I Alingsås har under fem veckor hösten 2009 pågått något som  numera kallas "Lights in Alingsås". Det var 2009 tioårsjubileum för  detta arrangemang. Då besöker tusentals och åter tusentals människor  staden och går under kvällstid en slinga i staden för att betrakta hur  internationella ljusdesigners har belyst byggnader eller natur. Från  början kallades arrangemanget "Ljus i Alingsås", men har sedan några år  fått det mer internationellt klingande namnet "Lights in Alingsås".

Arrangör är Kommunstyrelsen i samarbete med Futurum -en samarbetsorganisation mellan kommunen och köpmän i staden - och ett  antal sponsorer. Från och med i år är det - om jag uppfattat saken  rätt - tänkt att kommunstyrelsen ska ta ett ännu större ansvar för  arrangemanget.

De sex objekt man kunde ta del av runt om i staden hade vart och ett  försetts med en skylt, som talade om intentionen bakom varje verk. I  höstas - och jag tror också de senaste åren - fanns texten bara på  engelska. Vi bor i Sverige och sedan den 1 juli 2009 har vi som bekant  en språklag, som säger att svenska är huvudspråk i Sverige.

Hur ser ni på  Språkförsvaret på denna anglifiering av information, som utgår från kommunalt och/eller halvkommunalt håll? Vad finns att göra? I vilken 
mån kan den nya språklagen vara tillämplig i sammanhanget?

Mvh

Västgöte

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Thomas Olausson

11 januari 2010 02:10

Jag har ju redan tidigare påpekat att jag inte alltid blir så upprörd av engelska slogans och ord i Sverige. Det är trots allt syftet som styr. I det här fallet bjuds internationella ljusdesigners (ljusformgivare låter faktiskt konstlat) in till lilla Alingsås, som med sin närhet till hamnstaden Göteborg och sin egna lockande karaktär faktiskt har kapacitet att göra sig ett namn utanför landet.

Det är inte fel att sikta högt och då i vissa fall göra reklam på det största språket i västvärlden. Här är jag dock ganska kluven. Det lär trots allt vara ganska svårt att få en majoritet besökare från utlandet.

Lights in Alingsås är en upplevelse som alingsåsbor själv går man ur huse för att betrakta. Samtidigt känns det som att det är en inbjudan från alingsåsarna till omvärlden.

Jag har inte läst genom Språklagen. Men jag har svårt att tro att man kan klandra arrangörerna för namnet eftersom det är riktat långt ut från staden. Däremot tycker jag att informationen självklart måste vara på minst två språk - svenska och engelska. Sedan kan man gott lägga till ett par till. Det kan knappast handla om jätteansträngningar eller enorma utgifter.

Själva namnet tycker jag nog att man kan marknadsföra både på engelska och svenska parallellt. En hemsida är ju lätt att översätta och förse med "språkflaggor", och det är trots allt nätet som lär gälla för den internationella marknadsföringen.

Men jag vill ge det som en rekommendation. Ett tips i välmening.

http://thomasolausson.blogspot.com

 

lr.

11 januari 2010 15:34

Det här resonemanget känner man ju igen. Så fort det finns någon som inte kan svenska i sammanhanget ska plötsligt alla namn bytas till engelska. En sådan person behöver inte ens infinna sig, det räcker med att den potentiellt skulle göra det. För då har man ju appellerat till en "internationell" publik.

Varför kan man inte stå för att man helt enkelt tycker att det låter flashigare med engelska? Skyll inte er usla namnval på utlänningar. De flesta besökare tycker förövrigt inte att det är särskilt konstigt med svenska namn i Sverige, tvärtom uppskattar dom att ta del av vår kultur.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vad händer när engelskundervisningen slutar vara en bro till samhället och börjar kännas som ett test på tillhörighet som man kan misslyckas med?   Det är frågan som väcks av den brittiska regeringens föreslagna nya invandringspolitik, som skulle...

Verein Deutsche Sprache publicerar också varje år Årets rubriker, underförstått de roligaste eller mest slagkraftiga rubrikerna -  se Schlagzeile des Jahres 2025 – 20 besten Schlagzeilen.   I vissa fall krävs det att man förstår eller känn...

Om du talar ett annat språk än engelska flytande har du säkert märkt att vissa saker är omöjliga att översätta exakt.   En japansk designer som förundras över ett objekts shibui (en sorts enkel men tidlös elegant skönhet) kan känna sig hindrad av...

  Fråga till Perplexity:   Används neurala maskinöversättningsverktyg som DeepL vid några europeiska universitet utanför Sverige? Ja, neurala maskinöversättningsverktyg som DeepL används i dag vid flera europeiska universitet utanför Sverige,...

Svaret har genererats av Perplexity. [1]   DeepL är en ledande AI-driven översättningsplattform känd för sin höga noggrannhet och naturliga språkhantering, särskilt för europeiska språk.   Bakgrund   DeepL grundades av Jarek Kutylowski oc...