Marcus Larsson skriver i en slutreplik på "Altinget" bland annat:

"Varje år får Internationella Engelska Skolan cirka fyra miljarder i skolpeng och riktade statsbidrag från svenska kommuner och från staten. Men det finns ingen möjlighet för journalister och allmänheten att följa pengarna efter att de lämnat de offentliga finansiärerna. Skolpengen betalas ut till IES huvudkontor, men därefter är dess fortsatta färd genom bolagsstrukturen dold för oss medborgare.

Vi kan inte ta reda på hur stor del av skolpengen som används till lobbying för att bevara ett skolsystem som väljarna inte vill ha. Vi kan inte ta reda på hur mycket som går till att marknadsföra IES skolor. Det finns ingen möjlighet för någon att granska hur mycket pengar som till slut skickas ner till rektorerna på IES skolor och som kan användas till verksamhet."

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Håkan Boström skrev på ledarplats i Goteborgs-Posten den 20/10 2025 bland annat:

”Ytterligare ett exempel på de snedvridna drivkrafterna med dagens system är att friskolor startar specialinriktningar – så som att ha undervisningen på engelska – för att sålla bort mer kostsamma elever. Men Skolinspektionen har flera gånger kritiserat ämnesundervisningen på engelska för att vara undermålig. Det går helt enkelt ut över innehållet och lärandeförmågan samtidigt som eleverna inte utvecklar sitt modersmål.”

Läs vidare här!

Vi vill påminna om Språkförsvarets genomgång i en artikel i Aftonbladet den 14/9 2023 av hur personalen på Internationella Engelska Skolan misshandlade såväl det engelska som det svenska språket i sociala medier.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Trots dystra prognoser om att nio av tio språk i världen är utrotningshotade, målar estniska språkexperter upp en ljus bild av det estniska språkets framtid.

Ago Künnap, chef för avdelningen för estniska och finsk-ugriska språkvetenskap vid universitetet i Tartu, medger att de flesta språk verkligen är utrotningshotade, men att det främst rör sig om mycket små språk. I den meningen tillhör det estniska språket gruppen av större språk.

"Det estniska språket är ett av de 200 största språken i världen. Om vi sätter gränsen vid en miljon talare, då hör vi till dem. Låt oss anta att sexhundra språk kommer att finnas kvar om hundra år, då kan vi hoppas att vara bland de bäst bevarade, de starkaste”, sa han till Radio Free Europe.

Enligt Künnap är dock anglifieringen inte ett hot mot språkets överlevnad, eftersom språket trots lånord i viss mån förblir troget sin ursprungliga form. Han anser inte att det i praktiken är möjligt att den kritiska tröskeln för lånord någonsin kommer att överskridas och att språket kommer att ersättas av ett annat. Tõnu Seilenthal, lektor i uraliska språk, tror också på det estniska språkets hållbarhet, främst eftersom utbildning finns tillgänglig på estniska.

"Jag är helt övertygad om att det estniska språket hör till de så kallade överlevarna. För det första har språket i sig ett självbevarelsedrift. Estniska är också ett utvecklat skriftspråk och utbildningsspråk, och jag ser ingen tendens att estniska föräldrar inte skulle lära sina barn estniska eller tala det med dem”, säger han.

De estniska dialekterna befinner sig i en något mer utsatt position, men även här ser Seilenthal en ny tillväxtvåg, särskilt i sydöstra Estland, där dialekterna har spridit sig utanför köksbordet.

”Användningen av dialekter utanför hemmet har upplevt en ganska vacker renässans under de senaste tio till femton åren. Detta är också en bredare trend över hela världen, och särskilt i Europeiska unionen, där den regionala självmedvetenheten växer.”

Teknisk utveckling är en faktor som bidrar avsevärt till bevarandet av språk och kompenserar för avsaknaden av ett enhetligt territorium, enligt Seilenthal. Künnap påpekar å andra sidan att även om det finns omkring en miljon mordviner utspridda över Ryssland, tenderar deras fragmentering att assimilera dem i den ryska befolkningen. Bland våra besläktade språk finns det några som talas av många människor, men trots detta är de i verklig fara att försvinna.

Texten är hämtad från Priit Simsonpriit.simson@delfi.ee - vår översättning från estniskan.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Dagens Nyheter/TT skriver i en notis:

Engelsmannen Graham Potter inledde sin första presskonferens som förbundskapten med att prata svenska. Därefter fortsatte han att svara på engelska: "Annars kommer era öron att blöda på grund av all dålig svenska", sade han. Men till skillnad från företrädaren, dansken Jon Dahl Tomasson, valde Potter att svara på frågor som ställdes på svenska. Potter lärde sig svenska när han tränade Östersund 2011 - 2018.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tester i engelska står vid ett vägskäl. Varje år satsar miljontals internationella studenter sin framtid på tester i engelska. Dessa tester avgör vem som får komma in på världens bästa universitet och, i många fall, vem som får chansen till en karriär som kommer att forma morgondagens ekonomi. Det är ett enormt ansvar. Sanningen är att vi inte har råd att erbjuda morgondagens elever samma provupplevelse som igår.

Förändringstakten

Artificiell intelligens omformar branscher. Universiteten tävlar om att globalisera sig. Studenterna, som är digitala infödingar, konsumerar information genom korta videoklipp, genomför kurser online och förväntar sig omedelbar feedback. De nöjer sig inte med prov som är utformade för en fördigital era. Om språkutvärdering ska förbli relevant, pålitlig och stärkande måste den utvecklas djärvt, inte försiktigt.

Den nya verkligheten för studenter

Dagens studenter korsar inte bara gränser för att utbilda sig. De kommer in i miljöer där smidighet, motståndskraft och kommunikation är lika viktigt som akademisk förberedelse. De behöver bedömningar som mäter deras beredskap för den världen – inte bara om de kan återge ordförråd eller analysera en lästext, utan om de kan samarbeta, övertyga och anpassa sig i realtid. Universiteten konkurrerar hårdare än någonsin om internationella talanger. Regeringar justerar visum- och antagningspolicyer. Arbetsgivare söker efter överförbara färdigheter utöver teknisk kunskap. I detta sammanhang är ett språktest inte bara en inkörsport, utan en del av studentens pass till framtiden.

En glimt av framsteg

Vissa framsteg görs. Det förbättrade TOEFL iBT har till exempel omdesignats för att förenkla upplevelsen för testtagarna och bättre återspegla verklig kommunikation. Snabbare resultatrapportering, förbättrade förberedelseverktyg och uppgraderad teknik i testcentren är positiva steg som motsvarar elevernas förväntningar i en digitaliserad värld. Men dessa förbättringar är inte slutmålet. Den större möjligheten är att tänka bortom ett prov eller ett resultat. Bedömning bör inte ses som ett enda hinder, utan som en del av en kontinuerlig inlärningsprocess.

Bortom poängen

Föreställ dig bedömningar som inte bara visar var en student befinner sig idag, utan också pekar dem mot morgondagens utveckling. Föreställ dig tester som känns mindre som hinder och mer som verktyg för egenmakt (”empowerment”). För universiteten är fördelarna tydliga. Antagningskontoren letar inte bara efter studenter som klarar sig på engelska. De vill ha elever som kommer att blomstra, bidra och ta examen redo för en global arbetsmarknad. Moderniserade tester, utformade kring autentisk kommunikation, ger en mycket starkare signal om den beredskapen.

Vart testningen måste leda härnäst

Om man blickar längre framåt är möjligheterna för språkutvärdering extraordinära. Poängen skulle kunna matas direkt in i personliga inlärningsplattformar, vilket skulle skapa en sömlös koppling mellan utvärdering och undervisning. Tal- och skrivuppgifter skulle kunna spegla äkta akademiska debatter, möten på arbetsplatsen eller interkulturellt samarbete. Automatiserad poängsättning skulle kunna ge omedelbarhet samtidigt som utbildade experter säkerställer rättvisa, tillförlitlighet och jämlikhet. Säkra, flexibla testalternativ skulle kunna göra tillgången universell och säkerställa att ingen student nekas möjligheter på grund av geografi, politik eller omständigheter. Detta är inga avlägset drömmar. Tekniken finns redan idag. Utmaningen är om vi som utbildare, institutioner och leverantörer kan anamma den tillräckligt snabbt för att möta behoven hos elever som inte kan vänta.

Universitet som partner i förändringen

Universitet och utbildare spelar en viktig roll i att driva denna förändring. Genom att stödja framåtblickande bedömningar sänder de ett budskap till studenterna: vi värdesätter er framtid lika mycket som er ansökan. Att välja bedömningar som är rigorösa, forskningsbaserade och moderniserade visar på ett engagemang för både tradition och innovation. I en global konkurrens om talanger är det viktigt att sända ut den signalen.

Djärva steg, inte små justeringar

Moderniseringen av engelskatestning handlar inte om bekvämlighet, utan om att ompröva vad det innebär att visa att man är redo på ett sätt som respekterar studenternas tid, speglar deras verklighet och stöder deras framtid. Om vi menar allvar med att stärka nästa generation av globala elever måste vi vara djärva. Språktester måste bli snabbare, smartare, mer flexibla och mer meningsfulla. På ETS är vi stolta över att bidra till den omvandlingen, inte genom att kasta bort det som har gjort tester i engelska globalt betrodda, utan genom att omforma dem för en ny era. För lärare, institutioner och studenter är budskapet tydligt: framtiden för engelskatester är inte bara på väg, den är här, och den måste byggas med dem och för dem. Detta är både en utmaning och en inbjudan. Lärare, forskare och utbildningsledare har viktiga röster när det gäller att forma nästa kapitel i språktestningen, så att den speglar de färdigheter som verkligen betyder något och tjänar de studenter vars framtid är beroende av den för att utvecklas.

Omar Chihane

är verksam vid Educational Testing Service (ETS).

Artikeln har tidigare publicerats i Language Magazine  den 14/10 2025 – vår översättning från engelskan.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Nynningen - Genomskinliga hjärta

Söndagens svenskspråkiga dikt 

Som en vattendroppe

En man från igår målade mig blå,

men tiden tog bort färgen. 

I dag är jag genomskinlig

som en vattendroppe

och aktar mig noga för penslar.

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sammanfattning

Eftersom arabiska är ett av de mest använda språken i världen har arabisk maskinöversättning (MÖ) på senare tid fått stor uppmärksamhet från forskarvärlden. Den omfattande forskningen på detta område har lett till viktiga framsteg och förbättringar. De arabiska MÖ-systemen har dock ännu inte nått samma kvalitet som systemen för vissa andra språk. Det krävs därför fortfarande mycket forskningsarbete för att förbättra dem. Denna översiktsartikel introducerar det arabiska språket, dess egenskaper och de utmaningar som är förknippade med översättning av det. Den ger läsaren en fullständig sammanfattning av de viktiga forskningsstudier som har genomförts inom arabisk maskinöversättning, tillsammans med de viktigaste verktygen och resurserna som finns tillgängliga för att bygga och testa nya arabiska MÖ-system. Dessutom diskuterar översiktsartikeln det aktuella läget för arabisk MÖ och ger några inblickar i möjliga framtida forskningsinriktningar.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det är intressant hur debatten om friskolereformen förändrats, från valfrihet att välja till något som man tycker är bra – till valfrihet att välja bort något som man tycker är dåligt. I praktiken handlar det såklart om föräldrars önskan att segregera. Den här önskan är förståelig på individnivå, men extremt farligt på samhällsnivå. De enorma skolkoncernerna har gjort segregationen till sin affärsidé. Den tjänst till exempel Internationella Engelska Skolan, Academedia och Kunskapsskolan levererar till samhället är ökade klyftor och att barn med olika socioekonomisk bakgrunder inte träffas. Vi behöver göra oss av med de här drivkrafterna och istället hitta ett sätt för idéburna aktörer att bidra med något positivt till skolan. Ett system där man först och främst väljer till, inte bort.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)