(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Under september och oktober 2025 har fenomenet engelska som första undervisningsspråk vid grundskolor och gymnasier i Sverige ifrågasatts på allvar i svenska massmedier. Denna uppmärksamhet har utlösts av såväl Skolinspektionens rapport som barnpornografihärvan på Internationella Engelska skolan i Karlstad. Se nedanstående förteckning!

Peter Letmark: Utländska lärare granskas inte – branschen kräver skärpning –  Dagens Nyheter 5/10 2025

Magnus Hermansson: Efter barnporrhärvan - nu väcks krav på anmälningstvång  – Sveriges Radio 5/10 2025

Marcus Larsson: Marknadsskolan finns bara kvar för att politikerna och skolägarna är kompisar –  Göteborgs-Posten 4/10 2025

Fatmir Azemi: Vad får vi egentligen för pengarna, IES? – Landskronadirekt 2/10 2025 

Ministern ryter till emot Engelska skolans ledning: "Ett  svek" – Sveriges Radio P4 Värmland 1/10 2025

Catia Hultqvist: Vittnesmålen från Engelska skolan är chockerande – Dagens Nyheter 30/9 2025

Kalle Sundin: Mörkade larm om pedofil för att skydda sitt varumärke – Aftonbladet 29/9 2025

Peter Letmark: Engelska skolan utmanar kritiker: "Svenskan inte hotad" - Dagens Nyheter 27/9 2025

Rebecka Weidmo Uvell: Tendentiös dokumentär i friskoledebatten – egen blogg 26/9 2025

Pedofil fick jobba kvar på skola trots varningar – Göteborgs-Posten/TT 26/9 2025

Knut Sahlin Ekberg: Vill begränsa engelska skolor: "Ska prata svenska" - Omni 25/9 2025

Emil Rosander/Henrik Kilefors: Engelska skolan i Falun pekas ut för brister i engelska – SVT Nyheter Dalarna 25/9 2025

Peter Letmark: Ministern vill stoppa engelska skolor –"krävs lagändring" – Dagens Nyheter 25/9 2025

Susanne Sjöstedt: I äldreomsorgen är bristande svenska en dealbreaker – i friskolan är det hela affärsidén – Värmlands Folkblad 24/9 2025

Anton Johansson/Ida Andersson: 27 av 30 skolor brister i engelskspråkig undervisning: "Bedrövligt" – SVT Nyheter Halland 23/9 2025

Anton Johansson; Lärare på IES i Halmstad saknar kunskaper – i både svenska och engelska – SVT Nyheter Halland 23/9 2025

Skolinspektionen: Kvaliteten i engelskspråkig undervisning när den ges i andra ämnen än språk – Rapport 2025:12

Barbara Bergström: "Förtal och förolämpning i skoldebatten" - Svenska Dagbladet 15/9 2025

Linnea Lindquist: "Risk att det blir ett marknadsföringsknep" - Svenska Dagbladet 14/9 2025

Christian Dyresjö: Engelskspråkiga skolor får allvarlig kritik - otrygga elever - Sveriges Radio P4 Värmlad 14/9 2025

Barbara Bergström: "Fostransvärden måste skrivas in i skollagen" - Svenska Dagbladet 11/9 2025

Jan Huss: Skarp kritik mot Engelska skolan: Undervisningen brister - Vi Lärare 5/9 2025

Peter Letmark: Undervisning på engelska ofta torftig och ogenomtänkt – Dagens Nyheter 3/9 2025

Mycket svenska när undervisning sker på engelska – Göteborgs-Posten/TT 3/9 2025

Redan när Språkförsvaret bildades 2005 motsatte sig Språkförsvarets grundare engelska som första undervisningsspråk i det svenska skolväsendet. I ”Vanliga frågor” hette det:

”Fråga 13: Hur ser ni på engelskspråkiga klasser och skolor i Sverige, d.v.s med undervisning på engelska?

Skolor med engelska som undervisningsidé etableras alltmer utan statens synpunkter på språkvalet. Skolor på främmande språk finns i många länder (engelska skolor, franska skolor etc.), men det nya är idén att engelskan skall ersätta svenskan som undervisningsspråk i ett läge då svenskan pressas tillbaka av just engelskan inom den högre utbildningen. Dessa klasser och skolor följer alltså svensk läroplan med svenska lärare, men med undervisning på engelska. Denna undervisningsform omfattar idag c:a 3,5 procent av alla gymnasister, vilket motsvarar den andel av en årskull som tog studenten 1940. Eleverna kommer huvudsakligen från svensk medelklass. Inslaget av invandrarelever är litet. Många gånger är inte valet av engelska helt frivilligt, utan man tvingas avstå tid för modersmålet på grund av tankar på en framtida, osäker karriär, eller helt enkelt p.g.a att kommuner måste fylla engelskspråkiga klasser för att de ens skall vara ekonomiskt motiverade.

Olle Josephsson, Svenska språknämndens ordförande, skriver: ”Men alla seriösa utvärderingar visar att studieresultaten blir något sämre än för jämförbara elever som läser på svenska. Det gäller framför allt intellektuellt krävande eller kulturellt beroende ämnen som samhällskunskap och fysik…Mer överraskande kan det vara att det blir allra svårast i matematik. Men ju mer abstrakt man ska tänka, desto mer modersmål behöver man.” (”Ju”, sid. 140)

De engelskspråkiga klasserna blir visserligen något bättre i engelska än de svenskspråkiga klasserna. Men Olle Josephsson konkluderar: ”Men för det verkliga toppskiktet spelar det ingen roll om de går i engelskspråkig klass eller ej. Avgörandet är bruket av engelska utanför skoldagen: bokläsning, data- och tv-spel, mycket användning av Internet och längre utlandsvistelser i engelskspråkiga länder.” (A.a, sid. 140)

Risken för svenskan är alltså större än vinsten för engelskan för elever långt ner i grundskolan. Svenska skattemedel används alltså för att undergräva svenskan för yngre generationer. Språkbyten börjar alltid med de yngre i samhället. “

Under årens lopp har medlemmar i Språkförsvaret skrivit många artiklar i denna fråga och dessutom noggrant följt debatten – se detta arkiv ! 2020 gav Språkförsvaret ut antologin Språkbytesexperimentet  i svensk skola – engelska till varje pris? . Denna bok kan inhandlas via Adlibris och Bokus eller direkt via Språkförsvaret.

Det är glädjande att allt fler ifrågasätter engelskans roll som första undervisningsspråk i Sverige, en position som Språkförsvaret intog redan för 20 år sedan. Debatten har till slut gått Språkförsvarets väg. Vad som nu krävs, är åtgärder.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lena Lind Palicki, tidigare språkvårdare vid den statliga myndigheten Språkrådet, kallar sina språkpolitiska meningsmotståndare för språkfascister i en krönika i Svenska Dagbladet (”Språkfascism är inte lösningen”, 7/10). Det är inte särskilt snällt, eller hur? Till fascisterna räknar hon författaren Björn Ranelid och forskaren Andreas Malm, och förmodligen också redaktören Anders Q Björkman i samma tidning ("The death of svenska språket”, 7/10), Vad är hon själv: språkliberal, språksocialist, språkkommunist, språkanarkist, språkpopulist, språkbyråkrat? Man tänker sig att en språkvårdare ska vara försiktig i sitt bruk av ord. Det är inte Lind Palicki.

Vilka brott mot mänskligheten har dessa språkfascister begått? De har varnat för att ett överdrivet bruk av engelska språket i vardagslag och i officiella dokument och kommunikationer, den så kallade direktör- eller internetengelskan, hotar att utarma det svenska språket på dess skönhet och rikedom och att det också ödelägger vår tankeskärpa, våra kognitiva förmågor. Hon förlöjligar dem som talar om språkliga domänförluster. Hon anser att språk alltid förändras (men hallå: språk går också under!) och antyder, utan att uttrycka det klart, att alla lingvistiska förändringar är av godo, och utan att uttrycka det klart skiljer hon inte på förändring och förbättring (inte på utveckling och framsteg). Allt bör kunna passera, så att alla blir nöjda och belåtna.

De som inte blir belåtna är följaktligen fascister. Och är de fascister bör de lämpligen bekämpas med alla till buds stående medel. De bör inte släppas fram i medierna, i riksdagens talarstol, inte få sina alster tryckta, eller hur? Jag tror personligen att detta är en ineffektiv metod för att bekämpa fascism. Men borde tvärtom förklara för dem att de är ute på farliga vägar. Och göra detta på svenska språket. Då kanske det visar sig att de som mest högljutt hojtar om fascism är de som vill ha reglementerad nyordning, de som föreskriver att det ska skrivas hen istället för hon och han (en praxis som inga vanliga svenska använder i sitt dagliga tal), de som tycker att det är gulligt att bevara älvdalskan men inte rikssvenskan (och inte förstår att båda uppgifterna är lika legitima, angelägna). Hur ska man förstå Sara Lidmans språk, om man bara har svengelska?

Lind Palicki slungar ut en speglosa. Är det normal språkvårdarstandard? Nu skulle Lind Palicki, om hon vore på det humöret, kunna räkna beståndet av till svenskan importerade ord och uttryck som finns i denna kommentarartikel och göra en frekvenstabell av detta. Min tanke är emellertid inte att man klarar sig utan lingvistiska importer, men att man klarar sig bra utan onödiga importer. Internet och globalisering får inte vara tvångströjor. Långt tidigare, också under vikinga- och medeltiden, befann sig svenskarna (eller kanske snarare nordmännen) i ett internationellt språkrum. De tog vad de behövde. Allt behövde de inte. Latinet var en gång lärdomens och religionens språk; Luther ändrade på detta. Italienskan, senare franskan var diplomatins språk. Tyskan, senare engelskan vetenskapens.

Men parallellt med dessa språkregimer samlades dialekter till riksmål, nationalspråk. Man tog från högt och lågt. Man standardiserade. Det är sådana inövade standarder – innovationer på sin tid, prövade och traderade genom litteraturen – som idag hotas och krackelerar. Det finns ingenting nödvändigt i detta. Det är ingen naturlig process. Språket är kultur, inte natur. Språket är en tankeprodukt, också ett arvegods. Språkvården tar inte detta på allvar.

Anders Björnsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den kinesiska regeringen investerar kraftigt i utbyggnaden av kinesiska språk- och kulturinstitut utomlands, rapporterar Deutsche Welle. De språkkurser i mandarin som genomförs av Konfucius-instituten erbjuds även i flera afrikanska länder, bland annat i Benin, Sydafrika och Marocko. Den kinesiska regeringen ser detta som en ekonomisk och sociokulturell fördel, förklarar den zimbabwiska samhällsvetaren Simbarashe Gukurume. Karriärmöjligheterna med de förvärvade mandarinkunskaperna är dock fortfarande små, eftersom de flesta av Kinas infrastrukturprojekt genomförs av inhemsk arbetskraft. Det är sällsynt att man anställer specialister från utlandet, förklarar Gukurume. Genom de kulturella utbytesaktiviteterna vill Kina i första hand skaffa sig tillgång till afrikanska resurser som litium och kobolt. Förutom mandarinspråksskolorna öppnar Kina dock också ett stort antal teatrar, museer, mediecenter och bibliotek i många afrikanska länder. (Källa: Deutsche Welle)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång 

Alf Hambe - Oktobervisa

Söndagens svenskspråkiga dikt 

Oktoberblad

Nu får man ha lampan tänd på frukostbordet.

Vad fort det går! Vintergästerna samlas i trädgården, 

en blåmes slinter på ett äpple till exempel.

Fjärilar och möss flyttar in i huset, trafiken är livlig,

i ytterväggarna viskar folk, piper, grälar och gnager.

På morgonen slirar cykeldäcket i våta löv

medan kvällsluften är tung av jordluktande rök.

Månen flyter nätt och jämnt i dimma och rök.

Vilken krypande inre trevnad man känner!

Det är någon som drar ett varmt täcke om sig.

Nu är det rötternas tid, mysigt och tyst i underjorden,

lagom jobb att samla vad löven drog in i somras,

inte så där hektiskt som då när allt skulle upp och ut.

Man sitter härnere och sorterar. Tar sig en bit själv. 

Hinner leva ett grand. Tänker också på livet. 

Konstigt är det! Med den tanken tar man sig en middagslur, 

en kvällslur, en riktig sjusovarnatt. Man dör en smula.

Bengt Anderberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Filippa Mannerheim skriver på X (f.d. Twitter):

”Sverige har i dag världens mest marknadsstyrda skolsystem. IES Karlstad är ett exempel på att när tystnad, rädsla och pr-strategi styr förlorar vi mer än bara insyn: Vår förmåga att skydda barn – och vår tillit till skolan som demokratisk institution.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Apples nya funktion för liveöversättning är en välsignelse för resenärer, men ett överdrivet beroende av AI-översättning kan få oss att ompröva hur och varför vi lär oss språk.

I nästan fem decennier har en komisk science fiction-roman fått läsarna att önska att de hade en fisk i örat. I Douglas Adams The Hitchhiker's Guide to the Galaxy kunde karaktärerna förstå vilket språk som helst tack vare den lilla (och tyvärr fiktiva) Babel-fisken. ”Om du stoppar en Babel-fisk i örat kan du omedelbart förstå allt som sägs till dig på vilket språk som helst”, skrev Adams.

Nu närmar sig den science fiction-drömmen verkligheten med Apples nya AirPods Pro 3, som lovar direktöversättning. Enligt företaget kan användarna lyssna på konversationer på olika främmande språk och höra översatta ord i sina öron, samtidigt som transkriptioner visas på deras telefonskärm – allt utan att behöva transplantera en främmande fisk.

Vid första anblicken har detta potential att driva en ny era av friktionsfria resor och förändra sättet vi navigerar på främmande restauranger, får vänner utomlands eller frågar om vägen i en okänd stad. Men kommer den omedelbara flytande språkkunskapen att medföra dolda kostnader?

Djupgående men ofullkomlig teknik

Reaktionen från experterna har varit imponerande. ”Detta är djupgående”, skrev en recension i New York Times och kallade Apples innovation ”ett av de starkaste exemplen hittills på hur artificiell intelligens kan användas på ett smidigt och praktiskt sätt för att förbättra människors liv”.

Men tekniken är långt ifrån perfekt just nu, och en teknikgenomgång från CNET har upptäckt att programvaran ibland infogar felaktiga svordomar. Sådana misstag är dock vanliga i tidiga teknikmodeller, och problemen kan snabbt lösas när utvecklaren – och alla andra varumärken som nu kommer att arbeta intensivt med att släppa liknande verktyg – släpper uppdateringar.

Direktöversättning på AirPods

• Tillgängligt på Apple-konton utanför EU.

• Nuvarande språk: engelska (Storbritannien och USA), franska (Frankrike), tyska (Tyskland), portugisiska (Brasilien) och spanska (Spanien).

• Kommer senare i år: mandarin (förenklad och traditionell), japanska, koreanska och italienska.

• Fungerar på AirPods Pro 2 och nyare, med översättningar som visas i örat och på skärmen.

Ändå, även i detta tidiga skede, kan liveöversättning i fickan uppmuntra miljontals människor att resa oftare och längre. En undersökning från 2025 av Preply, en leverantör av språkkurser, visade att en tredjedel av de tillfrågade amerikanerna medvetet väljer resmål där de inte behöver bekymra sig om ett främmande språk. Av dem som vågar sig till icke-engelsktalande länder säger nästan 25 % att de har kommunicerat genom att helt enkelt tala ”långsammare och högre”, vilket sällan leder till ett varmt bemötande. Undersökningen visade också att 17 % av de tillfrågade, av rädsla för labyrinten av utländska menyer, håller sig till amerikanska snabbmatskedjor när de äter utomlands.

Men omedelbar översättning kan göra mer än att hjälpa individer genom att fördjupa dem i nya kulturer och få igång konversationer. Det kan omforma hela sektorer av ekonomin genom att driva människor bortom bekanta kedjor och turistfällor och kanalisera inkomster till små lokala försäljare vars engelska är bristfällig.

Gracie Teh, en chef inom finanssektorn, minns hur hon kämpade för att skicka sitt bagage till ett nytt hotell när hon bodde i en liten stad i Japan. Trots att han inte talade engelska vägrade conciergen att använda Google Translate eller läsa vad vi skrev in i det, suckar Teh och minns flera timmar då hon var osäker på om hon skulle tillbringa de närmaste dagarna utan några kläder. ”Att kunna förstå honom i realtid via AirPod-översättning skulle ha varit en livräddare.”

Flytande språk i frontlinjen

Realtidsöversättning kan också vara en stor tillgång för transportarbetare. Enbart New Yorks JFK-flygplats sysselsätter tiotusentals kundorienterade medarbetare som hanterar resenärer som talar dussintals språk. En enda interaktion som spårar ur på grund av språkbarriärer kan orsaka en flaskhals som lamslår passagerarflödet på andra ställen. Detta fenomen är så vanligt att det finns ett begrepp för det: fördröjningsspridning. Studier har visat att en timmes försening på ett enda flyg på morgonen snabbt kan leda till en sju timmars försening för hela flygbolagets flotta, tack vare en dominoeffekt av försenade anslutningar.

Andra undersökningar visar att mindre flygplatser, trots att de inser behovet av flerspråkig markpersonal, helt enkelt inte har budget för att erbjuda formell språkutbildning. Detta kan leda till att besättningen får nöja sig med att friska upp sina engelskakunskaper genom att lyssna på engelskspråkiga låtar eller titta på filmer med undertexter.

I luften är insatserna ännu högre. Flera dödliga krascher har kopplats till missförstånd mellan flygledningen och piloterna. Det som kan vara svårt att förstå i vardagen – en stark dialekt eller konstig slang – blir livsfarligt när man talar om flygrutter och rätt landningsbana. Ibland uppstår förvirring även när båda parter talar samma språk. Enligt en artikel ”bidrog en sydstatsdialekt och en New York-dialekt i två rapporter till svårigheterna att förstå flygtrafikens kommunikation”. AI-assisterade översättningar kan vara till hjälp i dessa situationer – även om det sannolikt fortfarande kommer att krävas mänsklig träning för att ge AI-verktygen tydligaste möjliga dialog att arbeta med.

Kommer vi att sluta lära oss språk?

Precis som miniräknare förändrade vårt sätt att närma oss matematik, kan AI-översättning minska vår motivation att tala andra språk. Det kan därför bli tuffa tider för företag som erbjuder språkkurser.

Ying Okuse, grundare av Lingoinn, som arrangerar homestay-vistelser med mandarinspråk i Kina, Taiwan och Singapore, säger att AI-lärare redan är populära bland hennes kunder. Men hon ser detta som en positiv trend som faktiskt kan öka efterfrågan: ”Det finns en betydande skillnad mellan vad AI kan erbjuda och den immersiva, verkliga upplevelsen av en homestay-vistelse utomlands.”

Apparna kan trots allt ännu inte avkoda icke-verbala signaler. En genomsnittlig italienare kan säga mycket med en föraktfull rörelse med hakan (motsvarande non me ne frega, eller ”jag bryr mig inte”), en dragning i ögonlocket (”var försiktig”) eller en kyss med fingertopparna. Britter och australier använder ofta sina starkaste förolämpningar som ett slags ”socialt lim” för att knyta band med nära vänner. Allt detta måste man uppleva på plats för att kunna uppskatta. ”Den typen av lärande går bortom skärmarna”, säger Okuse. ”Språk handlar i slutändan om kontakt, om att förstå människor, kultur och känslor.”

Bernardette Holmes, MBE, en förespråkare för flerspråkighet, framhåller de kognitiva fördelarna. Att lära sig ett språk, säger hon, resulterar i ”starkare exekutiva funktioner, förbättrad uppmärksamhetskontroll, större kognitiv flexibilitet och arbetsminne”. Realtidsöversättningsteknik har sina användningsområden, tillägger hon, ”men den kan inte ersätta glädjen att skapa mening i ett nytt språk”.

Daniel Siefert

Texten publicerades på BBC den 3/10 2025   – vår översättning från engelskan.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Om du har studerat nästan vilket europeiskt språk som helst har du säkert lagt märke till ord som känns märkligt bekanta. Franska mort (död) påminner om engelska murder. Tyska Hund (hund) är en exakt kopia av hound. Tjeckiska sestra liknar engelska sister. Det är inte svårt att gissa betydelsen av albanska kau (okej, det betyder faktiskt oxe).

Du har kanske undrat: kan dessa ord på något sätt vara besläktade?

Naturligtvis kan ord se liknande ut av olika skäl. Obesläktade språk lånar från varandra: tänk på engelska igloo, från inuktitut iglu (hus), eller wok från kantonesiska 鑊 wòk (stekpanna). Och det finns många rena tillfälligheter: thailändska ไฟ fai liknar sin engelska översättning fire utan någon särskild anledning.

Men de föregående ordparen är faktiskt relaterade till varandra. De är besläktade, vilket innebär att de har ett gemensamt ursprung i ett enda ursprungligt språk.

Detta numera utdöda språk talades troligen någonstans i Eurasien för så mycket som 8 000 år sedan. Långt före skrivsystemens tillkomst skrevs dess ord – och dess namn, om det hade något – aldrig ner. Eftersom de saknar sådan direkt kunskap har lingvister därför utvecklat metoder för att rekonstruera aspekter av dess struktur och refererar till det med beteckningen protoindoeuropeiska – eller PIE.

Men hur vet vi att protoindoeuropeiska måste ha existerat?

Språkets gemensamma ursprung

Vår moderna medvetenhet om det gemensamma ursprunget för de indoeuropeiska språken tog först form under renässansen och den tidiga koloniala perioden.

Europeiska forskare baserade i Indien, såsom Gaston Coeurdoux och William Jones, var redan bekanta med kopplingarna mellan europeiska språk.

Men de blev förvånade när de fann ekon av latin, grekiska och tyska i sanskritord som mā́tṛ (mor), bhrā́tṛ (bror) och dúhitṛ (dotter).

Sådana ord kunde inte rimligen vara lånord, med tanke på att dessa språk saknade historisk kontakt. Ren slump var uppenbarligen uteslutet.

Ännu mer slående var den systematiska karaktären hos motsvarigheterna. Sanskrit bh- matchade germanska b- inte bara i bhrā́tṛ (bror) utan också i bhar (björn). Samtidigt stämde sanskrit p- överens med latinska och grekiska p-, men med germanska f-.

Det kunde bara finnas en förklaring till sådana regelbundna motsvarigheter. Språken måste ha härstammat från en gemensam förfader, vars uppdelning för länge sedan ledde till deras olika utvecklingsvägar.

Filologer från 1800-talet, såsom Rasmus Rask, Franz Bopp och August Schleicher, systematiserade senare dessa observationer. De visade att genom att jämföra och rekonstruera de förändringar som varje avkomlingsspråks ord hade genomgått, kunde orden i det förlorade ursprungsspråket rekonstrueras.

Dessa insikter lade inte bara grunden för den moderna historiska lingvistiken, utan kom också att påverka Darwins uppfattning om biologisk evolution.

Bildandet av en familj

Liksom ett biologiskt släkte kom de indoeuropeiska språken att förstås som en familj. Deras rot var det indoeuropeiska ursprungsämnet, medan de avledda språken grenade sig ut (som arter) och bildade ett träd.

Den indoeuropeiska familjen omfattar indoariska språk som sanskrit och hindi, iranska språk (inklusive persiska och kurdiska), hellenska språk (inklusive grekiska och forntida makedonska), italiska språk (inklusive latin, spanska och italienska), germanska språk (inklusive engelska, nederländska och tyska), balto-slaviska språk (inklusive ryska och litauiska) och keltiska språk (inklusive walesiska och bretonska), samt armeniska och albanska.

Utrotade grenar – som endast kan bekräftas genom skriftliga källor – inkluderar anatoliska (hettitiska) och tokariska. Språk som frygiska, dardanska och trakiska verkar ha varit indoeuropeiska, men är inte lika väl dokumenterade i historiska källor.

Men inte alla indiska eller europeiska språk är indoeuropeiska!

Icke-indoeuropeiska språk i Indien inkluderar dravidiska språk som tamil och telugu, medan europeiska språk utanför familjen inkluderar baskiska, georgiska, maltesiska och finska. Jämför med tabellen ovan de ganska olika finska orden jalka (fot), isä (far) och viisi (fem).

Lär dig mer om dem som talade PIE

Det rekonstruerade PIE-ordförrådet har också gett insikter i livet för dess talare: hur deras kultur kan ha sett ut, var de kan ha bott och vad som kan ha drivit på deras språks diversifiering och expansion.

Rötter som *rēg-, (stam)kung, och *pelə-, befäst högt belägen plats, tyder på ett krigiskt, hierarkiskt samhälle.

Talarna kände till spannmålsodling (*agro, åker; *grə-no, spannmål), djuruppfödning (*ghaido, get; *gwou, nötkreatur), transport med fordon (*wogh-no, vagn; *aks-lo, axel), metallbearbetning (*arg-, glans eller silver; *ajes, koppar eller brons), handel (*wes-no köpa; *k(a)mb-yo, utbyte) och religion (*deiw-os, gud; *meldh, be).

Utifrån sådana bevis har forskare som V. Gordon Childe kopplat protoindoeuropeiska till den senneolitiska/tidiga bronsålderskulturen Kurgan i den pontisk-kaspiska stäppen (dagens Ukraina och södra Ryssland).

Mer nya studier har (något kontroversiellt) använt fylogenetiska metoder härledda från evolutionsbiologin för att argumentera för ett PIE-ursprung i Anatolien (dagens Turkiet), vilket tyder på att jordbruket sannolikt var drivkraften bakom den indoeuropeiska expansionen.

Tyvärr fossiliseras talade språk inte särskilt väl. De faktiska orden, idéerna och identiteterna hos de proto-indoeuropeiska talarna försvann för många tusen år sedan.

Men mönstren i deras efterkommande språk bevarar tillräckligt med struktur för att vi åtminstone ska kunna få en skymt av dem. De teorier och metoder som utvecklats genom detta arbete kommer att fortsätta att driva forskningen om rekonstruktionen av människans etnolingvistiska förhistoria över hela världen under många år framöver.

Mark W. Post

Texten har tidigare publicerats i The Conversation 29/9 2025 – vår översättning från engelskan. För diagram och kartor se originalartikeln!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)