I en debattartikel i Örnsköldviks Allehanda i våras berättade Jasenko Omanovic, som sökte sig frivilligt till Härnösand, hur det var att lära sig svenska och om kontakten med lokalsamhället:

”Vår klass fick undervisning utanför klassrummet, i samhället, minst lika mycket som inne i klassrummet.

Vi gjorde många besök ute i det verkliga Sverige och många möten med människor i olika delar av samhället gjorde det svenska språket mer verkligt och användbart. Vi fick fler och fler anledningar att lära oss språket för varje dag. En annan bidragande faktor till en snabb inlärningsprocess var att vi ganska tidigt fått svenska vänner.

Dessutom hade kommunen goda ambitioner när det gällde att erbjuda utbildning som Komvux och folkhögskola. Det var kanske därför man ansåg sig också kunna ställa stora krav på oss.

Ingen av de jag gick på SFI med har varit arbetslös någon längre tid. Till och med de ’gamlingar’ som var närmare 50 klarade sig väl och är pensionärer i dag. ”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)