På senare tid har rapporterats i media att alltfler svenskar läser böcker på originalspråket, och allt färre böcker översätts. Underförstått menas med ”originalspråket” det engelska språket, för tyvärr har svenskar i gemen inte kunskaper så att de klarar av att läsa böcker på andra stora språk.

Av förläggarna framställs det som ett problem att de översatta titlarna minskar, men samtidigt är de generellt sett ointresserade av att ge ut böcker från andra språkområden än det engelska. ”Fler unga läser böcker på engelska – det gör att färre titlar kommer att översättas i framtiden”, säger till exempel en bokförläggare. Detta ensidiga fokus på det anglofona medför att läsare i Sverige går miste om en hel del intressanta böcker, och missar att få inblickar länder och kulturområden som inte tillhöra den anglosaxiska sfären.

I den här debatten saknar jag ett problematiserande av det magra utbudet av litteratur översatt från andra språk än engelska. Varken reportrar eller bokförläggare nämner med ett enda ord att det faktiskt finns böcker utomlands på andra språk än engelska, och att man kanske borde satsa på dem istället, när nu folk läser mindre översättningar från engelska.

En annan aspekt av att framför allt unga läser alltmer på engelska är att det kan utarma det svenska språket. ”Det är inte bra om det sker på bekostnad på folks färdigheter och kunskaper i svenska” säger en förläggare. En intervjuad läsare framför också den vanliga åsikten att ”svenskan har ett väldigt litet vokabulär jämfört med engelskan”. Det är ett felaktigt påstående, men om människor, framför allt ungdomar, läser alltmer litteratur på engelska så kommer ju allt fler ord och uttryck på svenska inte att användas,utan falla ur bruk och ersättas av engelska dito. Det är en oroande utveckling som redan syns, och på så sätt blir påståendet en självuppfyllande profetia.

Länkar till radioinslag här: Svenskt dominerar boktoppen 2023: ”Läser originalspråk” - Kulturnytt | Sveriges Radio
Risk att böcker slutar översättas – unga läser på engelska - Kulturnytt | Sveriges Radio

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Stora ekonomiska överskott för många friskoleföretag - men lärare och förskollärare får betydligt lägre löner än i kommunala skolor och förskolor. I Vi lärare uttalar sig Åsa Fahlén, Sveriges lärares ordförande: De prioriterar inte sina lärare och förskollärare i tillräckligt hög utsträckning.Vi tycker inte att aktiebolag ska få driva skolor, säger hon.

Lönestatistiken visar på avsevärda skillnader när det gäller löner: I Stockholmsregionen kan en privatanställd gymnasielärare tjäna 6 350 mindre i månaden än en kommunalt anställd.

Erfarenhet värderas inte samtidigt som hela den offentliga sektorn har ett enormt personalbehov. Däremot kan ägarna/vd:arna i friskolekoncernerna glädja sig åt goda vinster och höga löner!

AE

(Denna nätdagbok är knuten tilll nätverket Språkförsvaret)

Verein Deutsche Sprache i Tyskland är liksom Språkförsvaret partipolitiskt neutralt. VDS syfte är naturligtvis att uppnå maximalt stöd för det tyska språket, särskilt gentemot anglifieringen i Tyskland. Språkförsvaret har en liknande ambition som VDS. Som organisation 1) försvarar Språkförsvaret svenskan, särskilt gentemot engelskans expansion på svenskans bekostnad; 2) förespråkar mångspråkighet; och 3) mellannordisk språkförståelse. Språkförsvaret tar som organisation aldrig ställning i politiska frågor utöver denna plattform. Språkförsvarets medlemmar kommer från alla samhällsklasser och från ett brett politiskt spektrum. Vilka ställningstaganden de gör på individnivå i andra frågor än språkpolitiska, står alltid för dem själva.

Professor Krämer om VDS:s roll

VDS ordförande professor Walter Krämer svarade på frågor från Corrigendas chefredaktör Lukas Steinwandter förra veckan. Krämer försvarade föreningens neutralitet och påpekade att VDS inte splittrar, utan förenar. Främjandet och vidareutvecklingen av det tyska språket är det viktigaste målet, sade han. Krämer betonade att VDS, som har cirka 36 000 medlemmar, förenar anhängare från olika politiska läger. Det finns dock inget utrymme för extremistiska ståndpunkter, förklarade VDS-ordföranden. Grundlagen och föreningens stadgar är avgörande för detta. Överträdelser har alltid bestraffats och kommer även i fortsättningen att bestraffas med uteslutning.

Krämer betonar att det uppenbarligen krävs mod för att stå upp för det tyska språket och dess skönhet. Det tyska språket måste fortsätta att leva vidare som inspiration för stor litteratur och poesi, oberoende av politiska och kulturella debatter och åsikter.”

Se också intervju i corrigenda.online!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Enligt Ämnesläraren riktar Skolinspektionen hård kritik mot Watmakoncernens gymnasieskola Fria Läroverken Linköping. Även om Fria Läroverken Linköping tycks bedriva undervisningen på svenska, bedriver Nordic International School, som också tillhör Watmakoncernen, sin undervisning på engelska på upp till 50 procent på grundskolenivå. Nordic International School har också kritiserats för betygsfusk.

”Elever hjälpte varandra på proven och kände till innehållet i förväg. Nu riktar Skolinspektionen hård kritik mot Watmakoncernens gymnasieskola Fria Läroverken Linköping.
– Tillsynen bekräftar min kritik, säger Henrik Berg, matematiklärare på skolan.

Friskolekoncernen Watma Education fick nyligen svidande kritik av Skolinspektionen. Då gällde det betygsättningen i företagets gymnasieskola i Norrköping. Nu får en annan av koncernens skolor, Fria Läroverken Linköping, lika hårda omdömen när det gäller skolans erbjudande till underkända elever att pröva sina betyg i mattekurser på nytt.

– Delar av det centrala innehållet omfattades inte av prövningen, konstaterar Fia Rosholm, utredare på Skolinspektionen.

Tillsynsmyndigheten förelägger skolan att senast den 20 juni i år rätta till flera brister som rör prövning av kurser och betygshantering.

Ämnesläraren har flera gånger berättat att Watma Education under läsåret 2022/23 lät en centralt tillsatt matematikutvecklare och en förstelärare resa runt till tre av företagets sju gymnasieskolor och erbjuda underkända elever att pröva sina betyg i mattekurser på nytt. Möjligheten ledde till skarp kritik från de lärare som hade satt kursbetyget F på dessa elever. Kritiken och Ämneslärarens rapportering bidrog till att Skolinspektionen i slutet av september gjorde oanmälda tillsynsbesök på Watma Educations skolor i Karlshamn, Linköping och Norrköping för att granska skolornas arbete med bedömning och betygsättning."

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Martin Stensö - Har hela världen gått och blivit galen?

Söndagens svenskspråkiga dikt

Idealism och realism

Nu är jag led vid tidens schism

emellan jord och stjärnor.

Vår idealism och realism,

de klyva våra hjärnor.

Det ljugs, när porträtterat grus

får namn av konst och fägring.

En syn, som svävar skön och ljus

i skyn, är sann som hägring.

Men strunt är strunt och snus är snus,

om ock i gyllene dosor,

och rosor i ett sprucket krus

är ändå alltid rosor.

Gustaf Fröding

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 Katarina Jansson skriver i en insändare i Nya Wermlands-Tidningen den 14 januari bland annat:

”Med anmärkningsvärd hög svansföring rullar IES igång vårterminen 2024 med reklam om en lugn och trygg skola.

Inget kan vara mer missvisande, runt hörnet väntar en gigantisk pedofilrättegång med 170 offer. Även en annan före detta anställd är under utredning för sexuellt ofredande mot ett barn. VD Anna Sörelius Nordborg har lämnat sitt uppdrag hos IES på oklara grunder. Offras hon på grund av de utplockade statsbidragen för 90 lärare som inte uppfyllde kraven eller börjar råttorna lämna det sjunkande skeppet?’”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 De som läser mig vet, att jag har ett horn i sidan till den officiella språkvården. Jag försöker vårda mitt eget språk, så gott det går. Och jag skulle vilja, att de som läser mig förstod, vem som har skrivit, utan att först ta reda på författarnamnet. Det där är förstås nys från min sida, för jag uttrycker mig på högst olika sätt, och ytterst medvetet, allt efter sammanhanget. Så gör många människor, i tal såväl som skrift.

Och sådant där gör språket variationsrikt – ja, rikt helt enkelt. Inte tröttande och fåraktigt. Men språkvården kommer så gott som alltid med rekommendationen, att man kan säga som man vill, det spelar inte så stor roll. Men egentligen spelar det en väldigt stor roll. Risken för missförstånd och jämntjockhet ska inte förringas. Generationsöverskridande kommunikation är ovärderlig, när verkligheten förändras allt hastigare. Då ska språket kunna stå och ta emot.

Jag sitter ibland vid min flygel. Ett felslag märks ganska snabbt. Ett tempoval, som avviker från det föreskrivna, bör motiveras särskilt. Tolkningen är subjektiv, kriterierna objektiva. Klangen kommer inte av sig själv, träning krävs. Vi tränar i vår tid både kroppen och själen. För detta behöver vi pålitliga redskap. I språkbruk är grammatikor ovärderliga redskap. Hur efterfrågade är de sedan i inlärningen av ett språk? Jag avser närmast modersmålet.

Språkvårdare är i allmänhet fascinerade av nyord, men inte så mycket av ord och uttryckssätt som håller på att försvinna. Detta är bekymmersamt; därmed kan också ett kulturarv tona bort och försvinna. De blir överlyckliga, när de finner, att Strindberg i sitt väldiga verk vid något tillfälle har skrivit ”det kommer gå” istället för ”det kommer att gå”, utan att de ställer sig frågan: hur representativt är detta textställe för Strindbergs ordbehandling i allmänhet?

Naturligtvis: Strindberg kan ha haft en dålig dag eller hans sättare kan ha varit på fyllan. Ett av Hjalmar Söderbergs bevingade ord, i Doktor Glas (1905), lyder: ”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna någon slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst.” Men ”någon slags” är inte god svenska, bara för att Hjalle – en språkkonstnär – har råkat skriva så.

Och naturligtvis finns dialekter och sociolekter. I sin debutroman Tjärdalen (1953) skiljer Sara Lidman, också i replikföringen, på ”svenska” och på folkmål så som det senare talades i Västerbottens norra inland. Det handlar inte bara om ordförråd och formlära utan också om syntax. Detta kan många gånger vara roande, andra gånger påfrestande. Boken är tunn, men den kan ta tid att tillgodogöra sig. Ingenting att sätta i händerna på en sfi-elev precis.

Det finns numera experter på både det ena och det andra. De slår i sina handböcker, de konsulterar nätet. Språkvårdare utgör inga undantag. De tycker om att hitta förstabelägg och se ordfrekvenser över tid. Saken har något godtyckligt över sig: vad är det de har missat? Det måste, anser jag, finnas en aktuell språknormal att förhålla sig till, för att avvikelser och variationer ska bli synliga, hörbara. Denna normal kommer förvisso att förändras över tid. Men bör den inte vara så pass robust, att trivialkulturens yttringar inte blir förebildliga överallt?

Anders Björnsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)