Direktlänk till inlägg 22 september 2025

När språk dör, förlorar vi en del av vår identitet

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 22 sept 15:06

 Klimatkonferensen i Paris 2015 (COP21) är i full gång och klimatförändringarna är återigen på allas läppar. Det väcker bilder av smältande glaciärer, stigande havsnivåer, torka, översvämningar, hotade livsmiljöer, utrotningshotade arter och fördrivna människor. Vi vet att det hotar den biologiska mångfalden, men hur är det med den språkliga mångfalden?


Människan är den enda arten på jorden vars kommunikationssystem uppvisar enorm mångfald. Och den språkliga mångfalden är avgörande för att förstå vår förmåga att använda språk. En ökning av naturkatastrofer relaterade till klimatförändringar kan påverka den språkliga mångfalden. Ett bra exempel är Vanuatu, en östater i Stilla havet, där havsnivån har stigit dramatiskt på senare tid.


Det talas över 7 000 språk i världen idag. Dessa språk uppvisar en enorm mångfald, från antalet distinkta ljud (det finns språk med så få som 11 olika ljud och så många som 118) till det stora utbudet av möjliga ordföljder, strukturer och begrepp som språken använder för att förmedla mening. Varje absolut sanning som lingvister har postulerat har ifrågasatts, och lingvister diskuterar livligt om det överhuvudtaget finns något som är gemensamt för alla språk i världen eller något som inte finns i världens språk. Teckenspråk visar oss att språk inte ens behöver talas. Denna mångfald är ett bevis på den enorma flexibiliteten och plasticiteten hos den mänskliga hjärnan och dess förmåga att kommunicera.


Att studera olika språk ger oss ovärderliga insikter i människans kognition. Men språklig mångfald är hotad. Språk dör ut varje år. Ofta registreras ett språks död när den sista kända talaren dör, och cirka 35 % av språken i världen förlorar för närvarande talare eller är allvarligt hotade. De flesta av dessa har aldrig dokumenterats och kommer därför att gå förlorade för alltid. Språkforskare uppskattar att cirka 50 % av de språk som talas idag kommer att försvinna inom de närmaste 100 åren. Vissa hävdar till och med att upp till 90 % av dagens språk kommer att ha försvunnit år 2115.


Varför språk dör ut

 

Det finns många anledningar till varför språk dör ut. Anledningarna är ofta politiska, ekonomiska eller kulturella. Talare av ett minoritetsspråk kan till exempel besluta att det är bättre för sina barns framtid att lära dem ett språk som är kopplat till ekonomisk framgång. Till exempel talar den stora majoriteten av andra generationens invandrare till USA inte sina föräldrars språk flytande. Det är ekonomiskt och kulturellt mer fördelaktigt att tala engelska.


Migration spelar också en stor roll i språkutveckling och språkets död. När talare av proto-indoeuropeiska migrerade till större delen av Europa och stora delar av Asien för mellan 6 000 och 8 000 år sedan, orsakade de troligen en massiv språkutveckling och språkets död. I Västeuropa är baskiska möjligen det enda moderna språk som överlevde inflödet av indoeuropéer.


Under de kommande århundradena kan vi komma att uppleva en ökning av klimatrelaterad migration. Det är redan klart att klimatförändringarna påverkar moderna migrationsmönster. Klimatrelaterade katastrofer tvingade uppskattningsvis 20 miljoner människor på flykt under 2008.


Vanuatu och mångfald

 

De områden som drabbas av klimatrelaterade katastrofer är ofta områden som uppvisar stor språklig mångfald och där det finns språk med få talare, som är särskilt utsatta. Hotet mot öborna i Vanuatu beror inte bara på stigande havsnivåer.


De senaste tektoniska rörelserna har också orsakat att delar av vissa öar sjunkit. Som ett resultat av detta måste en hel kustby flyttas längre inåt landet mellan 2002 och 2004. Detta ledde till att FN:s miljöprogram i ett pressmeddelande 2005 kallade dessa bybor för världens första klimatflyktingar. Dessa klimatflyktingar råkar bo i ett land som har en av de högsta nivåerna av språklig mångfald i världen.


Vanuatu är det tredje mest språkligt mångfaldiga landet i världen, mätt enligt Greenberg-indexet. Indexet visar sannolikheten för att två slumpmässigt utvalda talare i ett land har olika modersmål. Vanuatus Greenberg-index är hela 97,3 %. Vanuatu har 110 inhemska språk som talas på en yta av cirka 15 000 kvadratkilometer (1) – det är ungefär ett språk per 136 kvadratkilometer. Hälften av de språk som talas på Vanuatu har 700 talare eller färre.


Språk som går förlorade på grund av naturkatastrofer

 

Några av de länder som drabbades av jordbävningen och tsunamin som dödade cirka 230 000 människor 2004 är också mycket språkligt mångfaldiga. Indien har 447 inhemska språk och ett Greenberg-mångfaldsindex på 91,4 % och Indonesien har 706 inhemska språk och ett Greenberg-mångfaldsindex på 81,6 %.


Forskare hade just upptäckt dusnerspråket, som bara hade ett fåtal talare kvar, när översvämningar 2010 ödelade Papua-regionen i Indonesien, där dusnerbyn ligger. Lyckligtvis hade några av talarna överlevt, och språket kunde dokumenteras.


Ofta vet vi inte exakt vilken effekt naturkatastrofer har på språken som talas i de drabbade områdena. Vad vi däremot vet är att miljöbelastningar ökar rörligheten och migrationen och att migrationen påverkar språkets förändring och död. En ytterligare ökning av klimatrelaterade katastrofer kan ytterligare påskynda språkets försvinnande. Detta skulle vara en tragisk förlust inte bara för de berörda människorna och kulturerna, utan också för kognitionsvetenskapen.


1) Detta motsvarar landskapet Västerbottens yta i Sverige. Ö.a


Anouschka Foltz

 

Artikeln tidigare publicerad i The Conversation 9/12 2015 - vår översättning från engelskan.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 14 nov 08:00

Om det finns en egenskap som mest utmärker oss som människor, så är det vår förmåga att uttala ord, det vill säga språk. Genom språket förmedlar vi våra känslor och tankar och påverkar andra. Språket är en viktig del av samhället och har varit vårt f...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 13 nov 12:55

Per Kornhall skriver på Vi Lärare den 6 november bland annat: ”Är det någon som har hört talas om Skolverkets rapport ” Etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 2023 efter gymnasieskolan”. Inte? Det är märkligt för e...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 12 nov 17:00


  ((Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)    ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 11 nov 12:57

De som har kunskaper i tyska, spanska och franska, måste  väl ha funnit ord i dessa språk som är mer tydliga, logiska, lättstavade och begripliga än motsvarande ord på engelska.   Min käpphäst från april detta år är de båda orden jordgubbe och sm...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 9 nov 12:00

Swedish International School är en svensk skola i Spanien Marbella Estepona – se  Swedish International School!   Kommentar:    I reklamen för denna svenska skola står språken i ordningen: Engelska, spanska och svenska. I hur många länd...

Presentation

Omröstning

Vilket av orden från 2024 års nyordslista har störst chans att överleva?
 aktivklubb
 ankkurva
 barntorped
 dubbelklubb
 gisslandiplomati
 grön gumma
 Magdamoderat
 mittokrati
 quishing
 romantasy
 skräpballong
 skuggflotta
 slop
 soft girl
 terian
 tiktokifiera
 tjejnyår
 tryckarlägenhet
 umarell
 vänskapsbänk

Fråga mig

143 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15
16
17 18 19
20
21
22
23
24
25
26 27 28
29 30
<<< September 2025 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till sprakforsvaret@yahoo.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Ovido - Quiz & Flashcards