INSÄNDARE. En ”dom”-reform skulle hota svenskt kulturarv och avskärma oss från andra nordiska språk och även finlandssvenska. Bevara ”de” och ”dem” i skriftspråket, skriver arkivarien och språkvetaren Anders Hedman.

Språkrådets nya chef Lena Lund Palicki anser att vi bör slopa skillnaden mellan ”de” och ”dem” i skriven svenska. Jag känner inte till hennes bevekelsegrunder, men när ”språkvårdare” tidigare drivit frågan har argumenten varit (1) att svenska skolbarn har svårt att lära sig skillnaden mellan ordets objekts- och subjektsform och (2) att de flesta i talspråk använder ”dom” för både objekt och subjekt.

Det första argumentet är svagt eftersom barn uppenbarligen kan lära sig betydligt mer komplicerade saker än att skilja mellan ”de” och ”dem”. Om viljan finns är det inte svårt att förklara denna grammatiska regel.

Om barnen sedan inte lyssnar får man fundera över vad det har för orsaker i stället för att ändra etablerade skriftnormer. Vi som växte upp på 1970- och 80-talen behövde inte ens plugga in regeln. Eftersom vi ständigt hade text på papper framför ögonen fick vi mycket av känslan för grammatiken gratis. Kanske borde vi förmå barnen att titta upp från mobilerna och ner i en och annan bok igen?

Det andra argumentet är ännu sämre och visar på Språkrådets hemmablinda provinsialism. Det är inte alls så att ”alla” svensk­språkiga säger ”dom”. Dels finns skillnaden i tal mellan de och dem kvar i traditionella dialekter i Sverige, dels hos svenskspråkiga i Finland.

Mycket förståeligt har tanken på att slopa ”de” och ”dem” i skrift väckt harm hos finlandssvenskar. Till exempel är Jannika Lassus, lektor i svenska vid Helsingfors universitet, mycket kritisk till idén i en intervju i Hufvudstadsbladet den 7 mars.

Ett ytterligare argument mot tanken på att slopa ”de” och ”dem” är att det skulle det fjärma oss ännu mer från våra nordiska grannländers språkbruk, vilka som bekant har kvar skillnaden mellan ”de” och ”dem” i både tal och skrift. I andra sammanhang brukar språkvårdare peka på vikten av att upprätthålla den gemensamma nordiska språkförståelsen, men nu vill man införa en reform som försvårar för svenskar att förstå norska och danska.

Skulle vi ändra skriftspråket efter en språklig egenhet som inte ens alla svenskspråkiga har lagt sig till med skulle vi göra oss kulturellt urarva. Exempelvis skulle följande vers av Stagnelius bli obegriplig för kommande generationer:

”Paradisets månskensnätter,
Edens blomsterkrönta slätter,
ljusets änglar i det höga -
aldrig skådar dem ditt öga.”

Anders Hedman, 

arkivarie och litteraturvetare

(Insändaren publicerades i Dagens Nyheter den 13 mars – här med skribentens tillåtelse)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det är ytterst anmärkningsvärt att den nya chefen för Språkrådet, Lena Lind Palicki, förespråkar att det personliga pronomenet ”de” i subjektsform och ”dem” i objektsform ska ersättas med ”dom” i subjekts- och objektsform. Denna viktiga distinktion ska förstås inte tas bort utan bibehållas. En chef för Språkrådet borde inte bidra till språklig förflackning utan till språklig fördjupning.

Bra att författaren Björn Ranelid i Aftonbladet (2023-03-12) rasar mot Palickis planerade språkreform som han kallar ”enfaldig” och ”en eftergift för de okunniga och obildade”! Han anser att om man gör den ena eftergiften efter den andra blir det ett barbari. Han tänker aldrig skriva ”dom”. Det tänker jag inte heller göra. En dom-reform är en dum reform. Vi ska värna vår vackra, svenska språkskatt och inte hemfalla åt nyspråk som vingklipper tanken.

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Du vill stoppa experimenten i svensk skola säger du.

Vad är då den koloniala undervisning på ett främmande och i landet icke-officiellt språk, engelska, som pågår i allt större omfattning i svensk grund- och gymnasieskola om inte ett experiment, Lotta Edholm?

Språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag hörde den iransk-kurdiske författaren och poeten Zanyar Adami med ”Tankar för dagen” i P1 i morse. Hans inlägg bar titeln ”Förlåt oss mamma” och är en mycket välformulerad upplevelse av mänsklighetens tillkortakommanden i en obehagligt antropocentrisk Värld.

Jag slogs inte bara av det högeligen relevanta innehållet utan också av Adamis eleganta språkbehandling. Han har uppenbarligen tillägnat sig ett brett ordförråd på svenska som han använder med nästan ”ranelidska” rytmer, ordkombinationer och egenartade rimflätningar. Hans modersmål är inte svenska, men han behärskar språkets fulla bredd mycket bättre än många med svenska som modersmål. Möjligen känns hans utläggningar ibland en aning krystade - för oss som inte är vidare vana vid språklig böjlighet och uppfinningsrikedom.

Jag bifogar hans fyra minuter långa inlägg. Det är uppfriskande—både i sak och i underfundig språkbehandling. Och utan ett enda invasivt ord! Det visar det svenska språkets styrka, det som vi måste fortsätta att försvara.

Lars Nordberg

(Denna n'ädagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Aftonbladet intervjuade igår Björn Ranelid, författare och tidigare mottagare av Språkförsvarets hederspris:

”Den kände författaren Björn Ranelid rasar mot den föreslagna språkreformen, som han kallar en ’eftergift för de okunniga och obildade’.

– Jag dömer ut den totalt, denna enfaldiga och obildade reform. Fullkomligt obarmhärtigt dömer jag ut den.

Han förklarar att det inte är för att vara elak, utan att det handlar om att värna den svenska språkskatten.

– Men jag förstod att det skulle komma. Det är så tråkigt att det blir så här. Gör man den ena eftergiften efter den andra blir det ett barbari, fortsätter han.

– Jag kommer aldrig någonsin att skriva ’dom’.”

Personligen gör jag samma utfästelse som Björn Ranelid: Jag kommer aldrig att skriva”dom”.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Filippa Mannerheim kommenterar i ett annat twitterinlägg:

"Framtidsspanaren Troed Troedssons styrelseuppdrag i Thorengruppen genererar intäkter på 298 tusen kronor. Mannen åker runt och berättar att det är onödigt att lära barn läsa. Givetvis är han anlitad av Skolverket då han av dem anses vara 'tankeväckande'. Stabilt det här, hörrni."

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

En italiensk esperantist förklarar i en intervju på Italofonia:

"En gång i tiden betecknade begreppet 'lingua franca' de förenklade blandspråk som uppstod i  kontaktområden, särskilt genom handel, mellan olika kulturer, och i Medelhavsområdet fanns det ett lingua franca som i huvudsak byggde på italienska och spanska ord, blandat med arabiska och turkiska ord.

I dag är det dock engelskan som presenteras som hela världens lingua franca, men engelskan är de dominerande nationernas naturliga språk, och när det sägs att den har ersatt latinet, som under medeltiden och modern tid var det internationella kulturspråket, bortser man från att påpeka att latinet var ett förmedlande idiom som inte var någons modersmål, och som därför innebar att alla utgick från lika villkor. Jämförelsen bör därför göras med kejsartidens latin som infördes i de länder som erövrades och underkuvades av Roms expansion.

Rekonstruktionen av Babels torn med hjälp av engelska är därför en lösning som inte alls är neutral. Om vi går från praxis till etiska lösningar skulle esperantoprojektet definitivt vara mer rättvist och bekvämt för personer, som inte talar engelska. Esperanto är inte ett ’etniskt’ språk, som Luigi Fraccaroli, ordförande för FEI (Federazione Esperantista Italiana), säger. Vad är det då?"

Texten har översatts från italienska.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Moonica Mac - Dalarna

Söndagens svenskspråkiga dikt

Fjärilsflickan -

jag såg henne sväva bort

genom allt tunnare luftlager.

Som en skimrande luftande

lyftes hon bort

från det jordiska synfältet.

Vingarnas silkeslyster,

den späda kroppens genomskinlighet

och ansiktets obeskrivbara skönhet

trängde igenom mina sinnens djup

vid denna synbara förvandling

från jordmänniska till luftande.

Margot Sachitzki

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)