Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Nätverket Språkförsvaret - 11 december 2021 19:56

Som vanligt – se denna sammanställning – en massa åsikter om att invandrare ska lära sig svenska. Detta är i och för sig sunt och vettigt.


Mindre bra, och faktiskt totalt förkastligt, är den schizofrena och flata hållningen där engelsktalande till skillnad från övriga språkgrupper ofta får fribiljetter från att behöva lära sig svenska. 


Konfronterade senast idag en svensk butiksanställd på ICA och som inte såg något konstigt alls med att han var tvungen att tala engelska med en kollega, låt vara på lagret, men som hade varit anställd "länge". Min stilla undran: "Hur f-n är man funtad som man inte tycker att detta är bakvänt?"


Många svenskars hållning i språkfrågan anno 2021 verkar vara: "Mohammed" och "José" ska minsann lära sig svenska så att "Niklas" utan problem ska kunna förstå vad de säger. När det gäller "Brian" (som har bott i Sverige i 20-30 år) är det däremot "Niklas" som måste förbättra sin... engelska!


Vidare: "Muhammed" och "José" ska absolut inte skicka sina barn på modersmålsundervisning. SFI ska helst tas bort. Ungarna måste ju lära sig svenska.


Själv skickar "Niklas" ungen till engelskspråkig friskola. Goddag yxskaft!


Uppmärksam 

 

(Denna nätdagb är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 11 december 2021 13:37

(Uttalandet är hämtat från Institutet för språk och folkminnens webbplats)


Det är angeläget att diskutera statens roll i en långsiktig och stabil finansiering av en språklig infrastruktur för det svenska språket, menar Isof i samband med debatten om SAOB.


En hotande nedläggning av arbetet med Svenska Akademiens Ordbok, SAOB, har under den senaste veckan uppmärksammats i flera debattartiklar. Många har lyft fram att SAOB är en ovärderlig resurs för forskare inom språkområdet och andra ordboksredaktörer samt att den är en närmast unik kulturskatt.


Som språkmyndighet i Sverige vet vi att SAOB är en resurs som sträcker sig långt bortom språkforskarnas led. Vår avdelning Språkrådet ger dagligen språkrådgivning till allmänhet och professionella som har språk som huvudsakligt arbetsredskap, till exempel journalister och kommunikatörer. I det arbetet använder vi SAOB för att kunna besvara frågor om ords ursprung, betydelseutveckling och möjliga användning. Samtiden måste förstås utifrån historien, och det gäller även samtida svenska ord. SAOB är även en betydelsefull källa i det arbete som myndigheten bedriver kring till exempel ortnamn.


SAOB står också för ett viktigt arbete med kunskapen om svenskan generellt, och utgör en grund för andra ordböcker och lexikon. Denna kunskap om svenskans ordförråd är en utgångspunkt för framtagandet av ordböcker och översättningar till andra språk och för olika typer av ordlistor som vänder sig till vuxna inlärare eller barn i skolan. Arbetet med SAOB genererar alltså kunskap som kommer till praktisk nytta för alla svensktalande, nya som gamla.

Isof vill framhålla att språklagen tydligt lägger ansvaret för allas tillgång till språk på det allmänna. Under senare år har vi noterat en förskjutning av det ansvaret mot individen. Att språktester införs för såväl medborgarskap som möjligheten att få arbete inom till exempel barn- och äldreomsorg är tydliga exempel på det. För att det ska vara möjligt för den enskilde att kunna leva upp till sådana krav ställs också krav på det allmänna att förse presumtiva medborgare och arbetssökande med språkresurser som gör inlärningen möjlig och effektivare, som ordböcker och lexikon.


I ljuset av den debatt som uppkommit om framtiden för SAOB ser vi det som angeläget att diskutera statens roll i en långsiktig och stabil finansiering av en språklig infrastruktur för det svenska språket. Språkets utveckling och tillgången till språk är vårt gemensamma ansvar.


Martin Sundin, generaldirektör Institutet för språk och folkminnen (Isof)

Harriet Kowalski, chef för avdelningen Språkrådet, Isof

Sofia Tingsell, forskare, språkvårdare och samordnare för svenska vid avdelningen Språkrådet, Isof


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 11 december 2021 12:54

Nedanstående röda text är hämtad från en svensk myndighets hemsida:

 

Är det okej att E-hälsomyndigheten hämtar uppgifter om din vaccination?

Jag begär att Folkhälsomyndigheten lämnar ut uppgifter om mina vaccinationer mot covid-19 från det nationella vaccinationsregistret till E-hälsomyndigheten. Det innebär att jag samtycker till att Folkhälsomyndigheten lämnar ut de uppgifter som behövs för att E-hälsomyndigheten ska kunna utfärda ett covidbevis. Jag bekräftar det med min under-skrift nedan

 

Jag finner att formuleringarna är erbarmligt dåliga. På en svensk myndighets hemsida ska man använda en korrekt och vårdad svenska och inte den smörja som nu står där. Bättre är, anser jag:

 

Jag tillåter att Folkhälsomyndigheten till E-hälsomyndigheten lämnar ut Folkhälsomyndighetens uppgifter som finns om mig angående vaccinationer mot covid -1. E-hälsomyndigheten behöver uppgifterna för att kunna utfärda ett vaccinationsbevis åt mig.

 

Annika

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

 

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 december 2021 14:41

Helge Julius Jakhelln Dyvik skriver på Facebook:


”En sentral del av Oslo skal omdøpes til ’Oslo Science City’, og Majorstuen skal hete

’Gateway Oslo Science City’, etter forslag fra City-planleggerne, med deltagelse bl.a av Universitetet i Oslo og et stort eiendomsseskap Ferd. Språkrådet, som nok en gang forvalter den utakknemlige oppgaven å påpeke det som burde være selvsagt for alminnelig opplyste mennesker, har innvendinger. Disse avfeies av rektor ved Universitetet i Oslo, Svein Stølen, med at Språkrådet rett og slett ikke forstår hva som kreves av et moderne internasjonalt forskningssenter.


Nei, var det likt seg. Skal man være internasjonal, kan man ikke la seg hemme av lokale pinligheter som stedets språk, historie og såkalte kultur. Man hører for seg skåltalene under unversitetets og eiendomsselskapets middager, og den muntre passiaren i baren etterpå, der ord som ‘nisselue’, ‘supperåd’ og ‘norskdom’ anes mellom latterskrallene. Rektor ved Universitetet i Oslo, altså. Mannen med det øverste ansvaret for at den helheten ordet ’universitet’ betegner, blir verdsatt og ivaretatt.


Det mest ubegripelige er likevel at det er mulig for internasjonalt orienterte mennesker å overse hvor ynkelig provinsielt det er å smøre engelsk utover hele landskapet i rødmende flauhet over egen kultur. Eller har vi for oss en universitetsrektor som for alvor tror at språk og navn ikke er annet enn en formell kode for formidling av tørr informasjon? At stedsnavn fyller samme funksjon som en GPS, og derfor bør være maksimalt kompatible med alle plattformer? Har han besøkt alle fakultetene sine?"


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


 

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 december 2021 14:10

"Bröder, är vi månne icke i Sverige" är ett citat från Povel Ramel som dyker upp när man promenerar i centrala Landskrona och julmusik strömmar ur uppsatta högtalare. Inte en svensk jullåt så långt örat når utan Jingle Bells och White Chrismas i all oändlighet. Vilket är tänket här?


Flanören

 

(Insändaren publicerades i Helsinborgs Dagblad 1/12 2021)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 9 december 2021 12:38

Det nya kvarteret med kongresscentrum och hotell i Helsingborgs centrum heter på svengelska "SEAU/SeaU". Det ligger just vid hamnen. En typ av konstruerad svengelsk ordlek. Här följer en kul berättelse om namnet.


Jag var för en tid sedan inne i Helsingborg i ett ärende. Av en ren slump hittade jag parkering på Hamntorget. I närheten av hotellet. Bilen parkerad och ärendet slutfört, gick jag ner mot Helsingborgs nybyggda kvarter med hotell och kongresscentrum. En liten kaj- och strandpromenad skadar aldrig. Plötsligt observerade jag tre vuxna personer som lyfte blickarna mot kongressbyggnadens och hotellets tak. Blev givetvis nyfiken.


Det visade sig att familjen kom från Antwerpen i Belgien. Det var visst ett kort, snabbt företagsbesök i Skåne nu mitt under pandemin. Jag frågade: "Vad händer?"  De svarade: "Vad heter egentligen hotellet? Är det Clarion hotell eller är det kanske SEAU?" "Vi förstår ingenting?"


De pratade både modersmålet nederländska/flamländska och franska. Inte minst dottern behärskade franska bra. Hon sade: "Det kan väl ändå inte heta SEAU hotell? Det betyder ju "bucket"(engelska) på franska". Det vill säga seau  /så:/ = hink/spann på franska eller "emmer" på flamländska, som mamman påpekade.


"Jo, det stämmer! Hotellet heter faktiskt SEAU/SeaU", sade jag. "Det ska tydligen vara en typ av "svengelsk" ordlek?"  - "Oj! Att bo i en hink/spann i Helsingborg, Sverige....?"


Vi fick ju alla ett mycket gott skratt. Familjen bodde på ett annat hotell i staden. Hur skrivs egentligen namnet på hotellet? Är det SEAU eller SeaU? Båda varianter förekommer. 


C-G Pernbring   

Helsingborg                                                                                                                                                     


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)                                                                            


Av Nätverket Språkförsvaret - 9 december 2021 08:00

Professor Henrik Kylin skrev igår i Dagens Nyheter bland annat:


”Det pågår en kraftansamling från företrädare för och föräldrar till barn i friskolor för att försvara dessas existens.

Jag satt under åren runt 1990 som studierektor i analytisk kemi vid Stockholms universitet. Det pågick då en debatt om hur rimligt det var att låta betygen ligga till grund för antagningen till universitetsutbildningar.


Det stod dock helt klart för oss studierektorer inom kemiämnena, att betygen faktiskt relativt väl återspeglade hur väl studenterna lyckades i sin utbildning. Det fanns förvisso klara skillnader mellan olika gymnasieskolor, men på det hela taget innebar höga gymnasiebetyg att sannolikheten att en student skulle ha framgång i sina studier ökade.


Avhopp från studierna har alltid förekommit, men det vi upplevde för 30 år sedan var att dessa främst gällde studenter med låga gymnasiebetyg. Nyligen gjorde studierektorerna i kemi vid Stockholms universitet en ny analys där det visade sig att de flesta studenter som hoppade av utbildningen hade höga betyg från friskolor.”


De engelskspråkiga friskolorna med Internationella Engelska Skolan i spetsen utgör naturligtvis inga undantag.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 december 2021 15:40

Till: elin.peters@dn.se
Skickat: ons, dec 8, 2021, 11:45
Rubrik: Recept idag


Hej, förstår ni inte att ni utarmar det svenska språket och i förlängningen helt tar död på det, när ni ständigt använder engelska för fenomen som finns på svenska? Ni måste börja värna det svenska språket på DN, dels för att det är ett lagbrott att inte göra det (Språklagen), dels för att denna ständiga närvaro av engelska påverkar mer än ni tror. Svenskan förenklas så mycket att den till slut upphör. Engelskan tar över, just för att så många i offentligheten bryter mot språklagen eller helt enkelt inte bryr sig. Det är så aningslöst, så historielöst. Jag syftar förstås denna gång på rubriken "Macaroni and cheese". Vad hände med "Makaroner och ost"? 


Jag hoppas att ni i fortsättningen tänker på detta, så att svenskan inte blir ett pidginspråk. Det är angeläget och bråttom. 


Mvh

Tove Frisch

Fil.dr


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vilket är det lämpligaste ersättningsordet för ”hashtag”?
 Fyrkant
 Tagg
 Brädgård
 Fyrkantstagg
 Ämnestagg
 Gärdesgård (järsgård)
 Ämnesknagg
 Staket
 Kodruta
 Ämnesord
 Sågverk
 Flaggtagg
 Medietagg

Fråga mig

136 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3
4
5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2022
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se