Det norska Språkrådet har nyligen publicerat rapporten Språkstatus 2012. Här har vi saxat avsnittet om språket i reklam och marknadsföring i Norge. Detta är speciellt intressant för Språkförsvaret i nuläget, eftersom vårt nästa bokprojekt just heter "Engelska i reklamen". Vi känner naturligtvis till Språkrådets båda tidigare undersökningar om norrmännens inställning till engelska i reklamen. Den senare undersökningen visade att motviljan mot engelska i reklamen har ökat i Norge. Speciellt intressant är slutsatsen "användningen av engelska i reklam bygger alltså mest bara på tro och inte på undersökningar, och denna tro tycks faktiskt vara löst grundad". Det var ingen tillfällighet att Språkförsvaret ställde följande fråga till de 25 största kommunikationsbyråerna i Sverige i ett rundbrev i mars 2010:

"Finns det marknadsundersökningar som visar att ett företag säljer bättre, generellt eller till en viss målgrupp som ungdomar, om reklamspråket är engelska i stället för svenska? Vilka och med vilket resultat?"

Ingen byrå kände till någon generell undersökning, men Språkförsvaret lyckades hitta en undersökning från 2004, Svenska folket om reklam, av Sveriges Reklamförbund, som visade att svenskarna helt klart föredrog reklam - på svenska.

******

Det er dokumentert at talet på engelske ord i reklametekstar i ei stor norsk avis vart dobla mellom 1969 og 1989 (Johansson og Graedler 2002), og engelskbruken har nok halde fram med å auka sidan. Om ein skal ha oppdaterte tal, trengst det ei ny undersøking av liknande slag.

Som supplement til omtala av språk i marknadsføring i Mål og meining var det i Språkstatus 2010 gjeve att nokre resultat frå den landsomfattande undersøkinga i 2009 som viste at det er lita tru på at engelsk fremjar salet av varer og tenester, og at effekten av engelsk ikkje er dokumentert.

I denne undersøkinga vart både bedriftsleiarane og eit representativt utval av befolkningaspurde om norsk og engelsk i reklame. Av bedriftsleiarane sa 46 prosent at verksemda reklamerer eller marknadsfører seg overfor norske forbrukarar, og for meir enn tre fjerdedelar av desse verksemdene gjeld dette alle aldersgrupper. Mest alle leiarane her meinte at dei nyttar mest norsk i marknadsføringa. Heile 92 prosent hadde ikkje dokumentasjon for at reklame på engelsk aukar salet. Generelt meinte likevel 19 prosent av leiarane at engelsk er viktig i reklame, medan 58 prosent såg på det som svært lite viktig, og 12 prosent trudde at engelsk fremja salet av produkta eller tenestene deira. I befolkninga meinte heile 75 prosent at engelsk i reklame og marknadsføring ikkje fremjar salet av produkt og tenester generelt.

I ei ny og mindre meiningsmåling frå 2010–2011 var talet på dei som trudde at engelsk ireklame fremjar salet, gått ned litt både i befolkninga og blant bedriftsleiarane.

Meir oppsiktsvekkjande var det at dei som sa at dei var negative til engelsk i reklame i Noreg, var gått opp frå 36 til 46 prosent av befolkninga, at dei som meiner at det generelt vert nytta for mykje engelsk i reklame og marknadsføring, hadde auka frå 39 til 52 prosent, og at mest to av tre ynskte norsk i all reklame og marknadsføring i Noreg i 2010–2011.

Bruken av engelsk i reklame byggjer altså mest berre på tru og ikkje på undersøkingar, og denne trua kan faktisk sjå ut til å vera laust fundert. Av bedriftsleiarane meinte 12 prosent i 2009- undersøkinga at det gjerne er eksterne byrå som tek avgjerder om språket i reklamen og marknadsføringa; dette er vanlegast i handelsbedrifter. Heile 65 prosent sa at marknadsførings- eller reklamebyrå i liten grad tek slike avgjerder.

Når det gjeld stillingsannonsar, eit anna synleg trekk ved den eksterne kommunikasjonen til næringslivet, meinte 36 prosent i undersøkinga frå 2009 at bedrifter bør kunna lysa ut stillingar på engelsk i norske aviser, medan 60 prosent var imot dette.

Om bokmål og nynorsk i bedriftene er det lite som er kjent. Nynorsk er lite bruka i reklame iriksmedia, men noko meir brukt i lokale og regionale medium i nynorskområda (Grepstad 2010). I Sogn og Fjordane viser ei undersøking av annonsar i avisa Firda at 74 prosent var på nynorsk i 2012. Lokale annonsørar og annonsørar frå andre regionar og landsdelar brukar om lag like mykje nynorsk i annonsene i Firda. Generelt har det vorte mindre kontroversielt å bruka nynorsk kommersielt (Grepstad 2012).

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I det amerikanska utrikesdepartementet får sans serif-typsnittet Calibri inte längre användas, officiella dokument måste skrivas i Times New Roman. Detta innebär att ett beslut från Biden-eran upphävs, skriver IT-plattformen golem.de. Calibri införde...

”Utan en plan är ditt globala varumärke i fara   Traditionell lokaliseringshantering har passerat sin livslängd och hindrar nu tillväxt. De flesta affärsöversättningar är nu maskinassisterade tack vare utvecklingen av neural maskinöversättn...

Med några års mellanrum brukar dyka det upp någon skribent i Sverige som pläderar för att Sverige  ska upphöja engelska till officiellt språk jämsides med svenskan. Magnus Hambleton i Dagens Industri den 26/11 är alltså inte först utan har föregåtts ...

”Årets ord 2025 minner oss om at vi blir et sårbart samfunn når vi gjør oss avhengige av de store teknologiselskapene. – En oligark er en søkkrik person med mye makt. En tekoligark eier teknologiselskaper som har nærmest total kontroll ...

Allmän lingvistik försöker identifiera egenskaper som är gemensamma för alla språk, det vill säga språkliga universalier. Dessa egenskaper måste förstås vara mycket allmänna, eftersom skillnaderna mellan de 6 000 till 7 000 språk som finns är enorma....