Alla inlägg den 12 december 2022

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 december 2022 16:24

Det danska Modersmålselskabets ovanligt digra utgåva 2022 behandlar en grupp författare som under de senaste åren äntligen fått en välförtjänt uppskattning och uppmärksamhet: Översättarna.

 

Att förvandla en text, om det inte handlar om en enkel instruktion som ”Rökning förbjuden”  ställer krav som man kanske inte dagligdags tänker på. När vi läser nobelprisade författare eller författare som skulle kunna ingå i en svensk kanon, en bok som de flesta av oss har ett förhållande till, som exempelvis ”Brott och straff”, ”Den gamle och havet”, ”Ringaren i Notre Dame”, eller ”Den fula ankungen”, tänker vi vanligtvis inte att det står en översättare mellan oss och originalet.


I denna antologi från Modersmålselskabet möter vi hela 27 författares funderingar över problem och glädjeämnen vid överförandet av en text från ett språk i en annan kulturkrets till vårt eget språk så att upplevelsen blir så fullskalig och rik som möjligt.


Men är det ens möjligt att översätta från ett språk till ett annat? Att översätta, som på medeltidslatin heter translatare betyder i sin ursprungliga form föra över. Att föra över en text från det ena språket till det andra. Det låter väldigt enkelt, men vänta tills jag har förklarat, som den gamle löjtnanten sade.


De amerikanska språkforskarna Sapir-Whorf menade att ett språk är bundet till ett lands kultur där det talas och kan alltså inte fungera på samma premisser andra språk och drog slutsatsen att eftersom språket är bundet till kulturen skulle en text på ett annat språk vara fyllt med brister och i princip omöjligt.  Det handlar om mera än att översätta ord; tonen, musiken, rytmen, spelet i språket är minst lika viktigt att få fram. Susanne Bernstein menar dock att översättandet inte ska beskrivas som något hokuspokus, men att översättarens intuition, engagemang, lek och tålamod ät ovärderligt för översättningens kvalitet.


Niels Brunse berör ett särskilt område i översättarens värld: dialekter i översättningar. I Thomas Manns Buddenbrooks spelar författaren mellan olika stilnivåer och dialekter och hur ska nu detta förmedlas till ett språk som danska där dialekterna har en annan historia och en annan social betydelse?  Just Buddenbrooks har blivit översatt två gånger tidigare och nu står Brunse inför uppgiften att göra den tillgänglig för den moderna läsaren. Det gäller inte bara att förstå meningen, det gäller också att förstå orkestreringen, stilen eller vad man nu ska kalla det. Hur översätter man en talare från Bayern till danska förhållanden? Är det bondaktigt? Är det ett förnämt sätt att tala. Och hur ska man behandla partier med plattyska som ju inte har någon motsvarighet i danska? På vilket sätt ska det avvika i det översatta språket?


Viggo Hjörnsager Pedersen belyser hur HC Andersen har blivit översatt till engelska. I de första översättningarna användes en tysk översättning. Förutom de missar som då förstås uppstår tar han också upp begreppet politisk korrekthet som avhandlas särskilt inom den anglosaxiska kulturvärlden med hänsyn till ras och kön. Ordet svart magi har då översatts, för att inte väcka anstöt, med bad magic och i sagan om Näktergalen omtalas inte kejsaren som kines för att inte väcka anstöt.


I det nära och svåra språket: svenska, ställer Anne Marie Bjerg frågan om det verkligen är nödvändigt att översätta svensk skönlitteratur till danska? Med lite god vilja kan man väl läsa en roman på broderspråket? Bjerg betonar vikten av att vi försöker förstå varandra, precis som HC Andersen säger och att vi visar god vilja. Med det sagt visar hon ändå på skillnader som uppstår genom olika geografi, klimat, historia och sociala och kulturella omständigheter. Samma ord på de två språken kan ha olika nyansskillnader eller betyda något helt annat. De två språken innehåller massor av fallgropar som man kan skratta åt. Jag  har själv både blivit översatt och försökt översätta från danska och norska och har insyn i svårigheterna. Både vanskligt och spörsmål är ord som ju finns på svenska, men orden har en helt annan stilnivå än den mycket vardagligare nivån i norska och danska. Som översättare, säger Bjerg, kan man inte överföra en verklighet till en annan, man får nöja sig med orden. Men häri ligger också utmaningen, nämligen att skapa en text som litterärt och stilistiskt är lika på de båda språken. Vägen från det ena språket och den verklighet som ordet kommer ifrån är en process i många steg som kan vara svår att redogöra för. När hon träffade Göran Tunström vars romaner hon har översatt sa Tunström: jag vet att det heter flöde på danska, men det är grädde.


Jean Renaud översätter från danska till franska: Översättaren är först och främst en förmedlare mellan två kulturer, ett sätt att leva, tänka och känna. Översättningen är då också ett personligt sätt att läsa en författare och där översättarens subjektivitet framträder. Översättarens egen känsla verkar som ett slags filter som gör att en viss rytm och kulturell konnotation visar sig. Man ska förstås inte misstolka originalet men inte heller förvirra läsaren med, i det här fallet, ett obegripligt danskt sammanhang. Översättaren är en sorts alkemist som bör ge den översatta texten liv och rytm. Annars är det en dålig översättning.


Naturen är ett bra exempel som i hela Norden betyder så mycket känslomässigt men som inte alls har samma betydelse på franska där ljus och mörker, dagarnas längd och skymningsmörkret uppfattas annorlunda. Dessutom finns här förstås en mängd idiomatiska och semantiska problem som man måste ta ställning till. De så kallade pseudoverben blir svåra att handskas med. När vi säger att han sitter och läser eller ligger och sover så bryr sig fransmannen inte om ligga eller sitta utan betonar bara huvudverbet. I översättningen måste man då utelämna dessa verb och i stället se hur man uttrycker sig på franska.


Meds Buchert Eskildsen som översätter från ryska gör en elegant och genomträngande analys av typologiska skillnader mellan språken och ger genomlysande och tydliga exempel på strukturella skillnader och hur man kan och bör hantera dessa problem. En intressant iakttagelse är hur man på ryska använder ren imperativ medan vi i de nordiska språken hellre använder omskrivningar med verbet kunna, som då inte har någon funktion av undran om förmåga. Kan du öppna fönstret? Betyder ju i själva verket, jag vill att du öppna fönstret.


Ellen Wulf översätter från arabiska och redogör på ett förklarande sätt om skillnader i arabiska där den klassiska arabiska som finns i Koranen på ett märkbart sätt skiljer sig från den folkliga arabiska som vi finner i Tusen och en natt. Hon betonar därför vikten av att definiera textens karaktär och sin egen hållning till den innan man påbörjar översättningsarbetet. Två översättningar av samma text kan skilja sig avsevärt och en neutral översättning existerar helt enkelt inte. ”Översättaren är ingen robot, utan ett barn av sin tid och kultur, vilket alltid smittar av sig på texten.”

                                                 

Jag har här bara redogjort för några exempel ur Modersmålselskabets innehållsrika volym, där också Roman Jacobssons ofta citerade uttalande finns. ”På mitt eget språk säger jag vad jag vill, på ett främmande språk säger jag vad jag kan.”


Med detta och som en hyllning till alla dessa hårt arbetande entusiaster passar ändå översättaren tillika den välkända författaren Klaus Rifbergs ord hoppfulla: ”Man kan som sagt inte översätta dikter, men vad härligt det är ändå att någon som kan, ändå gör det.”


Arne Rubensson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 december 2022 10:00

 


Helsingborgs Dagblad berättar också:


”Det finns ett djupt missnöje bland föräldrar mot Internationella engelska skolan i Landskrona. Under året har en våg av anmälningar mot skolan kommit till Skolinspektionen. Föräldrar och barn vittnar om kollektiva bestraffningar och att rektorn godtyckligt stänger av elever.

– Det räcker att vistas på fel plats så råkar man illa ut, säger en elev på högstadiet.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 december 2022 08:00

Vill du underteckna det öppna brevet ”Säkra svenskan som undervisningsspråk!”?

 

Meddela intresse att underteckna för artikel i rikstidningar, senast söndag 18 december med svar till: sprakforsvaret@yahoo.se.

 

Författat av: Nätverket Språkförsvarets styrelse, www.språkförsvaret.se Slutversion 3.12.2022 för gemensamt undertecknande av sympatisörer (2580 tecken med blanksteg)

================================================

Öppet brev till regeringen med flera:


Säkra svenskan som undervisningsspråk!

 

Vi undertecknare är alla oroliga för den försvagade ställning som det svenska språket fått i det svenska skolsystemet. Engelskan har med sin status fått en upphöjd roll i många skolor, där enbart svenskämnet har undervisning på svenska. Detta hotar på sikt sammanhållningen och demokratin när allt fler unga människor får en svagare egen svenska eller anser den vara mindre viktig.


Sverige har ett unikt skolsystem med en elevpeng som följer skolvalet. Vi är också unika med att inte kräva att skolor har det gemensamma språket svenska som bas för skolan. Detta är särskilt anmärkningsvärt när vi har en språklag 2009:600 där §6 säger: ”Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas”.


Vad kan bli mer allmänt än ett skattefinansierat skolsystem?


I språklagen §5 står också: ”Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.”


Som läget är idag växer antalet skolor med mycket eller övervägande engelsk undervisning stadigt, såväl friskolor som kommunala skolor. Den enda reglering som finns är att grundskolan skall ha minst 50 % undervisning på svenska, gymnasieskolan 10 % (svenskämnet). Inget mer språkkrav ställs på undervisningen som samtidigt finansieras av skattemedel. Detta protesterar vi emot! Även Skolverket har i sin rapport 2018:456 sammanfattat: ”Jämfört med andra länder är engelskspråkig undervisning ovanligt oreglerad i Sverige.”


Man kan med fog påstå att vi i Sverige betalar för att svenskan kommer att få en sämre ställning gentemot den starkare engelskan.


Om Sverige i framtiden alltid ska ha dubbel service på både svenska och engelska och om många medborgare inte kommer att behärska svenskan tillräckligt bra, kommer detta att få stora följder för förvaltning och styrelseformer. De viktiga nyanserna i ett gemensamt samhällsspråk är hotade.


En aspekt av detta: Sverige styrs under lagar som är avfattade på svenska. Skall lagar och avtal i framtiden skrivas och tolkas av elever som på gymnasienivå inte haft mer än 10 % av undervisningen på svenska? Hela samhällsbygget kommer på sikt att påverkas när gymnasister med så lite svenska anses vara kvalificerade för universitetens utbildningar.


Vi uttrycker härmed kraftfullt uppfattningen att svenskans ställning i skolsystemet måste stärkas, inte i förhållande till minoritetsspråken, men i förhållande till engelskan i skolan. Mer kommer att förloras än vinnas om vårt skolsystem fortsätter att vara så oreglerat i fråga om det gemensamma språket.


(Stockholm den 3 december 2022)


Undertecknare:

 

Språkförsvarets styrelse, samt tillfrågade som har godkänt sitt namn under denna slutversion.

 

Per-Åke Lindblom, Stockholm

Christina Johansson, Växjö

Arne Rubensson, Stockholm

Olle Käll, Gävle

Ann Etzler, Stockholm

Lars Fredriksson, Båstad

Tove Frisch, Stockholm

Per-Owe Albinsson, Täby

Christer Janson, Stockholm

 

Tillfrågade rikstidningar får avgöra hur många undertecknare de vill ha med och ev. titel. Meddela intresse att underteckna för artikel i rikstidningar, senast söndag 18 december med svar till: sprakforsvaret@yahoo.se. Man kan också gå till Skrivunder.com och underteckna det öppna brevet.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vilket skall det talade språket vara i mellannordiska möten och sammanhang på offentlig nivå? Svenska, norska och danska är närliggande språk, och det förutsätts, att personer i offentlig ställning skall vara utbildade att förstå varandras språk.
 Svenska/norska/danska med tolkning tillgänglig till/från finska och isländska
 Engelska
 Vet inte

Fråga mig

139 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26
27 28 29 30 31
<<< December 2022 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se