(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Författare: Anda Boša (journalist på LTV News Service), ”Kulturchock” (Lettiskt tv-program)

Även om studier visar att användningen av lettiska i offentligheten har ökat under de senaste åren, blir anglicismer allt vanligare i ungdomars vardagsspråk. Medan ungdomar geimo, laiko, heito och skido, inser lingvister och litteraturvetare att denna trend – att så många engelska ord används i vardagliga samtal – inte kan lämnas åt sitt öde. En lösning är att skapa innehåll på lettiska som är relevant för ungdomar, och en annan är att aktivt arbeta med att modernisera det lettiska språket.

SAMMANFATTNING:

• Användningen av lettiska i offentliga sammanhang ökar, medan användningen av ryska minskar.
• Ungdomars språk blir alltmer ”anglifierat”; de medger att det är svårare att uttrycka sig på lettiska.
• President Egils Levits uppmanar till att eliminera engelskans destruktiva inflytande på det lettiska språket.
• Experter inser att ungdomar behöver relevant innehåll på lettiska.
• Översättare: Med teknikens utveckling saknas lämpliga ord på lettiska.
• Att mynta nya ord och översätta termer är en komplex process.
• Få människor vet hur man svär på lettiska.
• Det lettiska språkets framtid ligger i våra egna händer.
• Vi talar mer lettiska i offentligheten

Den senaste undersökningen från Lettiska språklagstiftningsmyndigheten visar att användningen av lettiska i offentligheten har ökat under de senaste åren, medan ryska har minskat. Under det senaste året har 85 % av Lettlands invånare använt lettiska i kommunikationen med familj och vänner, mer än hälften (59 %) har använt ryska som sitt huvudspråk och endast 4 % har använt engelska i kommunikationen med familj och vänner.

Dessutom spelar det lettiska språket en större roll i vardagen bland människor i tjugo- och trettioårsåldern. Detta är en generation som har hört och lärt sig mycket lite ryska i vardagen, men som konsumerar mycket mer information och kommunikation på engelska, och detta sätter sina spår.

Ungdomar medger att engelska dominerar deras virtuella värld

Ungdomar, som tack vare modern teknik kan leva virtuellt i en engelsktalande miljö och som konsumerar medieinnehåll främst på engelska, döljer inte att det ibland är lättare att uttrycka sina tankar på engelska. Elīna, en elev i årskurs 10, säger att när hon skriver en uppsats dyker ibland ett ord på engelska eller ryska upp i hennes huvud först: ”Inte på lettiska. Då försöker jag hitta ett alternativ till det ordet, för ibland kan jag verkligen inte komma ihåg det. Enligt min mening visar detta att det verkligen är mycket lättare att uttrycka mina tankar på engelska än på ryska. Det är inte bra, men åtminstone förbättrar vi vår engelska.” Elīnas vänner medger att de ofta chattar med varandra och använder många förkortningar i sin kommunikation.

De förstår varandra och tycker inte att det är viktigt för deras jämnåriga att hitta lettiska motsvarigheter till engelska ord.

”Spontant kan jag bara komma på några få ord som jag inte kan föreställa mig på lettiska. Jag vet inte om jag skulle använda dem om jag plötsligt var tvungen att använda dem på lettiska”, medger Elīza Marija.

Officiella språkvårdare ser inga större problem

Inita Vītola, chef för avdelningen för språkutveckling vid Lettiska språkmyndigheten, påpekar att ungdomar och anglicismer är en fråga om språkkultur som ofta berör samhället, men att man inte bör lägga för stor vikt vid detta:

"Vi går på gatan och hör ungdomar använda termer och begrepp från subkulturer som är främmande för oss, till och med engelska slangord som kanske inte är lämpliga för det lettiska språket. Vi blir rädda, men vi måste ta hänsyn till att ungdomars språk är en speciell typ av språk. Ofta isolerar sig ungdomar på detta sätt eller visar att de tillhör en viss kulturell miljö.”

Māris Baltiņš, direktör för Statens språkinstitut, anser att det är dåligt om ungdomar inte längre känner till de lettiska motsvarigheterna till ord som används i vardagen: ”Om en ung person känner att han eller hon i en viss situation kan använda språket mer fritt, men i en annan situation – när de har ett officiellt samtal eller måste skriva en uppsats i skolan – lugnt använder en annan form av uttryck, då är det språkets rikedom. Detta måste förstås."

Presidenten vill förhindra engelskans destruktiva inflytande på det lettiska språket

För att betona vikten av det statliga språket och analysera dess nuvarande status har utbildnings- och vetenskapsministeriet utarbetat riktlinjer för den statliga språkpolitiken för de kommande sju åren. President Egils Levits har skickat ett brev till regeringen med sina kommentarer och förslag till detta dokument. Att främja inlärningen av engelska var en av presidentens rekommendationer, samtidigt som han betonade att dess destruktiva inflytande på det lettiska språket måste förhindras.

Sarmīte Ēlerte, presidentens rådgivare i kulturpolitik, påpekar att det inte finns någon anledning att drabbas av panik i denna situation: ”Herregud, herregud! Vad gör dessa barn – var är de, vad gör de och hur talar de?” Istället måste vi förstå vad vi ska göra. ”Det fanns en tid då lettiska var ett köksspråk. Det var inte språket för statliga angelägenheter. Med början hos de nya lettarna, som var extremt medvetna om vad detta innebar för grundvalarna för den lettiska staten, lades en enorm arbetsinsats ned och ett mål sattes upp – lettiska är ett europeiskt språk, och vi kan säga vad som helst på detta språk. Faktum är att detta mål uppnåddes under loppet av flera decennier”, konstaterar Ēlerte.

Ungdomar behöver relevant innehåll på lettiska

Poeten och litteraturvetaren Kārlis Vērdiņš anser att ingenting kommer att hända av sig själv: ”Idealt sett bör både utbildning och underhållning producera högkvalitativa produkter som människor konsumerar inte bara av patriotiska skäl, utan för att de helt enkelt är användbara och intressanta. Vi måste fundera över vilken typ av lettiska tv-serier, lettiska läromedel, lettiska poddar och allt annat vi använder på vårt språk vi har.

Det är också viktigt i vilken utsträckning staten är intresserad av att arbeta målmedvetet för att säkerställa att detta innehåll är mångsidigt och samtida.”

Översättaren Heinrihs Cielavs håller med poeten: "Vi måste på något sätt väcka ungdomars intresse för lettisk kultur, visa dem att vi har många coola saker, utbilda dem och även locka dem till lettisk kultur i skolan. Om ungdomar börjar titta på lettiska filmer och läsa lettisk litteratur, om det finns intressanta saker i media, då kommer de att tycka att det är intressant att konsumera dem, ungdomar kommer att höra mer språk och det kommer att bli rikare."

Språket måste moderniseras

En av de största utmaningarna för lingvister är att komma på nya ord och lettifiera termer och främmande ord. Det är viktigt om dessa nya ord kommer att bli en del av språket. Många roar bara allmänheten och accepteras inte, till exempel lingvisternas rekommendation att kalla ett flygplan för skrūvspārni, en skoter för stāvdrāzi eller ett barnleksak för grozāmgrābsli. Det finns också ord som behöver tid. Māris Baltiņš är övertygad om detta: "Det finns ett bra exempel från början av 1920-talet, när den dåvarande terminologikommissionens vetenskapliga terminologiordbok publicerades.

De ord som kritiserades mest vid den tiden är ord som idag verkar helt normala för oss – spuldze, stieple, caurule, mēģene.

De som invände var inte som dagens internetkommentatorer; de var människor med mycket god språkkänsla, och de kunde inte förutse att dessa ord skulle etablera sig; för dem verkade de ovanliga och oanvändbara. Ingen kan vara den ideala kritiker som säger att det ord eller den term som någon har föreslagit är meningslöst, men att ett annat är helt underbart. Det finns faktiskt situationer där endast tiden kan utvisa, så det är viktigt att ha detta urval av nya ord. Vissa av dessa ord kommer att kasseras, så detta arbete måste göras.

Översättaren Heinrihs Cielavs medger dock att förslaget om nya termer och lettiska motsvarigheter ibland kommer för sent: ”Ibland är det svårt. Vi har inte ett lika omfattande ordförråd som engelskan, och dessutom utvecklas tekniken i snabb takt, vilket skapar nya ord. Om dessa nya namn eller termer inte dyker upp på lettiska så snabbt måste vi själva hitta på något nytt.”

Måttet på lettiska språkkunskaper – svordomar

Språkvårdarna anser att en ännu större utmaning än behovet av nya ord och lettiska motsvarigheter till termer som krävs i dagens samhälle är konsten att svära på lettiska. Kārlis Vērdiņš gör ingen hemlighet av att alla som har översatt skönlitteratur säkert har stött på denna situation:

"Om du behöver uttrycka dig stilfullt på lettiska, svära på lettiska eller använda vissa urbana lexikala lager, är det en stor utmaning. Det lettiska språket är så att säga ett vackert språk, inriktat på det förflutna. Så snart vi behöver något modernt blir det varje översättares och tolks uppgift att hantera dessa språkliga situationer.”

Heinrihs Cielavs anser att människor inte vet hur man svär på lettiska:

”De svordomar vi har på lettiska är inte lika starka som på andra språk, eller kanske är de inte lika vanliga. Naturligtvis har vi ryska språket bredvid oss, som har mycket starka svordomar. Svordomar är faktiskt en mycket viktig del av språket, eftersom de är den största och mest uttrycksfulla uppsättningen känslor som en person kan förmedla till någon annan.”

Vi är ansvariga för vårt språk

Kārlis Vērdiņš anser att klyftan mellan det lettiska språk vi är vana att använda och det språk som behövs för att möta globala förändringar växer. Men det kan åtgärdas: ”Genom att arbeta målmedvetet kan vi göra lettiska till ett modernt språk för 2000-talet, där det är möjligt att säga allt som moderna människor behöver säga.”

Sarmīte Ēlerte är övertygad om att detta är en fråga för hela nationen: ”Skolorna har sitt eget ansvar, liksom statens politik och hur vi utformar den politiken. Språket är ett gemensamt projekt för nationen. Det finns ingen enskild okänd eller viktig aspekt som kommer att lösa allt.”

Inita Vītola, chef för avdelningen för språkutveckling vid LVA, erkänner att staten inte kan bära hela ansvaret för språkutvecklingen: "Vi har framgångsrikt gått från statlig nivå till individuellt ansvar. Det är mycket enkelt och komplicerat på samma gång – ett språk kan bara överleva om vi själva talar det."

Originaltexten, som publicerades den 8 maj 2021, finns här! – vår översättning från lettiskan.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)