Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 27 jan 11:30

Lena Lind Palicki skrev i Svenska Dagbladet den 23 januari:


”Hotet mot svenskan lyfts ibland fram som överhängande. Vad som sägs utgöra hot kan växla över tid, men ganska ofta pekas ungdomar, invandrare, skolan eller allmänt slöa personer ut som skyldiga. Det där brukar språkvetare ta med ro, förvissade om att förändring inte betyder förflackning eller utarmning.


Men ett slags hot lyfts fram som något att ta på allvar: det från engelskan. Så görs också i den pinfärska boken ”På engelska förstår jag ungefär. Om anglifieringen av svensk högre utbildning” (Morfem) där författarna Ola Håkansson och Peter Svensson, verksamma inom företagsekonomi, har gått igenom forskningen om språkval på svenska universitet. 


Inom akademin har en omfattande anglifiering skett på kort tid. I dag kommuniceras lejonparten av forskningen på engelska och alltmer kurslitteratur och undervisning är på engelska även på grundnivå. Forskningen är samstämmig: konsekvensen blir sämre studieresultat. Bland annat lyfter författarna fram en studie från KTH (Bälter med flera 2023), där 2 263 studenter delades in i en svenskspråkig och en engelskspråkig grupp. Den svenska gruppen lärde sig signifikant mycket mer, och avhoppen var långt färre. Många andra studier kommer fram till samma sak.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 26 jan 13:09

Lite om terminologi som ofta används när vi talar om språk. Jag har tillbringat en knapp månad i Paraguay, ett land som framställer sig själv som tvåspråkigt och där över 70 procent sägs behärska de bägge nationalspråken spanska och guarani. Jag har intervjuat och forskat kring detta och en mer utförlig artikel kommer vi detta senare tillfälle. 


Här nedan följer en del anteckningar från lingvistiken.


Vad är grammatik? Fasta regler för språket, regelbok för att rätta fel. gemensam terminologi som gäller över språkgränser, något man behöver för att lära sig språk, flytande mönster i språket, en beskrivning hur vissa använder språket, samling termer som mer eller mindre kan jämföras mellan språk, något man tillägnar sig genom att använda ett språk (den flytande grammatiken). Konventionen är inte alltid delad, det finns olika nivårer globalt, nationellt, regionalt.


 Språk bygger på komplex interaktion mellan biologiska och sociala faktorer. Genetisk evolution är nödvändig för anatomisk och funktionell komplexitet. Social, kulturell evolution är nödvändig för att utveckla och överföra språk. Men kulturell evolution kan vara det som föregår genetisk evolution.


Hur språk uppstod: teori. Språk uppstod plötsligt genom en mutation och förmågan till språk är medfödd (genetiskt). Eller: språket utvecklades tillsammans med allmänna kognitiva förmågor och språk tillägnas (ej medfött).


Alieanbilitet: Hur "äger" vi olika föremål? Kroppsdelar och familj är nära ägande. Ägodelar och föremål är avskilt ägande (ej direkt kopplat till personen).


Lexikala relationer: synonymi: skillnader i formalitetsnivå (flicka/brutta), antonymer död-levande. Omvänt perspektiv: ord som förutsätter ett annat koncept förälder-barn.


Diglossi: Situation med språk som används i olika samhällsfunktioner.


Glottofagi är kanske det viktigaste ordet i den här lite improviserade presentationen av begrepp inom lingvistiken. Glottofagi betyder stora språk som äter mindre språk. men, och det är viktigt att påpeka, detta är en beskrivning och ingenting ödesbestämt.

 

AR

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 25 jan 16:31

Föreningen Nordens språkpris 2024 går till Norsken, svensken og dansken

 

”Foreningen Nordens språkpris går i 2024 til radioprogrammet Norsken, svensken og dansken og programvertene Hilde Sandvik, Åsa Linderborg og Hassan Preisler, som ifølge juryen har demonstrert en ekstraordinær forpliktelse til å fremme språkforståelse og samhørighet i Norden.


Trioen overtar dermed stafettpinnen fra den abdiserende dronning Margrethe av Danmark, som mottok prisen i 2022, da prisen sist ble delt ut, for sitt engasjement for forståelse mellom norsk, svensk og dansk. ”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 25 jan 12:00

När jag gick på universitetet i början av sjuttiotalet, hade vi kurslitteratur på flera språk, inte bara svenska och engelska. Och detta var oerhört berikande. Man fick möjlighet att läsa de främsta auktoriteterna på ett område, utan att gå via en halvdan svensk översättning.


Själv besökte jag humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet. Naturligtvis skedde all undervisning där på svenska, modersmålet – ”på litteraturen”, som det hette. Duktiga lärare redde ut innebörden i böcker skrivna på främmande språk, där så krävdes. Jag tenterade på engelsk, tysk och någon gång fransk litteratur, och då var det inte språk jag studerade.


Då och då kom en gästföreläsare från utlandet – det var höjdpunkter!


Alla uppsatser som skrevs och alla avhandlingar som framlades var på svenska språket, men i referenserna förekom litteratur på flera främmande språk. Engelskan övervägde förvisso bland dessa, men det var ändå inte fråga om en anglifiering. Så långt möjligt ville man kunna hänvisa till arbeten på originalspråket. Tysk historieforskning var tillgänglig i huvudsak på tyska.


Nu har det svängt. Nu ska det på de akademiska lärosätena i vårt land skrivas, läsas och föreläsas enbart eller företrädesvis på engelska. Inte bara svenskan trängs därmed undan utan även andra kulturspråk. Risken är överhängande, att man får sekunda vara. Den berikande mångspråkigheten förflyktigas.


Jag var för ett femtontal år sedan verksam vid en svensk högskola där det fanns ett centrum för Tysklandsstudier, ”German Studies”. Lektioner och seminarier hölls genomgående på engelska. Det är ett belysande och besvärande faktum, att det sedan länge på universitetsnivå finns fler studenter i Tyskland som studerar svenska än studenter i Sverige som studerar tyska.


Detta händer i ett Europa, där långt fler människor har tyska som modersmål än engelska. På den där högskolan ansågs tyskan vara ett av flera ”småspråk”.


Kurslitteratur på engelska – eller andra språk – är inte problemet på svenska universitet av idag. Det är att så få behärskar engelska, även om de tror sig göra det, och ännu färre andra språk och därför väljer bort de senare under sin bildningsresa. Min grundade misstanke är, att orsaken till att det förhåller sig det viset är, att den språkliga grunden – modersmålet – har eroderat.


Kan man uttrycka sig hipp som happ på det egna språket, hur svårt blir det inte då att tillgodogöra sig andra?


Anders Björnsson


PS. Detta inpass har skrivits i anledning av Lena Lind Palickis något besynnerliga språkkrönika i Svenska Dagbladet 23/1–23, ”Det verkliga hotet mot det svenska språket”. Sedan 2023 är hon chef för Språkrådet.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 25 jan 10:47

 


Kan vi i sanning vara Råsunda


när fotbollssveriges Nationalrotunda


med Friends-kap ges en dopattest


åt samlingsplats för fotbollsfest


med snaggat gräs på bädd av sand:


”Vårt anglofila jordgubbsland”.




Lars Fredriksson


Motto: Mitt stråbär är smultron


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 24 jan 08:00

På senare tid har rapporterats i media att alltfler svenskar läser böcker på originalspråket, och allt färre böcker översätts. Underförstått menas med ”originalspråket” det engelska språket, för tyvärr har svenskar i gemen inte kunskaper så att de klarar av att läsa böcker på andra stora språk.


Av förläggarna framställs det som ett problem att de översatta titlarna minskar, men samtidigt är de generellt sett ointresserade av att ge ut böcker från andra språkområden än det engelska. ”Fler unga läser böcker på engelska – det gör att färre titlar kommer att översättas i framtiden”, säger till exempel en bokförläggare. Detta ensidiga fokus på det anglofona medför att läsare i Sverige går miste om en hel del intressanta böcker, och missar att få inblickar länder och kulturområden som inte tillhöra den anglosaxiska sfären.


I den här debatten saknar jag ett problematiserande av det magra utbudet av litteratur översatt från andra språk än engelska. Varken reportrar eller bokförläggare nämner med ett enda ord att det faktiskt finns böcker utomlands på andra språk än engelska, och att man kanske borde satsa på dem istället, när nu folk läser mindre översättningar från engelska.


En annan aspekt av att framför allt unga läser alltmer på engelska är att det kan utarma det svenska språket. ”Det är inte bra om det sker på bekostnad på folks färdigheter och kunskaper i svenska” säger en förläggare. En intervjuad läsare framför också den vanliga åsikten att ”svenskan har ett väldigt litet vokabulär jämfört med engelskan”. Det är ett felaktigt påstående, men om människor, framför allt ungdomar, läser alltmer litteratur på engelska så kommer ju allt fler ord och uttryck på svenska inte att användas,utan falla ur bruk och ersättas av engelska dito. Det är en oroande utveckling som redan syns, och på så sätt blir påståendet en självuppfyllande profetia.


Länkar till radioinslag här: Svenskt dominerar boktoppen 2023: ”Läser originalspråk” - Kulturnytt | Sveriges Radio
Risk att böcker slutar översättas – unga läser på engelska - Kulturnytt | Sveriges Radio


Susanne L-A


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 23 jan 21:38

Stora ekonomiska överskott för många friskoleföretag - men lärare och förskollärare får betydligt lägre löner än i kommunala skolor och förskolor. I Vi lärare uttalar sig Åsa Fahlén, Sveriges lärares ordförande: De prioriterar inte sina lärare och förskollärare i tillräckligt hög utsträckning.Vi tycker inte att aktiebolag ska få driva skolor, säger hon.

Lönestatistiken visar på avsevärda skillnader när det gäller löner: I Stockholmsregionen kan en privatanställd gymnasielärare tjäna 6 350 mindre i månaden än en kommunalt anställd.


Erfarenhet värderas inte samtidigt som hela den offentliga sektorn har ett enormt personalbehov. Däremot kan ägarna/vd:arna i friskolekoncernerna glädja sig åt goda vinster och höga löner!


AE


(Denna nätdagbok är knuten tilll nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 23 jan 14:00

Verein Deutsche Sprache i Tyskland är liksom Språkförsvaret partipolitiskt neutralt. VDS syfte är naturligtvis att uppnå maximalt stöd för det tyska språket, särskilt gentemot anglifieringen i Tyskland. Språkförsvaret har en liknande ambition som VDS. Som organisation 1) försvarar Språkförsvaret svenskan, särskilt gentemot engelskans expansion på svenskans bekostnad; 2) förespråkar mångspråkighet; och 3) mellannordisk språkförståelse. Språkförsvaret tar som organisation aldrig ställning i politiska frågor utöver denna plattform. Språkförsvarets medlemmar kommer från alla samhällsklasser och från ett brett politiskt spektrum. Vilka ställningstaganden de gör på individnivå i andra frågor än språkpolitiska, står alltid för dem själva.

 

Professor Krämer om VDS:s roll


VDS ordförande professor Walter Krämer svarade på frågor från Corrigendas chefredaktör Lukas Steinwandter förra veckan. Krämer försvarade föreningens neutralitet och påpekade att VDS inte splittrar, utan förenar. Främjandet och vidareutvecklingen av det tyska språket är det viktigaste målet, sade han. Krämer betonade att VDS, som har cirka 36 000 medlemmar, förenar anhängare från olika politiska läger. Det finns dock inget utrymme för extremistiska ståndpunkter, förklarade VDS-ordföranden. Grundlagen och föreningens stadgar är avgörande för detta. Överträdelser har alltid bestraffats och kommer även i fortsättningen att bestraffas med uteslutning.


Krämer betonar att det uppenbarligen krävs mod för att stå upp för det tyska språket och dess skönhet. Det tyska språket måste fortsätta att leva vidare som inspiration för stor litteratur och poesi, oberoende av politiska och kulturella debatter och åsikter.”


Se också intervju i corrigenda.online!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28
29
30
31
<<< Mars 2024
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards