(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språket utvecklas, men bör det alltid uppmuntras? Det skriver Staffan Dopping i en artikelserie Det hotade svenska språket.Att språk förändras är sedan länge stridsropet från språkliberala låt-gå-gurur som Språkrådets Lena Lind Palicki. Hennes bidrag i serien hade mycket riktig titeln inget problem att språket förändras! Svenskan påverkades faktiskt av tyskan under 1300-1500-talen. Ja, det tyskfärgade språket finns i exempelvis den första svenska bibelöversättningen.  Gustav Vasas bibel var den största kulturella manifestationen från hans tid som rikets konung som historikern Lars-Olov Larson skriver i sin biografi över kungen. Men, det finns en uppenbar elefant i rummet. Influenserna från Tyskland till ett på den tiden outvecklat Sverige innebar en höjning av landets kulturella nivå. Det är inte vad som sker idag, men i Språkrådets värld finns inte upp eller ner, det finns bara utveckling – och den är inte alltid bra.

De som ifrågasätter förändringen är så vana vid at utmålas som stofiler att de brukar gardera sig med att de inte är motståndare till all förändring (även Staffan Dopping gör det).

 Micheal O Gallchobhair: Jag är irländare och finner det obegripligt att ett land verkar vilja överge sitt språk frivilligt. Det kämpas hårt för att iriska ska överleva men ingen tror att det blir hela landets vardagsspråk igen. Skillnaden är att vårt språk utrotades av en kolonialmakt. 

A.R

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret).

Den språkliga mångfalden på jorden är mycket mer djupgående och grundläggande än man tidigare trott. Men den smulas också sönder snabbt, skriver Ross Perlin i The Guardian den 22 februari.

I lingvistikens hjärta finns en radikal premiss: alla språk är lika mycket värda. Detta ligger till grund för allt vi gör på Endangered Language Alliance, en excentrisk storfamilj av lingvister, språkaktivister, polyglotter och vanliga människor, vars uppdrag är att dokumentera hotade språk och stödja språklig mångfald, särskilt i världens hyperdiversifierade städer.

Språk är ett universellt och demokratiskt faktum som skär genom alla mänskliga samhällen: ingen mänsklig grupp är utan det, och inget språk är överlägset något annat. Mer än ras eller religion är språk ett fönster mot de djupaste nivåerna av mänsklig mångfald. Den välkända kartan över världens cirka 200 nationalstater är ytlig jämfört med den föga kända kartan över dess 7 000 språk. Vissa språk kan vara specialiserade på att tala om melankoli, sjögräs eller atomstruktur; vissa grammatiker kan briljera med att konjugera verb medan andra briljerar med syntaktiska uppfinningar. Språk representerar tusentals naturliga experiment: sätt att se, förstå och leva som bör ingå i varje meningsfull redogörelse för vad det är att vara människa.

Användare av sanskrit, latin, grekiska, hebreiska, arabiska, persiska, mandarin, engelska och liknande har ständigt proklamerat att deras språk är heligare, mer perfekta eller mer anpassningsbara än de oskrivna, icke-standardiserade "dialekter" som de ser ner på. Men ur lingvistisk synvinkel är inget språk som används av en infödd talare på något sätt sämre, än mindre brutet. De allra flesta språk har alltid varit muntliga, medan skriftspråket är en relativt ny företeelse som är begränsad till en liten elit i ett litet antal mycket centraliserade samhällen. Att skriva är påtagligt en utbildad teknik för medveten kodning, i jämförelse med de naturliga och universella mänskliga beteendena att tala och underteckna.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sproget splitter
Sproget samler
Brug det med omhu
Før tankerne ramler

Jørgen Christian Wind Nielsen

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

INSÄNDARE. Det synes som att myndigheter och massmedier tror att det räcker att rädda jorden genom att tillverka bilar och vindkraftverk ”hållbart”. Ord som detta används så ofta att de har blivit ett innehållslöst mantra, skriver Annika Rullgård.

Ett ord som ständigt dyker upp så snart klimatet och miljöförstörelsen kommer på tal är ”hållbar” – och då så gott som alltid tillsammans med orden ”grön” och ”förnyelsebar”.

Dessa ord använts så ofta att de har blivit ett innehållslöst mantra. Kanske finns det på datorn hos folkvalda, myndigheter, näringslivet och massmedia en tangent som automatiskt lägger in orden ”grön, hållbar och förnyelsebar” i vilken text som helst så snart någon nuddar vid den.

Ordet ”grön” hörs varje gång som någon vill ge sitt företag eller parti en klimatvänlig framtoning. Att säga ”grön” i tid och otid visar bara att vederbörande har tagit plats i den gröna papegojkören utan att för den skull fundera över varför. Gruvor och avfall gynnar inte naturens grönska. Snälla ni, låt ”grön” vara reserverat för ord som ”vårgrönska”, ”grönfink” och ”grönsaker”.

Men ”förnyelsebar” då? Den enda energikällan som kan sägas vara oändlig är solen. Energin från solen måste dock göras om till någon energiform som kan användas av människan. Solenergin blir till vindar som kan driva vindkraftverk. Vindarna är förnyelsebara för det kommer blåsa åt ena eller andra hållet så länge solen finns kvar.

De råvaror som behövs för att bygga vindkraftverk finns dock endast i ändliga mängder och kommer förr eller senare att ta slut, men till dess leder vindkraftverken till fler gruvor och stora mängder avfall. Samma gäller för råvarorna för solcellsanläggningar.

Vad betyder egentligen ”hållbar”? Jag har slagit upp hållbar i Norstedts stora svenska ordbok för att se om det finns någon betydelse för ordet som jag inte känner till. Men tyvärr, där står ”tillräckligt stadig i sin uppbyggnad för att stå emot påfrestningar och då mest om tillverkade saker som leksaker och matvaror eller i överförd betydelse om något som är logiskt korrekt eller tillfredsställande”.

För att förvissa mig om att ”hållbar” på engelska, ”sustainable”, inte har någon bredare betydelse slog jag upp ordet i Websters ordbok. Där finns olika betydelser för ”sustainable” men som i den svenska ordboken finns inga betydelser som täcker tid och rum i den omfattning som är nödvändig för att rädda det som lever på jorden från undergång om inte tillväxten bromsas omgående för att hindra att naturen utarmas och belamras av avfall.

Det synes som att folkvalda, myndigheter, näringsliv och massmedier tror att det räcker att rädda jorden genom att tillverka bilar och vindkraftverk hållbart, det vill säga ”tillräckligt stadigt i sin uppbyggnad för att stå emot påfrestningar och då mest om tillverkade saker som leksaker och matvaror”.

Nej, använder man ordet ”hållbar” måste man ange tiden för hur länge något är hållbart. Gäller utfästelsen om hållbart en vecka, ett år, ett decennium, ett sekel, ett millennium eller längre? För en ost räcker det med en vecka men det är fråga om millennier för att ge kommande generationer möjlighet till ett drägligt liv.

När jag ser små barn känner jag vanmakt över att de, när de växer upp, kommer att möta en värld som vi vuxna har förött med överkonsumtion av både varor och energi. Jag ber alla att ta ansvar för kommande generationer under tusentals år framåt genom att snarast ändra sin livsstil så att både ung och gammal får fortsätta att glädjas åt grönfinkarna och grönsiskorna i vårgrönskan.

Annika Rullgård,

Orsa

(Insändaren publicerades igår i Dagens Nyheter – här med skribentens tillåtelse)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sportjournalistiken har länge utgjort en bastion för anglifiering. Desto mera glädjande är det, när någon från insidan av skrået på någon punkt ryter ifrån. Den kände TV-journalisten Jacob Hård var på restaurang den 9e februari och gav sina upplevelser på Twitter:

”Äter på större restaurang i Stockholm. Meny bara på engelska ”för att alla ska förstå”. Kan ni inte ha både en svensk och engelsk? ”Nej vi är för internationella för det” I vilket annat land skrotar man modersmålet och låter den allsmäktiga engelskan ta över?”

”Jag älskar att världen kommer till Sverige; att det finns mat från jordens alla hörn; att människor från andra länder jobbar här. Det jag inte gillar är att vi släpper och ger upp vårt språk för att det är ”hippt” med engelska och tar för givet att alla är bekväma med det”

”Tror du det funkar så i Frankrike, Spanien, Polen också? Ingen service på eget språk?”

Bravo Jacob, och sprid budskapet på TV-sporten!

Lars Fredriksson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I programmet Talkshow i P1 fanns igår tisdag ett inslag om flödet av engelska uttryck i svensk radio. En lyssnare hade samlat in exempel på ”hela ord och meningar som bara kastas in i konversation, ord som har fullt adekvata svenska motsvarigheter”, till exempel: Stressen slår till som en sledge hammer; Fullt medveten that this is gonna fly; Det går inte att copypasta; När en hel marknad leap froggar; Lyxigt att det var så over the top.

Programledarnas kommentarer till fenomenet var ganska lama och tramsiga, tycker jag. En del av uttrycken tyckte de var vanliga och införlivade i språket ex ”peaka” som en av dem använde själv (vad är det för fel på ”kulminera” undrar jag). Annat undrade de vad det egentligen betydde, som ”leap frogga”. Dessutom påpekade en av dem att vad de än säger så sitter de i glashus eftersom programmet heter just Talkshow. Länk till programmet här. Inslaget kommer 15.19 in i programmet.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en nyhetsartikel i Vi Lärare får vi veta:

”Och på Internationella Engelska skolan kämpar många av de 600 som fått arbetstillstånd de senaste tre åren fortfarande på SFI-utbildningen.”

Dessvärre vet vi inte hur många ”många” är – därav rubriken.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)