Detta utesluter inte filosofen Torbjörn Tännsjö i en debattartikel idag i Dagens Nyheter. Han skriver bland annat:

”Kan AI bli medveten? Presumtionen för ett jakande svar på frågan är stark. Om vi mänskliga varelser, och många andra djur med oss, är medvetna, varför skulle inte också AI kunna bli det? ”

Och vidare:

”Detta med uppkomsten av ett medvetande tycks närmast vara en fråga om uppkomsten av en ny kvalitet. Intelligensen och beräkningsförmågan tilltar gradvis. Medvetande drabbar oss vid en tidpunkt. Vi bör nog räkna med att en AI snart har, eller kanske redan har fått (sic! –min fetstil), medvetande.”

Jag beslöt att fråga en part i målet, AI-programmet, ChatGPT: ”Har ChatGPT medvetande?”

Svar: ”Nej, ChatGPT är en datorbaserad algoritm som inte har medvetande eller medvetenhet. Det är en AI-modell som tränats för att generera text baserat på det den har lärt sig från stora mängder textdata. Det kan generera svar och utföra olika uppgifter, men det har ingen personlig erfarenhet, känslor eller medvetande på samma sätt som människor har. Det är viktigt att komma ihåg att även om ChatGPT kan vara kapabel att ge användbara och till synes intelligenta svar, är det fortfarande en maskin och inte medveten om sig själv eller sin omgivning på samma sätt som en människa är.”

Problemet är att Tännsjö inte försöker definiera vad medvetenhet innebär. Jag menar att det innebär att förstå att det finns en yttre verklighet, att inse att fenomen uppträder med en viss regelbundenhet i denna yttre verklighet och att interagera, såväl rationellt som irrationellt, på samma verklighet. Våra båda katter har den förmågan. De lystrar till sina namn, den ena förstår t.o.m ett nej, kan kräva att bli matade genom olika metoder, förstår att mat vankas då en matskål plockas fram och vill bli kelade vid olika tillfällen. Den ena katten tar sturskt in möss i huset och har t.o.m lärt sig – helt på egen hand – att öppna dörrar genom att hoppa upp på dörrvreden. Men fortfarande är det så att en katt, som ser sig själv i en spegel, tror att det är en annan katt eller inte förstår vad det är fråga om. Den saknar alltså självmedvetande. Detsamma gäller för AI-programmen.

Först den dag då ett AI-program på eget initiativ kastar sig in i debatten om det har ett medvetande eller inte, kommer jag att ompröva min uppfattning! Till dess är det bara en ”AI-modell som tränats för att generera text baserat på det den har lärt sig från stora mängder textdata”. En katt har däremot en egen vilja.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Olle

3 juni 2023 12:07

Mycket bra inlägg, Per-Åke! Precis så ser jag saken också. Det många glömmer är att det är en helt annan sak att gå från AI-ord till handling och då en helt annan nivå på intelligens.

Se vad som hände med självkörande bilar -hajpen, som var så aktuell nyss. Det car för komplicerat att få alla system att samverka på samma gång och lagom snabbt.

Jag är mest bekymrad över att AI kan proppa igen all världens servrar och datalagring i en framtid.

 

Bengt Lidal

4 juni 2023 13:35

Innerligt tack för inlägget! Det lugnar mig.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

”Årets ord 2025 minner oss om at vi blir et sårbart samfunn når vi gjør oss avhengige av de store teknologiselskapene. – En oligark er en søkkrik person med mye makt. En tekoligark eier teknologiselskaper som har nærmest total kontroll ...

Allmän lingvistik försöker identifiera egenskaper som är gemensamma för alla språk, det vill säga språkliga universalier. Dessa egenskaper måste förstås vara mycket allmänna, eftersom skillnaderna mellan de 6 000 till 7 000 språk som finns är enorma....

Söndagens svenskspråkiga sång    Laleh - Många ljus   Söndagens svenskspråkiga dikt    Inom varje dikt    Inom varje dikt lyser en liten lampa   I rummet och tiden i jorden och havet hos människan och djuret hos allt som h...

Man behöver inte kunna svenska för att bo i Sverige, men man behöver kunna engelska. Eller? Allt oftare händer det att man går på restaurang där personalen enbart talar engelska. Detta brukade vara ett Stockholmsfenomen, nu har det spritt sig över la...

Sedan 2014 har Språkförsvaret – med undantag för coronapandemin – varje år delat ut två priser.   Det ena priset, Årets anglofån, är ett negativpris. Det är meningen att mottagaren ska skämmas över detta pris. Det bör framför allt ges...