I en artikel, "Envisa, döda språk" i Ikaros nr 2/2007, formulerar Ola Wikander, även känd som författare till "I döda språks sällskap", följande tänkvärda slutkläm:

"Mera tragiskt är det att titta just på de språk som inte lyckats freda några domäner för sig själva – de som varje år går under utan att lämna många spår efter sig.

För vissa kan kanske alla dessa döda  språk verka meningslösa. Men om en  Picassotavla eller barockkyrka kan vara värda att bevara, hur mycket mer då inte ett språk, det som burit människornas själva tankar? Språket definierar vår mänskliga art; det är värt att rädda – och inte bara som en samling strukturer. Det är våra tankars hem."

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  ”Var Storytels fest i Bredäng bokbranschens ändstation?” Det frågar sig Jonas Gardell i Expressen. I en debattartikel beskriver han förlagskoncernens jubileumsfest i kritiska ordalag, bland annat utifrån språkval. Från scenen skröt le...

Söndagens svenskspråkiga sång    Barbro Hörberg - November min vän   Söndagens svenskspråkiga dikt   Drömmar ur snö    De har sagt att det ska blomma. - Ur mörker och snö allt det ljusa som vi drömde ska ge frukt och ge frö. D...

Meta-koncernen [1] presenterar ett nytt AI-system som förstår talat språk och kan transkribera det till 1 600 andra språk. Det nya taligenkänningssystemet ”Omnilingual ASR” ligger därmed betydligt över branschstandarden. Andra AI-system ä...

Om det finns en egenskap som mest utmärker oss som människor, så är det vår förmåga att uttala ord, det vill säga språk. Genom språket förmedlar vi våra känslor och tankar och påverkar andra. Språket är en viktig del av samhället och har varit vårt f...

Per Kornhall skriver på Vi Lärare den 6 november bland annat: ”Är det någon som har hört talas om Skolverkets rapport ” Etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 2023 efter gymnasieskolan”. Inte? Det är märkligt för e...