Söndagens svenskspråkiga sång 

Alf Hambe - Oktobervisa

Söndagens svenskspråkiga dikt 

Oktoberblad

Nu får man ha lampan tänd på frukostbordet.

Vad fort det går! Vintergästerna samlas i trädgården, 

en blåmes slinter på ett äpple till exempel.

Fjärilar och möss flyttar in i huset, trafiken är livlig,

i ytterväggarna viskar folk, piper, grälar och gnager.

På morgonen slirar cykeldäcket i våta löv

medan kvällsluften är tung av jordluktande rök.

Månen flyter nätt och jämnt i dimma och rök.

Vilken krypande inre trevnad man känner!

Det är någon som drar ett varmt täcke om sig.

Nu är det rötternas tid, mysigt och tyst i underjorden,

lagom jobb att samla vad löven drog in i somras,

inte så där hektiskt som då när allt skulle upp och ut.

Man sitter härnere och sorterar. Tar sig en bit själv. 

Hinner leva ett grand. Tänker också på livet. 

Konstigt är det! Med den tanken tar man sig en middagslur, 

en kvällslur, en riktig sjusovarnatt. Man dör en smula.

Bengt Anderberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)