De senaste veckorna har det stormat ordentligt kring Svenska  Akademien. Spaltkilometer har analyserat den uppkomna situationen i pressen. Allting har utförligt rapporterats i medierna - från #metoo till den så kallade Kulturprofilen. 

Fortfarande är frågan öppen: Kommer Svenska Akademien att överhuvudtaget överleva denna djupa kris?  Vad som händer i fortsättningen kan bara läsas i stjärnorna.

Det är nästan som om krisen inom Akademien både är symptomatisk och symbolisk. Krisen återspeglar på något vis det akademiska och det kulturella arvets förfall i dagens Sverige.  Detta gäller inte minst de humanistiska vetenskaperna, Humaniora.

Vem bryr sig egentligen så värst mycket om Svenska Akademien idag? Nobelpriset har numera snarare utvecklats till en marknadsföringssymbol och ett kommersiellt jippo för Sverige, någonting vi kan skryta med i omvärlden.

Personligen anser jag dessutom att Svenska Akademien inte till fullo uppfyllt sitt uppdrag de senaste decennierna.  De har många gånger inte visat något större intresse för språkvårdande insatser för dagens svenska språk.

Akademien har exempelvis aldrig yttrat sig tydligt om engelskans/"svengelskans" olyckliga utbredning i Sverige.

Var står för övrigt Svenska Akademien i denna viktiga språkfråga idag?

Deras uppgift är inte bara att varje år utse en Nobelpristagare i litteratur.

Sverige borde kanske göra en överenskommelse med Frankrike. I framtiden ska kanske  FIFAS  Guldboll (Ball d' Or)  istället delas ut i Stockholm medan Nobelpriset i litteratur delas ut i Paris av Franska akademien?

FIFAS fotbollspris överensstämmer säkert bättre med dagens svenska kultur- och samhällsklimat.
 
C-G Pernbring                                                    



Helsingborg  

(Insändaren tidigare publicerad i Dala-Demokraten den 19/4 2018, DN Åsikter 19/4 2018 och under andra rubriker i Blekinge Läns tidning 24/4 2018 och i Skånska Dagbladet 30/4  2018)  

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)                                                                                               

                                                                                                                                                                                    

 

Lr

5 maj 2018 20:27

En gammal nyhet nu men ändå glädjande: https://svenska.yle.fi/artikel/2017/11/29/pargas-vill-ge-mojlighet-till-integration-pa-svenska

Pargas vill att invandrare ska kunna integreras på stadens språk. Detta hade varit en självklarhet om svenska i grundlagens och den nationella språkstrategins anda faktiskt var ett samhällsbärande språk. Meningar som "Att integreras på svenska innebär i praktiken att man måste lära sig också finska senare, om man väljer att stanna i Finland" tyder tyvärr på motsatsen.

 

Per-Owe Albinsson, medlem i Språkförsvaret

5 maj 2018 21:07

Mycket bra skrivet!

 

inga johansson

5 maj 2018 21:33

https://www.youtube.com/watch?v=EUSNW_2-0eQ

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I det amerikanska utrikesdepartementet får sans serif-typsnittet Calibri inte längre användas, officiella dokument måste skrivas i Times New Roman. Detta innebär att ett beslut från Biden-eran upphävs, skriver IT-plattformen golem.de. Calibri införde...

”Utan en plan är ditt globala varumärke i fara   Traditionell lokaliseringshantering har passerat sin livslängd och hindrar nu tillväxt. De flesta affärsöversättningar är nu maskinassisterade tack vare utvecklingen av neural maskinöversättn...

Med några års mellanrum brukar dyka det upp någon skribent i Sverige som pläderar för att Sverige  ska upphöja engelska till officiellt språk jämsides med svenskan. Magnus Hambleton i Dagens Industri den 26/11 är alltså inte först utan har föregåtts ...

”Årets ord 2025 minner oss om at vi blir et sårbart samfunn når vi gjør oss avhengige av de store teknologiselskapene. – En oligark er en søkkrik person med mye makt. En tekoligark eier teknologiselskaper som har nærmest total kontroll ...

Allmän lingvistik försöker identifiera egenskaper som är gemensamma för alla språk, det vill säga språkliga universalier. Dessa egenskaper måste förstås vara mycket allmänna, eftersom skillnaderna mellan de 6 000 till 7 000 språk som finns är enorma....