Ledare i Nature Human Behaviourvolym 7, sidor 1019–1020 (2023)

Vetenskapen är internationell, men vetenskaplig publicering domineras av engelskspråkiga publikationer. Detta gynnar på ett oproportionerligt sätt personer som har engelska som modersmål eller talar flytande engelska. Vi vill vidta åtgärder för att åtgärda den obalans som detta skapar, och ny teknik kan vara till hjälp.

Regeringar världen över satsar allt mer resurser på vetenskap, och antalet forskare ökar globalt. Denna mångfald av tankar medför enorma fördelar. Vetenskapens valuta är dock publicering i akademiska tidskrifter. Vetenskaplig publicering ökar också, men det är inte en jämn spelplan. Landskapet för vetenskaplig publicering domineras av forskare i ett fåtal länder¹ och av publikationer på engelska².

Detta har allvarliga konsekvenser för kvaliteten och inflytandet inom internationell vetenskap. I de internationella bedömningarna av biologisk mångfald som görs av den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) är till exempel 96,6 % av citaten på engelska³. Nationella bedömningar bygger dock på vetenskapliga artiklar som inte är skrivna på engelska⁴. På grund av den engelska dominansen inom publiceringen riskerar internationella beslutsfattare att ignorera några av de viktigaste vetenskapliga arbetena.

I detta nummer av Nature Human Behaviour medverkar elva forskare som diskuterar framtiden för akademisk publicering, varav flera tar upp frågan om språkbarriärer. Yap Boum II diskuterar hur dessa kan förstärka koloniala maktförhållanden och uppmanar branschen att avkolonisera sig, med början i flerspråkig publicering. Detta skulle främja inte bara mångfald i tänkandet, utan också större jämlikhet.

Engelska dominerar publiceringen, vilket förstärker hindren för forskare vars modersmål inte är engelska⁵. Dessa hinder påverkar peer review ( kollegial granskning - ö.a.)  av författare vars modersmål inte är engelska och som därför får sämre recensioner⁶. Detta beror troligen på förutfattade meningar hos granskare och redaktörer: författare vars modersmål är engelska får oftare positiva recensioner och uppmanas att skicka in sina artiklar på nytt, men denna skillnad försvinner när författarens identitet är dold för granskarna⁷. Dessa empiriska data kastar ett obehagligt ljus över den akademiska publiceringsbranschen. Vi strävar efter större mångfald, jämlikhet och inkludering (https://www.nature.com/collections/daficfhiff), men fortsätter ändå att utsätta minoritetsforskare för orättvisor.

En lösning på detta är att förlagsbranschen erbjuder publicering och redigering på flera språk. Detta förespråkas av Yap Boum II, vars bidrag åtföljs av en fransk översättning. Vi har tidigare publicerat icke-engelskspråkiga sammanfattningar av en kommentar om att övervinna språkbarriärer inom vetenskapen⁵ för att öka tillgängligheten för en bredare publik, inklusive de som inte har engelska som modersmål. Vi välkomnar också att material på andra språk – inklusive den fullständiga versionen av ett manuskript – inkluderas som kompletterande information.

Dessa exempel är dock undantag snarare än regel, och fragmentariska insatser kommer sannolikt inte att lösa de systemiska problemen. För det första kräver publicering av en översättning för närvarande ytterligare resurser och redaktionell övervakning, vilket innebär extra arbete och kostnader. Liksom i andra åtgärder som vidtas för att främja inkludering⁸, bärs kostnaderna av de delar av befolkningen som man vill inkludera.

AI-språkverktyg blir dock alltmer sofistikerade. Vi är optimistiska om att AI-driven översättning har potential att skapa en mer rättvis tillgång till vetenskap⁹, och vi ser fram emot att utforska hur vi kan använda denna teknik i Nature Human Behaviour.

Vi förstår vissa aspekter av vad det innebär att vara en forskare vars modersmål inte är engelska. Vi är ett team på åtta personer, varav fem inte har engelska som modersmål. I vårt dagliga redaktionella beslutsfattande vidtar vi åtgärder för att minimera de nackdelar som författare som inte har engelska som förstaspråk möter.

När vi fattar ett första beslut om huruvida en forskningsartikel ska skickas vidare för kollegial granskning eller inte, tar vi inte hänsyn till språkkvaliteten. Så länge artiklarna är korrekta och läsbara bedömer vi dem utifrån deras vetenskapliga meriter, och ingen artikel avvisas på grund av bristfällig språkkvalitet. Ibland framför våra granskare synpunkter på kvaliteten på det engelska språket i forskningsmanuskript. I sådana fall förklarar vi för författarna (och granskarna) att vi inte tar hänsyn till språkliga frågor när vi fattar beslut, så länge det inte finns några hinder för förståelsen. Vi förväntar oss inte att författarna ska skriva perfekt engelska, och inte heller att granskarna ska korrigera språkliga fel – det är våra redaktörers uppgift.

Vi följer diskussionerna om användningen av generativ AI för att övervinna språkliga skillnader som forskare möter⁹ och de möjliga oavsiktliga konsekvenserna av att helt ta bort språkbarriärer¹⁰. Författarna till den senare artikeln använde ChatGPT för engelsk redigering, vilket illustrerar användningen av AI för att övervinna språkbarriärer. Vi är dock medvetna om att detta är ett tidigt skede och att vi ännu inte vet vilken inverkan AI-språkverktyg kommer att ha på vår gemenskap.

Vetenskaplig publicering domineras av engelska. Som en traditionellt engelskspråkig tidskrift är vi en del av problemet. Men språklig mångfald tillför ett otroligt värde till det vetenskapliga arbetet, och vi vill bidra till att främja en mer mångfaldig och inkluderande vetenskap. Vi kommer att publicera icke-engelska översättningar och sammanfattningar där resurserna tillåter, och vi kommer att söka efter nya idéer och tekniker som främjar en mer språkligt mångfaldig vetenskap utan att det går ut över innovationen.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Referenser

1. Gomez, C. J., Herman, A. C. & Parigi, P. Nat. Hum. Behav.6, 919–929 (2022).

Article  PubMed  PubMed Central  Google Scholar 

2. Hamel, R. E. AILA Rev.20, 53–71 (2007).

Article  Google Scholar 

3. Lynch, A. J. et al. One Earth4, 269–278 (2021).

Article  Google Scholar 

4. Amano, T. et al. Nat. Sustain.https://doi.org/10.1038/s41893-023-01087-8 (2023).

Article  Google Scholar 

5. Amano, T., Rios Rojas, C., Boum Ii, Y., Calvo, M. & Misra, B. B. Nat. Hum. Behav.5, 1119–1122 (2021).

Article  PubMed  Google Scholar 

6. Smith, O. M. et al. Nat. Ecol. Evol.7, 512–523 (2023).

Article  PubMed  Google Scholar 

7. Fox, C. W., Meyer, J. & Aimé, E. Funct. Ecol.37, 1144–1157 (2023).

Article  CAS  Google Scholar 

8. Tzanakou, C. & Pearce, R. Gend. Work Organ.26, 1191–1211 (2019).

Article  Google Scholar 

9. Berdejo-Espinola, V. & Amano, T. Science379, 991 (2023).

Article  CAS  PubMed  Google Scholar 

10. Nakadai, R., Nakawake, Y. & Shibasaki, S. Nat. Hum. Behav.

Söndagens svenskspråkiga sång 

Sarek - Midsommartid

Söndagens svenskspråkiga dikt 

Månsken 

Nu badar allt i nattens silverljus.

Med stängda luckor drömma vita hus

vid vägarna där ingen färdas.

Ur valvet under parkens gamla träd

en fågel lockar späd

på något hjärta som förhärdas.

Det går en dans i vitt på sjö och äng,

och vinden vilar i en rosensäng

och skuggan på sin bädd i snåren.

Men innerst i en dold och daggig vrå

står Puck och lurar på

en månglimt som har tappat spåren.

Bo Bergman 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Brev till berörda)

Hej,

Jag hade besök av bekanta och ville visa dem Umedalens skulpturpark. Men vi blev alla oerhört besvikna av att inte hitta någon information om verken på svenska, varken på plats eller ens på webben. Plötsligt var det inte alls lika angeläget längre att se skulpturerna. Varför har ni ingen sådan info? Även om vi tekniskt kan förstå engelska hyggligt, är det ett klart hinder som sänker upplevelsen och gör att man inte känner sig lika välkommen. Så det blev ett väldigt mycket kortare besök än jag hade hoppats. Tacksam för svar.

Vänliga hälsningar

Ola Nilsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I hörnet av Kindstugatan och Själagårdsgatan i Gamla stan i Stockholm ligger matstället Under Kastanjen. En vacker hästkastanj utanför har gett namn åt restaurangen. Denna öppna plats heter Brända tomten. Huset som låg här förstördes av en brand 1728, och någon ny byggnad uppfördes aldrig på tomten. I denna äldsta del av Stockholm känns verkligen historiens vingslag. 

Dessvärre försvann denna känsla när jag steg in på Under Kastanjen. På den skylt som mötte mig medan jag väntade på att bli insläppt i restaurangdelen stod följande med jättebokstäver på engelska:

"PLEASE 

WAIT HERE 

TO BE 

SEATED"

Först därunder och med små bokstäver stod en svensk text:

"VÄNLIGEN INVÄNTA

PERSONAL FÖR

BORDSPLACERING."

 Det borde naturligtvis ha varit tvärtom. 

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Flamman berättar:

”Amerikanska gymnasiet, ”en svensk skola med amerikanskt mindset”, är en av Sveriges snabbast växande friskolekoncerner. Men lärare vittnar om ohållbar arbetsmiljö – och nu åker bolaget på en miljonsmäll från Skolinspektionen.

Friskolekoncernen Amerikanska gymnasiet kan behöva betala två miljoner kronor i vite till Skolinspektionen, efter en granskning av koncernens skola i Uppsala.

För att undvika miljonvitet måste man innan den 14 november ”se till att samtliga elevers läsår omfattar minst 178 skoldagar” och rätt antal undervisningstimmar – samt att eleverna har ordentlig tillgång till specialpedagog och läroböcker, och att de digitala läromedel man har använt i stället för läroböcker faktiskt fungerar.”

Nyhetsartikeln ligger bakom en betalmur.

(Denna nätdaagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

.

I ett vanligt svenskt bostadsområde finner jag denna skylt:

Hur svårt kan det vara att lära sig/förstå frasen "Rökning förbjuden", i synnerhet när texten står i kombination med en tydlig symbol?

Mig veterligen har engelska ingen som helst officiell ställning i Sverige.  När engelskan dessutom står överst och i större stil, är det dags att agera.

Nu sitter Språkförsvarets klisterlappar på plats!

Anonym

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Nettseminar om språk som kvalitet i utdanninga – kva språk lærer ein best på?

Korleis heng språk i undervisning og pensum saman med kvalitet i høgare utdanning? Og kva plass har ferdigheiter i norsk fagspråk i det læringsutbyttet studentar skal sitje att med etter utdanninga?

Tidspunkt: 29. april 2025 kl. 10.00- 29. april 2025 kl. 11.00

Stad: • Digitalt»

Seminariet från den 29 april har alltså nu lagts ut på nätet. En uppföljning – en andra del - sker på nätet den 18 juni.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Allan Edwall - Lilla bäcken

Söndagens svenskspråkiga dikt 

Regn

Sorlar sorlar, susar
sommarregnets sorl,
alla trädens våta
blad ock knoppar gråta
dropp - dropp - dropp
och därnedan rusar
bäck i sorl och porl
bäck i sorl.

Gustaf Fröding

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)