(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Svenska Dagbladet berättade den 6 juli:

”Det finns ett spanskt uttryck, ’hacerse el sueco’, som kan översättas till ’att göra sig svensk’. Och den svenska ambassaden i Madrid har arbetat hårt för att förändra innebörden. ’Att spela dum’ är inte något som utmärker svenskar, anser ambassaden.

I en storskalig kampanj med humoristisk ton, som Göteborgs-Posten också har berättat om, försöker ambassaden i stället lyfta svenskars engagemang för miljö och klimat. Ambassadens ambition har varit att stärka spanjorers bild av Sverige som ett hållbart land.”

Vilken är den etymologiska förklaringen till "hacerse el sueco"?

"Hacerse el sueco" är alltså ett spanskt idiom som betyder att spela dum, låtsas inte förstå eller slå dövörat till. Uttrycket används när någon medvetet undviker ansvar eller låtsas som om de inte märker vad som händer.

Det finns flera konkurrerande teorier om uttryckets ursprung:

• Språklig missförståelse mellan svenskar och spanjorer: En teori går tillbaka till 1600-talets religionskrig, då svenska soldater som tillfångatogs av spanjorer inte förstod språket och därför såg ut att "spela dumma". Detta kan ha gett upphov till kopplingen mellan "att vara svensk" och att låtsas inte förstå.

•  Ordlek med träskor (zueco): Ordet zueco betyder träsko på spanska och liknar fonetiskt sueco (svensk). Att "vara en träsko" kunde betyda att vara dum eller trög, vilket kan ha lett till uttrycket som ett slags ordlek. I södra Spanien - och även i Latinamerika – uttalas inte z som ett tandfrikativt läspljud (se engelskans "th" i "think)  utan som ett vanligt s-ljud.

• Svenska sjömän: En annan populär förklaring är att svenska sjömän som anlände till spanska hamnar ofta låtsades inte förstå spanska för att slippa obekväma situationer eller krav.

• Sveriges neutralitet: Det finns även moderna tolkningar som kopplar uttrycket till Sveriges neutralitet under 1900-talet, där "att göra sig svensk" innebär att titta bort eller inte ta ställning

Sammanfattning. Det finns ingen entydig förklaring till uttryckets ursprung, men de flesta teorier bygger på språkliga missförstånd, ordlekar eller kulturella stereotyper. Idag används uttrycket helt frikopplat från verkliga svenskar och är ett färgstarkt idiom i spanskan.

Man ska inte ta sådana här uttryck i olika språk alltför allvarligt. Svenskan har flera liknade utryck och benämningar med etnicitetsanknytning. Den engelska sjukan, rakit eller rakitis, blev visserligen först känd i England, men är en sjukdom som beror på brist på D-vitaminer och är numera ovanlig i Europa. Det är tvivelaktigt om grekerna bryr sig när vi svenskar säger att ”något är rena grekiskan”, det vill säga oförståeligt. ”Kinesa" är ett vardagligt uttryck som betyder att ”sova över hos någon tillfälligt och utan att betala”, eller att tillfälligt bo någonstans utan att ha ett permanent boende. Detta utryck upprör förmodligen heller inte kineserna. Under min uppväxt deltog jag också i leken ”Ryska posten”, men i en förhållandevis modern variant (d.v.s. utan övervakning av vuxna), där "hångel" eller "långtradare" (lång kyss) förekom. Vad som var ”ryskt” med detta, vet jag fortfarande inte.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång 

Ted Gärdestad - Oh, vilken härlig da'

Söndagens svenskspråkiga dikt 

Kyssens hopp 

Där jag satt i drömmar vid en källa,
hörde jag en kyss på mina läppar
sakta tala till en annan detta:
”Se, hon kommer, se, den blyga flickan
kommer redan; inom några stunder
sitter jag på hennes rosenläppar,
och hon bär mig troget hela dagen,
näns ej smaka på ett enda smultron,
att ej blanda mig med smultronsaften,
näns ej dricka ur den klara källan,
att ej krossa mig mot glasets bräddar,
näns ej viska ens ett ord om kärlek,
att ej fläkta mig från rosenläppen.”

Johan Ludvig Runeberg 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

För första gången på mycket länge - kanske första gången i mitt vuxna liv - tillbringar jag flera dagar i Danmark. Och redan efter tre dagar får jag intrycket att våra danska vänner har svårare problem att brottas med än vi. Eller handlar det om den försämrade nordiska gemenskapen?

Jag märker att servicepersonal - på hotell, tivoli eller vad det än är - omedelbart när de förstår att de har med en icke-dansk att göra skiftar till engelska. När det drabbade mig på nuvarande hotell och jag ville tala med någon i receptionen, beslöt jag mig för att söka upp personen. Jag började med att fråga om han var dansk (hade han inte danska som modersmål är det en annan sak), och svaret blev ja. Jag frågade rent ut om han genast skiftar till engelska med svenska eller norska gäster som tilltalar honom på sitt modersmål. Han blev påtagligt besvärad och svarade sen att om de talar långsamt kan han väl förstå dem. Jag fick dock intrycket att han aldrig stött på frågan tidigare. Och det är väl ganska typiskt.

Benkt Lundgren

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

En ny lag i Kirgizistan föreskriver att minst 60 procent av tv- och radioprogrammen ska sändas på det nationella språket kirgiziska. Lagen antogs av parlamentet den 25 juni och syftar till att stärka det kirgiziska språket. Den nya lagen innehåller också bestämmelser om att ortnamn i framtiden ska anges på kirgiziska och att reklam på kirgiziska måste ha större bokstäver än reklam på ryska.

I Kirgizistan har både kirgiziska och ryska officiell status.

Källa: novastan.org

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I artikeln ”Så tar Sverige rygg på Lukasjenko” i Svenska Dagbladet 1 juli påpekar Mikael Parkvall att också Sverige ägnar sig åt språklig självkolonisering:

”Det är inte bara i Lukasjenkos Belarus som man ägnar sig åt språklig själv­kolonisering – i flera afrikanska länder har man behållit det gamla kolonial­språket. Och i Sverige bannlyses svenska i delar av den högre utbildningen.”

Läs vidare här!

Termen ”självkolonisering” har använts av Språkförsvaret sedan organisationens bildande 2005. Enligt AI-söktjänsten Perplexity har ”Termen ’språklig självkolonisering’ … använts i Sverige i minst 15–20 år, men har fått större genomslag och blivit mer allmänt känd under det senaste decenniet, i takt med att debatten om svenskans roll och engelskans inflytande har intensifierats.”

En av de källor som Perplexity använder är för övrigt ett dokument från Språkförsvaret.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Petter Birgersson skrev i Ystads Allehanda igår:

”Det svenska språket har stor betydelse för vår nation, vår kultur och vår demokrati. Att låta engelskan ta över för mycket suddar ut den identiteten.

I Svenska Dagbladet drar språkvetaren Mikael Parkvall en parallell mellan svensk och belarusisk (vitrysk) språkpolitik. I Lukasjenkos diktatur håller ryskan på att helt ersätta belarusiskan. Att maktspråken tar över från folkspråken är inget unikt, och i många gamla kolonialmakter har de gamla herrarnas språk blivit huvudspråk, medan folkspråken lever en tynande tillvaro.

Det brukar sägas att det finns runt 7 000 språk i världen och att flera tusen av dem riskerar att utplånas innan detta århundrade är slut. Svenskan finns inte på en sådan utrotningslista. Svenskan ligger på topp hundra av världens mest använda språk, är väl etablerat i skrift, används som formellt språk i staten och talas och skrivs av majoriteten av befolkningen.

I Sverige har vi också ett antal minoritetsspråk med särställning: finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Det innebär bland annat rätt till undervisning, kultur och kontakt med myndigheter på minoritetsspråket. Till det kommer invandrarspråk, där arabiska är det största – större än något av de officiella minoritetsspråken.

Men svenskans ställning är vacklande av en annan anledning. Engelskan, eller engelska i dess amerikanska variant, är på väg att påverka språket i allt större utsträckning (vår fetstil). Det sker på många sätt. Vi importerar ord och uttryck. Sådan påverkan utifrån har alltid skett, men det går av allt att döma snabbare i dag än tidigare. Engelskan påverkar också hur svenska talas och skrivs, inte bara genom ordval utan även när det gäller grammatik. ”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Ryssland är en lag mot anglicismer på väg att antas. Den har redan behandlats vid flera tillfällen i statsduman och lades fram för första gången för två år sedan. Den ryske presidenten är främst inriktad på ord från det engelska språket som har slagit rot i affärsvärlden, till exempel ”sale”, ”coffee” och ”special offer”. Putin krävde vid ett duma-sammanträde att historiska kyrilliska bokstäver ska användas, ”inte en gröt av latinska och andra symboler”.

Kritiker invänder att språk förändras och att engelska termer också förstås av turister, vilket ökar butikernas attraktionskraft. Rent ryska termer, dessutom med kyrilliska bokstäver, skulle verka avvisande, vilket måste undvikas. I mars nästa år kommer federationsrådet att fatta ett slutgiltigt beslut om lagen.

(Källa: sueddeutsche.de)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)