Behovet av en nationell språkstrategi är akut. Ämnet har lyfts vid ett flertal tillfällen de senaste åren från flera olika håll, exempelvis i regeringsredovisningen Redovisning av uppdrag om översyn av timplanen för grundskolan och motsvarande skolformer (U2020/00527/S) och i en debattartikel i GP 2024-09-30: Akut brist på flerspråkiga gör Sverige mindre konkurrenskraftigt. Trots detta ser vi inte de insatser som krävs för att stärka språkens ställning. I en tid då det demokratiska samtalet hämmas på många håll i världen, är språkkunskaper och interkulturell kompetens av yttersta vikt. Av samma anledning behöver även modersmålsundervisningens roll i skolan samt minoritetsspråkens roll i samhället och skolsystemet bevaras och förstärkas. 

På landets högskolor ser vi en situation med allt färre som läser moderna språk, mindre undervisningstid och otillräckliga statliga anslag till humaniora. Denna språkkris grundar sig i problem redan i grundskola och gymnasium. Om eleverna inte lär sig språk från början finns det inga studenter som kan läsa vidare på högre nivå. Detta utarmar Sverige som bildningsnation. För att säkerställa att Sverige bibehåller sin position som internationell aktör inom exempelvis industri, innovation, diplomati och kulturexport krävs en befolkning som behärskar fler språk än bara svenska och engelska. EU:s riktlinjer att samtliga medborgare senast 2025 ska behärska två språk utöver sitt modersmål behöver tas på allvar. Språkkunskaper är en del av vår europeiska identitet.  

De utredningar som presenterats kring en ny läroplan och ett nytt betygssystem innebär allvarliga konsekvenser för språkämnena på flera sätt, men inga kompensatoriska åtgärder för att stärka språkundervisningen. Språkämnenas status på grundskolan sänks ytterligare genom att ämnet inte räknas med vid antagning till gymnasiet. På gymnasiet föreslås att meritpoängen slopas, ett system som idag får fler elever att läsa både engelska och andra språk på högre nivåer. Även från högskolan larmas om att studenternas engelskkunskaper inte räcker till för att klara av kurslitteraturen.  

För att kunna ta nästa steg behöver en omvärldsanalys göras. Sverige är ett land som ingår i flera internationella kontexter, och läget i Norden, EU, och övriga världen är relevant för att hitta bästa möjliga vägar framåt. 

Vi vill att en svensk språkstrategi utvecklas, som långsiktigt strävar mot att alla som bor i Sverige ska ha goda förutsättningar att utveckla kunskaper i flera språk.

Språklärarnas riksförbund

Den som vill underteckna uppropet, kan gå hit!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)