Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 26 april 15:24

Peter Hjörne skrev i Göteborgs-Posten i artikeln ”Att tänka kring språkets utmaningar” den 18 april bland annat:


”I så fall är det samma ’andas barn’, som två ord som blivit allt vanligare – ’utmaning’ och ’tänker’, modeord som just ’vidgat sin betydelse och sitt användningsområde’. Numera är allt en utmaning: vaccineringen är en utmaning, pandemin är en utmaning, miljöförstöringen är en utmaning. Liksom polariseringen, gängvåldet och skjutningarna, falska nyheter, äldreomsorgen, skolan, sjukvården och elförsörjningen. Allt är utmaningar. Borta är problem, svårigheter, bekymmer och eländen. Ingen vill ha problem men utmaningar tycks vara ok. Det låter vänligare, vackrare och mer hanterbart, något som går att fixa bara man anstränger sig. En utmaning är nästan lite tjusig, något för hjältar.”


Läs vidare här !


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 25 april 15:00

Den här bildserien - se vidare Sprachfalle Scheinanglizismus i artikeln - förtecknar en rad falska anglicismer, eller skenanglicismer, i Tyskland. En falsk anglicism är ett ord som låter engelskt, men som ingen engelsman eller amerikan förstår. Det mest kända exemplet är handy, som på tyska betyder mobiltelefon, men som ingen med engelska som modersmål förstår. På engelska betyder handy 1) händig, skicklig, flink, praktisk; 2) till hands; 3) lätthanterlig, eller;  4) nära, här alldeles intill.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 25 april 12:00

Texten är hämtad från Proposisjon til Stortinget (forslag til lovvedtak), som antagits vid den andra behandlingen:


”Makttilhøva mellom språk er ikkje like. Småspråk er utsette i møte med større språk. Sjølv om norsk er eit vitalt og relativt stort språk i verdssamanheng, er det på nokre område utsett for press frå verdsspråket engelsk. Dersom eit stort verdsspråk som engelsk tek fullstendig over nokre bruksområde frå eit lite, nasjonalt språk, vil det innebere mindre fleirspråklegheit og eit kulturelt tap. Sjølv om skriftspråka bokmål og nynorsk heilt sidan jamstillingsvedtaket i 1885 har vore formelt jamstilte, er mindretalsspråket nynorsk stadig utsett for press frå bokmål.


Samiske språk og dei nasjonale minoritetsspråka er i storsamfunnet utsette for press frå norsk, og det same gjeld norsk teiknspråk. Ein av kjerneverdiane i eit liberalt samfunn som det norske er at fleirtalet tek omsyn til mindretalsinteressene. Dette inneber at Noreg treng ein målretta, ambisiøs og offensiv språkpolitikk som styrkjer norsk i møte med engelsk, samstundes som han styrkjer det språklege mangfaldet og dei språka vi har eit nasjonalt ansvar for.Tillit, samhald og fellesskap er særtrekk ved dei nordiske samfunna. Den nordiske språkfellesskapen fremjar tillit og mobilitet og legg eit viktiggrunnlag for utdanningsfellesskap og felles arbeidsmarknad. I tillegg vil den nordiske språk- og kultur-fellesskapen gjere oss i stand til å løyse mange fellessamfunnsutfordringar. For regjeringa er den nordiske språkforståinga ein umisteleg verdi. Med språket kan vi diskutere og argumentere,men òg samlast og byggje verdifellesskap. Fellesskap om grunnleggjande rettar som ytringsfridom, likestilling og mangfald. Språket samlar oss, uavhengig av kven vi er, kor vi kjem frå, eller kor vi bur. Derfor legg regjeringa fram ei språklov for framtida.


2.2 Språkpolitiske mål. Regjeringa legg desse måla til grunn for språkpolitikken i åra som kjem: Norsk skal sikrast som hovudspråk og samfunnsberande språk i Noreg. I dette ligg det at norsk er eit rikt og levande språk som kan nyttast på alle samfunnsområde og i alle delar av samfunnslivet i Noreg. Det offentlege skal ta eit særleg ansvar for å bruke, utvikle og styrkje norskspråk. Bokmål og nynorsk er jamstilte skriftspråk. Språkpolitikken skal fremje reell jamstilling mellom dei to skriftspråka. Det offentlege har eit særleg ansvar for å fremje nynorsk som det minstbruka språket. Dette inneber at situasjonen for nynorsk som mindretalsspråk blir vurdert særskilt, til dømes i politikkutvikling eller regelverksarbeid som gjeld norsk språk.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 25 april 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång


Mando Diao - Vi lever nu


Söndagens svenskspråkiga dikt


Var inte rädd för mörkret


Var inte rädd för mörkret

ty ljuset vilar där.

Vi ser ju inga stjärnor

där intet mörker är.


Erik Blomberg

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 24 april 18:45

Skolinspektionen skriver:


” Tillstånd skolstart 2022/23

Skolinspektionen har inför läsåret 2022/23 tagit emot 222 ansökningar om utökning och nyetablering av fristående skola. Det är en ökning med runt sju procent jämfört med året innan och en förklaring är att antalet ansökningar om internationella skolor ökat.


Alla ansökningar skola för skola (Excelformat)

Tillståndsansökningar läsåret 2022/23 


Inkomna ansökningar läsåret 2022/23

Av de 222 ansökningarna handlar 122 ansökningar om nyetablering medan 100 handlar om utökning av befintlig skolverksamhet.


Statistikrapport

Antalet inkomna ansökningar om att starta internationella skolor fortsätter att öka. Vi har i år fått in 33 ansökningar, vilket är mer än en fördubbling jämfört med 2020. Över 90 procent av de inkomna ansökningarna kommer från sökande som driver aktiebolag. Du kan läsa mer om detta i vår statistikrapport.


Statistikrapport ansökningar läsåret 2022/23"


Det som intresserar oss är naturligtvis i första hand de engelskspråkiga friskolorna. I den den länkade Excel-filen hittar ni alla ansökande skolor.


Nya aktörer är British International School, American International School, British School of Uppsala, Tellusskolan Discovery/Explorer och One School Global Nyby Campus AB. Redan etablerade aktörer som Nordic International School, Amerikanska gymnasiet och Futuraskolan vill utvidga sin verksamhet.


Varför skolorna benämns "internationella skolor" är naturligtvis en gåta. De har en engelskspråkig profil; det är allt. Intressant är också att Internationella Engelska Skolan inte återfinns bland de skolkoncerner som vill utvidga sin verksamhet läsåret 2022/2023.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 24 april 08:00

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 23 april 12:48

Peter Helander skrev igår på Facebook:


”Idag ställer jag en fråga till kulturminister Amanda Lind om varför regeringen inte vill utreda Älvdalskan som Europarådet föreslår. Jag inledde på lite stapplande Älvdalska med orden - ”Mes o wermd mjotse ar katten so kuäket o ien kafiskwekt ar sig sjuär min dyö summu”.



Talmannen påpekade senare att i kammaren pratar vi svenska. Mitt svar var att regeringen anser att älvdalskan är en dialekt och det är inte förbjudet att prata dialekt i riksdagen. Så i fortsättning ska jag bara prata älvdalska.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 22 april 20:44

Hej!


Kolla riksdagens webb-tv. Peter Helanders fråga till Amanda Lind togs upp kort efter kl. 14.


Peter sa några meningar på älvdalska, varefter talkvinnan påminde att inget annat språk än svenska får användas där. Med andra ord har riksdagens talkvinna erkänt älvdalska som ett annat språk!


Yair

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad ska parken på Södermalm i Stockholm heta? Det oanvända järnvägsspåret mellan Skanstull och Södersjukhuset ska omvandlas till park. Centerpartiet i Stockholm föreslår att den ska heta Stockholm Low Line med hänvisning till New York High Line.
 Stockholm Low Line
 Spårpromenaden
 Spårsta
 Järnbaneparken
 Spårparken
 Spårlösabacken
 Vagnparken
 Järnvägsparken
 Söderparken
 Passagen
 Bangårdsparken
 Stickspåret
 Södra spårparken
 Spårlösparken
 Stockholms södra spårpark
 Rälsparken
 Villospåret
 Centerspåret
 Transsödra järnvägsparken
 På spåret

Fråga mig

133 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2021
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se