Detta är egentligen inte någon språkfråga,  men eftersom Språkförsvaret förmodligen är apostroferat av Vän af ordning i Fokus, är det skäl nog att diskutera företeelsen öppna brev. I artikeln  sägs det nämligen ” Ett med adress Vetenskapsrådets styrelse”. Och Språkförsvaret har skickat iväg ett sådant brev. 

Vän af ordning skriver:

”Jag skriver till dig för att jag har en fråga. Jag har fått så många brev på sistone. Först var det den här Jonas Hassen Khemiri som skrev till Beatrice Ask, men det brevet skickade han till mig också. Sedan var det en pappa till någon som kallas Blondinbella som författade faderliga råd till dottern. Han sände en kopia på det till mig. Varför då? Jag har knappt plats i brevlådan längre. Där ligger också ett öppet brev till Dorotea Bromberg och Hanne Kjöller. Ett med adress Vetenskapsrådets styrelse (vår fetstil). Marcus Birro har skickat ett också. Förstås. Till Fredrik Reinfeldt. Det var någon slags strategiplan för valvinst. Och nu, nu fick jag just ett brev från centerpartiets chefekonom. Det var adresserat Claes de Faire. Du vet inte vem han är? Det är en påläggskalv hos Bonnier som inte längre vill få lägre skatt. Det tyckte chefekonomen att han visst borde. Du vet inte vem ekonomen är? Han heter Martin Ådahl.”

Ja, vad är vitsen med öppna brev? Skillnaden mellan ett vanligt brev och ett öppet brev är ganska uppenbar: Ett vanligt brev är så att säga en affär mellan avsändaren och mottagaren, medan ett öppet brev är en affär mellan mottagaren å ena sidan och avsändaren och resten av den intresserade omvärlden å den andra. Öppna brev är alltså ett sätt att skapa opinion. Samma motiv driver säkerligen de flesta tidnings- och tidskriftredaktioner, inklusive Fokus-redaktionen och Fokus-medarbetarna.

Det nya är att det är så enkelt att skicka iväg ett öppet brev, tack vare internets och e-postens uppkomst. Det kostar inget, om man bortser från de fasta kostnaderna i övrigt. Förr i tiden var det förenat med vissa svårigheter att publicera öppna brev; det förutsatte välvilliga och tillmötesgående redaktioner eller att man kunde finansiera ett massutskick via posten. Numera kan man alltså skicka iväg tusentals öppna brev via e-posten eller lägga ut öppna brev på sin egen webbplats eller blogg (som inte kostar särskilt mycket eller t.o.m är gratis).

Det första brev, som formellt angavs som öppet brev, skickade en medlem i Språkförsvaret redan 2005. Det hör naturligtvis till saken att massor av andra brev, som medlemmar i Språkförsvaret skickat iväg, är ”öppna” såtillvida att de lagts ut i Språkförsvarets brevarkiv till allmän beskådan. Många av de öppna brev, som Språkförsvaret har formulerat, har i själva verket sedan omarbetats till artiklar.

När man skickat ett öppet brev till en myndighet, måste det diarieföras. Den skyldigheten åligger inte ett privat företag. Däremot kan man inte vara säker på att adressaten, inte ens om det är en myndighet, kommer att besvara det öppna brevet. Ofta resulterar ett brev i ett goddag-yxskaft-svar, som egentligen bara bekräftar att myndigheten, eller företaget, har fått ett brev. Skulle man ge sig till att kommentera detta svar, så kan man vara ganska säker på att dialogen tar slut i och med detta brev.

Om vi återgår till Språkförsvarets öppna brev till Vetenskapsrådets styrelse den 22/11, har det publicerats som debattartikel på journalisten.se (1) och Tidningen Kulturens webbsida och dessutom länkats av några nyhetsportaler.  Faktum är att Vetenskapsrådet har förärats två andra öppna brev – ett från  Dekanerna för de humanistiska och med dem jämförbara fakulteterna i Sverige: Öppet brev till Vetenskapsrådet angående avveckling av tidskriftsstöd - 26/11 2013 och ett  från ACSIS styrelse (med representanter för kulturforskningen vid samtliga svenska universitet och Världskulturmuseerna) – se Öppet brev med anledning av Vetenskapsrådets beslut att ta fram en avvecklingsplan för sitt stöd till ett antal humanistiska och samhällsvetenskapliga tidskrifter i Sverige 6/12 2013. Dessutom ligger en protestskrivelse för undertecknande på nätet och man kan se hur den växer…

Per-Åke Lindblom

1) Länkningen är instabil - se http://journalisten.se/debatt/oppet-brev-till-vetenskapsradets-styrelse

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vad händer när engelskundervisningen slutar vara en bro till samhället och börjar kännas som ett test på tillhörighet som man kan misslyckas med?   Det är frågan som väcks av den brittiska regeringens föreslagna nya invandringspolitik, som skulle...

Verein Deutsche Sprache publicerar också varje år Årets rubriker, underförstått de roligaste eller mest slagkraftiga rubrikerna -  se Schlagzeile des Jahres 2025 – 20 besten Schlagzeilen.   I vissa fall krävs det att man förstår eller känn...

Om du talar ett annat språk än engelska flytande har du säkert märkt att vissa saker är omöjliga att översätta exakt.   En japansk designer som förundras över ett objekts shibui (en sorts enkel men tidlös elegant skönhet) kan känna sig hindrad av...

  Fråga till Perplexity:   Används neurala maskinöversättningsverktyg som DeepL vid några europeiska universitet utanför Sverige? Ja, neurala maskinöversättningsverktyg som DeepL används i dag vid flera europeiska universitet utanför Sverige,...

Svaret har genererats av Perplexity. [1]   DeepL är en ledande AI-driven översättningsplattform känd för sin höga noggrannhet och naturliga språkhantering, särskilt för europeiska språk.   Bakgrund   DeepL grundades av Jarek Kutylowski oc...