FAPESP, en viktig brasiliansk stiftelse som stödjer vetenskaplig forskning, publicerade i november 2023 en väldokumenterad artikel om språkbarriärer i vetenskaplig kommunikation. Detta ämne är av särskilt intresse för esperantister. Det handlar om nackdelarna med forskare som inte har engelska som sitt första språk.

Ett team av forskare från tio länder analyserade kriterierna för publicering i mer än 700 tidskrifter för biologiska vetenskaper. Eftersom engelska är det mest använda språket inom vetenskapen, föreslår förlag ofta författarna att de anlitar översättnings- och korrekturtjänster för sina artiklar, för att garantera att innehållet uttrycks tydligt och korrekt enligt det engelska språkets standarder. Detta ökar kostnaderna för publiceringen avsevärt.

Dessutom, av dessa hundratals tidskrifter, var det bara två (Nature and Nature Plants) som angav helt klart att en artikel inte skulle avvisas bara för att användningen av det engelska språket i den inte är tillfredsställande. Och bara 6 procent av dem sa till recensenterna att inte avvisa artiklar på engelska bara på grund av grammatiska problem. Och endast 1 procent av tidningarna erbjöd gratis hjälp för redigering av de relevanta texterna. En brittisk tidskrift för ekologi tillhandahåller en gratistjänst som använder artificiell intelligens för att granska texter som ska publiceras.

En brasiliansk vetenskapsman från staden Recife i delstaten Pernambuco hävdade att specialiserade tidskrifter är källor till språkbarriärer och borde hjälpa författare att möta dem. Han uttryckte känslan av orättvisa och diskriminering i tidskrifternas kriterier, när de vägrar artiklar skrivna på dålig engelska. På liknande sätt rapporterade en japansk författare sina svårigheter med att producera vetenskapliga artiklar och föreläsningar i Storbritannien och Australien: ”Det tar mig lång tid och är en mödosam ansträngning att slutföra allt på engelska. Språkbarriärer orsakar ångest, obehag, skam. Det krävs mod att möta dem. Världen behöver bidrag från alla vetenskapsmän, oavsett engelska kunskaper.”

På senare tid sker korrigering av vetenskapliga texter med hjälp av artificiell intelligens allt oftare. För de som talar esperanto finns den verkliga lösningen i ett annat koncept av språkbarriärer i världen.

Översatt från Esperantaretradio.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Per-Owe Albinsson

2 december 2023 15:54

Fram för ett neutralt lingua franca och som ingen har fördelen av att ha som sitt modersmål.

Först då möts vi som jämlikar!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Allmän lingvistik försöker identifiera egenskaper som är gemensamma för alla språk, det vill säga språkliga universalier. Dessa egenskaper måste förstås vara mycket allmänna, eftersom skillnaderna mellan de 6 000 till 7 000 språk som finns är enorma....

Söndagens svenskspråkiga sång    Laleh - Många ljus   Söndagens svenskspråkiga dikt    Inom varje dikt    Inom varje dikt lyser en liten lampa   I rummet och tiden i jorden och havet hos människan och djuret hos allt som h...

Man behöver inte kunna svenska för att bo i Sverige, men man behöver kunna engelska. Eller? Allt oftare händer det att man går på restaurang där personalen enbart talar engelska. Detta brukade vara ett Stockholmsfenomen, nu har det spritt sig över la...

Sedan 2014 har Språkförsvaret – med undantag för coronapandemin – varje år delat ut två priser.   Det ena priset, Årets anglofån, är ett negativpris. Det är meningen att mottagaren ska skämmas över detta pris. Det bör framför allt ges...

Inte i Storbritannien eller på Irland, om ni tror det. North Park (Norra parken) ligger i Idre, Dalarna och är ett företag, som säljer ”exklusiva” fjällägenheter.   Företaget har alltså t.o.m. kostat på sig ett engelskt namn!   (D...