Alla inlägg under juli 2025
Dansk navneleksikon är ett internetbaserat och sökbart förnamnslexikon, som innehåller 3 000 förnamn. Eftersom många förnamn är gemensamma för svenskan och danskan, är söktjänsten även användbar för svenskar, även om stavningen kan skilja sig åt ibland.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Befolkningen i landet rangerer et godt stykke under det internationale gennemsnit. De ligger nummer 91 ud af 116 på English Proficiency Index. Endda under lande som Iran, Vietnam og Mozambique.
Samme mønster går igen for studerende på universiteterne, ifølge testsystemet for studerendes engelskkundskaber, IELTS. Jørgen Delman er dog ikke enig i, at samme billede er retvisende for topforskere i Kina.
Kristian Hvidtfelt Nielsen er, på baggrund af de ringe engelskkundskaber, ikke overbevist om, at engelsk nødvendigvis vil fortsætte med at være det foretrukne publikationssprog i Kina
De ringe engelskkundskaber får forsker i vidensformidling Kristian Hvidtfelt Nielsen til at tvivle på, om engelsk fortsat vil være det foretrukne sprog for publikationer i Kina.
»Det er svært at vide, hvor det ender henne. Den bedste forskning begynder måske også at udkomme på kinesisk og noget af den kun på kinesisk,« siger Kristian Hvidtfelt Nielsen.
Det vil være ærgerligt for os i Vesten, hvis det bliver sværere for forskere at tilgå den nyeste forskning. Og det er langtfra det eneste skel, der adskiller Europa og USA og Kina.
»De sidste 20 år herhjemme har vi diskuteret meget forskningsetik og forskningspraksis. Kineserne har ikke altid i samme grad samme typer bekymringer som os til, hvad man må og kan forske i,« siger Kristian Hvidtfelt Nielsen.
USA og Kina befinder sig i en kold krigslignende tilstand, som gør samarbejdet noget besværligt for universiteterne, særligt på områder, der har en sikkerhedspolitisk rolle.
Men en ting er sikkert for de to forskere, vi har snakket med.
Kina bliver kun bedre til at bedrive forskning i fremtiden. Og det bliver endnu mere relevant som forsker at orientere sig efter Kina."
Detta är ett utdrag från en artikel i Videnskab.dk.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret).
"Språkförsvarets nätdagbok har funnits på webben sedan 29 september 2006. Det gör den till en av de mest uthålliga språkbloggarna i Sverige. Nätdagboken innehåller allt möjligt: alltifrån nyhetsnotiser, elaka stick till längre utredande artiklar."
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Söndagens svenskspråkiga sång
Saijonmaa, Arja - Jag vill tacka livet
Söndagens svenskspråkiga dikt
Sommardag
Nu sjunger marken under mina fötter
och lekfull vindil blåser i mitt hår,
där gnolande och sommaryr jag går
en väg med blekta barr och blanka rötter,
som solen full med gröna fläckar sår.
Mot skrovlig tallbark fågelnäbbar spika
och ludna bromsar brumma mig förbi.
Ur molnen skär en svalsvärms visselskri.
Jag själv är flygstark och jag ville skrika
mig hes av glädje för att jag är fri.
Det är så stort att jag får gå på jorden
ännu en sommar, full av doft och sken,
och bjudas bjudas in av varje dikesren
till smultronmiddag på de gröna borden,
och sova ut på någon skuggig sten.
Så tackar jag min jord att jag får vara
vid liv, en människa, ett blod, ett jag,
ett hjärta, som kan slå med lätta slag
och låta sorgsna drömmerier fara
som moln i fjärran på en sommardag.
En ny studie i facktidskriften Nature, där forskare från Wiens universitet och amerikanska Harvard Medical School har deltagit, ger genom DNA-analyser av 180 förhistoriska människor nya rön om ursprunget till den uraliska språkfamiljen, till vilken finska, ungerska och estniska hör. Enligt studien bildades en motsvarande befolkningsgrupp för 4500 till 3200 år sedan i nordöstra Sibirien och spred sig senare över västra Sibirien till Östeuropa. Genetiska spår av denna ”jakutiska befolkning” kan fortfarande spåras hos uraliska språkgemenskaper i Östersjöområdet. Parallellt undersökte forskarna också den jenisseiska språkgruppen, som en gång var utbredd i Sibirien men idag är nästan utdöd. Ursprunget till denna grupp ligger troligen hos den så kallade cis-baikalbefolkningen. I sin studie kopplar forskarna samman lingvistiska teorier och genetiska data för att undersöka dagens spridning av språk.
Källa: Der Standard
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Minisymposiet ingår i ett samarbete mellan Runforum och den nya projektinitieringen om dalrunor som stöds av Riksbankens Jubileumsfond.
Tid och plats:
Torsdag 21/8, 13.00–18.00, Widmarkrummet, Engelska parken, 16-2041, Uppsala universitet
(Zoom-länk skickas ut vid ett senare tillfälle)
Läs vidare här angående anmälan!
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Med utgångspunkt i Donald Trumps uppmärksammade uttalande nyligen om att Liberias president talade så bra engelska hörde jag i radio en krönika av Robin Olin om flerspråkighet (eller i alla fall tvåspråkighet) i USA, och att Trump nu vill ändra på detta.
Engelska har hittills faktiskt inte varit officiellt språk i USA, men i mars i år skrev Trump under en presidentorder om att införa engelska som officiellt språk i landet. Han menar att det skulle skapa enighet och en gemensam amerikansk kultur. Förra året beklagade sig Trump över att det kommer människor till USA som talar språk som ingen ens visste fanns, som han uttryckte det, något han tyckte var fruktansvärt. Det vore förstås riktigare att säga att han själv inte visste att de fanns. Olin berättar att det exempelvis sitter skyltar på både engelska och spanska i Washingtons tunnelbana. Och när det vid ett oväder nyligen kom varningsmeddelanden i mobilerna stod de först på spanska och sedan på engelska. Men nu har Trump gett federala myndigheter order om att fasa ut ”onödig flerspråkighet” i sina verksamheter. Och alla lastbilschaufförer måste numera genomgå språktest för att få fortsätta jobba.
Det här får mig att minnas när jag för ett antal år sedan gjorde en Medelhavskryssning med ett fartyg från ett amerikanskt rederi. Jag förvånades då över att det fanns tryckt information på ett flertal större språk, inte bara engelska. Och som resenär fick man till och med fylla i en blankett där man bland annat fick kryssa i på vilket språk man ville ha information på, utifrån en rätt lång lista med alternativ. Och då var ändå det överväldigande antalet passagerare amerikaner. Denna mångspråkliga valfrihet gladde mig förstås, men Trump skulle nog ha ogillat den...
Hela radiokrönikan finns att lyssna på här.
Susanne L-A
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
| Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | ||||
| 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | |||
| 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | |||
| 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | |||
| 28 | 29 | 30 |
31 | ||||||
| |||||||||
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till sprakforsvaret@yahoo.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"