Direktlänk till inlägg 10 december 2018
Denna fråga tas upp i en artikel av Charlotta af Hällström-Reijonen på Svenska Institutets webbplats:
"Man känner bäst igen en finlandssvensk på uttalet. Det mest framträdande uttalsdraget för finlandssvenskan är att man inte har grav accent. I sverigesvenskan finns både akut ordaccent (också kallad accent 1) och grav ordaccent (accent 2). En svensk från Sverige uttalar ordet anden olika beroende på om det är bestämd form av ande (på engelska spirit) eller and (på engelska duck). Men en finlandssvensk uttalar dessa två ord i stort sett lika. Detta är ett genomgående drag i finlandssvenskan.
I modern svenska finns det vidare en uttalsregel som kallas kvantitetsregeln som innebär att varje betonad stavelse har ett långt ljud, antingen vokalen eller konsonanten. Vokalen är lång om den efterföljande konsonanten är kort, och vokalen är kort om konsonanten är lång. Men den regeln gäller inte i finlandssvenskan. Vissa ord uttalas nämligen kortstavigt, alltså med kort vokal följd av kort konsonant. Exempel på detta är orden senap och kamera. Även många ortnamn uttalas kortstavigt till exempel Hanaholmen och Tavastehus.
De flesta finlandssvenskar har svårt att uppfatta skillnaden mellan grav och akut accent. Men det jämnar ut sig, eftersom sverigesvenskar i stället har svårigheter att uppfatta och härma kortstavighet.
Andra typiska uttalsdrag i finlandssvenskan är till exempel uttalet av vokalerna a och u samt sje-ljudet."
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Vad händer när engelskundervisningen slutar vara en bro till samhället och börjar kännas som ett test på tillhörighet som man kan misslyckas med? Det är frågan som väcks av den brittiska regeringens föreslagna nya invandringspolitik, som skulle...
Verein Deutsche Sprache publicerar också varje år Årets rubriker, underförstått de roligaste eller mest slagkraftiga rubrikerna - se Schlagzeile des Jahres 2025 – 20 besten Schlagzeilen. I vissa fall krävs det att man förstår eller känn...
Om du talar ett annat språk än engelska flytande har du säkert märkt att vissa saker är omöjliga att översätta exakt. En japansk designer som förundras över ett objekts shibui (en sorts enkel men tidlös elegant skönhet) kan känna sig hindrad av...
Fråga till Perplexity: Används neurala maskinöversättningsverktyg som DeepL vid några europeiska universitet utanför Sverige? Ja, neurala maskinöversättningsverktyg som DeepL används i dag vid flera europeiska universitet utanför Sverige,...
Svaret har genererats av Perplexity. [1] DeepL är en ledande AI-driven översättningsplattform känd för sin höga noggrannhet och naturliga språkhantering, särskilt för europeiska språk. Bakgrund DeepL grundades av Jarek Kutylowski oc...
| Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
| 1 | 2 | ||||||||
| 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | |||
| 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | |||
| 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | |||
| 24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
29 | 30 | |||
31 |
|||||||||
| |||||||||
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till sprakforsvaret@yahoo.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"