(Rubriken är ett citat från lingvisten Max Weinreich)

Programmet Språket sände detta avsnitt igår. I huvudsak behandlades älvdalskan. Älvdalskan och svenskan skiljer sig lika mycket åt som isländska och svenska, men älvdalskan saknar en armé och flotta och för övrigt ser sig älvdalingarna som svenskar. Älvdalingarna själva, de flesta språkvetare och Språkförsvaret, EU:s expertkommitté och Etnologue ser dock älvdalskan som ett eget språk i motsats till den svenska regeringen.

Från programpresentationen:

”Vad är ett språk och vad är en dialekt? Veckans avsnitt handlar om när definitionerna spelar stor roll och om när språk blir politik.

Veckans språkfrågor

Vad definierar en dialekt och ett språk?

När blir språk politik?

Vad skiljer älvdalska från svenska?

Vad görs för att hålla älvdalskan vid liv?

Varför vill många älvdalingar att älvdalska ska klassas som ett minoritetsspråk?

Tycker Sveriges regering att älvdalska är ett språk eller en dialekt?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster Björn Rehnström och Ulla Schütt från föreningen för älvdalskans bevarande Ulum Dalska. Programledare Emmy Rasper.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

En framgång i det lilla vardagliga:

Det har under de senaste åren irriterat mig att man i vissa helt vanliga svenska bostadsrättsföreningar har börjat att ge officiell information parallellt på engelska, trots att oftast (så även i mitt bostadsområde) ingen av invandrarna har engelska som modersmål.

Vidare: Engelska har ingen som helst officiell ställning i Sverige och ska därför heller inte ges karaktären av ett officiellt språk i samhället. 

Efter ett tag "gick jag så till attack". Jag tog bort den engelskspråkiga delen av lappen så att endast svenskspråkig text blev klar. Dessbättre spred sig pojkstrecket efter en tid och vi kunde nu hjälpas åt att rondera hissen i vårt språkkrig.

Vet ni vad: Vi vann! Efter något år sattes klisterlappen pa bilden upp istället. Ibland är (språk)anfall bästa (språk)försvar!

ABC123

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Duon som vann uttagningen, Melodi Grand Prix, säger till Danmarks Radio:

”- Det er en sang, der er lavet efter nogle skandinaviske traditioner. Jeg kan slet ikke forestille mig, hvordan vi skulle kunne oversætte den. Så vi holder fast i det danske, siger duoens andet medlem, Jesper Groth, til DR.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kommentar till artikeln Ideella organisationer vill rädda skolor i utsatta områden  i Dagens Nyheter den 7 mars.

Skattemedel ska inte göda (ofta) utländskt riskkapital och finansiera kolonial undervisning på ett i landet icke-officiellt språk  - engelska! Kort sagt: Offentligt finansierad skola ska fungera som i alla andra länder.

Ideella krafter måste nu alltså till för att försöka rädda de socioekoniskt svaga barnens skolgång,  alltmedan IES m.fl., fullt lagligt, tillåts att stjäla (ja, jag ser det så) sanhällsgemensamma pengar som i första hand skulle ha gått till förstnämnda grupp. Detta genom att tillåtas plocka russinen ur kakan via köer som genererar lättlärda/socioekonomiskt starka barn. Ett självfinansierat språkbyte "ingår" på köpet - som enda land i världen!

Vårt skolsystem är sjukt - allvarligt  sjukt! Jag vill avsluta med att låna en mening från mångårige och numer framlidne språkförsvararen Frank-Michael Kirsch formulerade: "Sverige har verkligen blivit Absurdistan!

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Bara var fjärde känner till språklagen som säger att svenska är huvudspråk i Sverige”, enligt Språktidningens blogg  idag.

Borde inte alla känna till den? Vems är felet? I första hand bär de sittande regeringarna och riksdagen ansvaret, eftersom en regering lade fram förslaget och riksdagen beslutade om språklagen 2009. Det är deras ansvar via myndigheter och andra lämpliga kanaler att göra språklagen känd och fr.a tillämpa den. Språkförsvaret kan inte lastas, eftersom vi började driva frågan om en svensk språklag redan 2005 och t.o.m skrev ett eget utkast till språklag 2006.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag anser att Språkförsvaret ska inleda en "våroffensiv" på bildens tema.

Nytryck, utdelning och påklistring av dekaler, mejlutskick till samtliga riksdagsledamöter och kommunstyrelsens ordförande i samtliga kommuner, fortsatt uppvaktning av skolminister Ekström, deltagande i Järvaveckan, debattartiklar/insändare och att Språkförsvaret m å s t e satsa på ett deltagande i debatt i TV och där få föra fram sitt budskap.

Medlem

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Lisa Nilsson - Himlen runt hörnet

Söndagens svenskspråkiga dikt

Som en mörk fjäril

fladdrade du emot mitt fönster,

och det blev vår.

Vinterdagens sol glödde

av din närhet,

snön förvandlades

till porlande vatten,

och ur träden sipprade sav.

Ljuvlig var du

i nattens doftande mörker -

dina läppars honung

över min hud.

Berusad flöt jag

genom ditt väsens mjuka vågor

mot en förklaring -

blommande och tveklös.

Margot Sachitzki

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ledarskribent Elin Henrikssons artikel med rubriken: "Fler behöver inte börja plugga språk" i Helsingborgs Dagblad den 28 februari är intressant. Vi redovisar nedan några tankar och funderingar kring språkutbildningen i Sverige idag och för framtiden.

Man kan ibland frågar sig om alla våra elever och studenter verkligen behöver plugga så mycket och så omfattande engelska? Engelska är ju redan det enda obligatoriska främmande språket i dagens grund- och gymnasieskolor. Vi tror inte att så många svenskar idag behöver eller ens använder sig av alltför avancerad engelska? Det räcker ju med skolengelska för att åka till England, Mallorca eller till Thailand på semester för att kunna göra sig förstådd.

Men vi är ju medlemmar i EU och därför kan det vara både trevligt och nyttigt att också lära sig något av de större EU-språken. Det skadar aldrig! Därför borde våra studenter åtminstone även studera ett större europeiskt/EU språk mer ingående. Då tänker vi närmast på franska, italienska och tyska. Det var de tre "grundarspråken" i EEC/EU, 1957. Spanien blev medlem först senare (1986). Till exempel italienska är ju operans, matens och musikens språk, dessutom är Italien också ett ganska betydande teknologi- och industriland.

Framförallt har man då lite större möjlighet att följa nyhets- och andra TV program från kontinenten. Samtidigt kan man också lära sig ett och annat om de olika ländernas vardag, kultur och politik. Det är inte minst viktigt! Exempelvis nu under pandemin har vi haft möjlighet och stor glädje av att via satellit kolla en hel del europeiska TV- program. Mycket givande! Bland annat diskussionsprogram om pandemin har varit intressanta och nyttiga att kunna följa på de europeiska kanalerna.

Dessutom bör inte det engelska språket få inta en särställning i svensk språkundervisning. Storbritannien har ju nyligen lämnat EU via "Brexit". Det betyder att engelska språket numera INTE är ett av de större språken inom EU. Och engelska är ännu (?) inte ett officiellt språk i Sverige. Därför ska givetvis svenskan också alltid vara första undervisnings- och huvudspråk i alla svenska skolor, oavsett skolform. Här hänvisar vi till den svenska språklagen från 2009. Språklagen stipulerar att svenskan är det enda officiella språket och huvudspråket i Sverige.

P-O Albinsson/C-G Pernbring   

Texten också publicerad som insändare i Sydsvenska Dagbladet/Helsingborgs Dagblad den 9/3 2021.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)