benny (vladivostok)

Fredag 7 nov 08:43

Vadan denna fixering vid översättningsappar? Det känns som att det blivit det dominerande ämnet här. De kan vara utmärkta att ha, men ersätter inte behovet/glädjen i att själv behärska (minst) ett främmande språk.

inga johansson

Lördag 8 nov 16:13

Det är en glädje och trygghet att ha ett modersmål och det är ett behov att behärska ett brodersmål - så vad är då ett främmande språk?

Per-Åke Lindblom

Lördag 8 nov 19:57

Svar till Benny

Om man vill återställa svenskan som vetenskapligt språk, så är neurala maskinöversättningsverktyg en avgörande länk – därav vårt intresse! Idag skrivs omkring 90 procent av alla avhandlingar vid svenska universitet på engelska. Detta får negativa konsekvenser för svenskan som vetenskapligt språk, speciellt i fråga terminologin. Men det får också negativa konsekvenser vad gäller universitetens tredje uppgift, nämligen att sprida forsknings- och kunskapsresultaten till samhället, där svenska är huvudspråket. Det tar också extra lång tid för en akademiker att skriva avhandlingar och vetenskapliga artiklar på ett andraspråk.

Om svenska akademiker i stället skrev på svenska, och sedan översatte texten till engelska med ett neuralt maskinöversättningsverktyg, slår man två flugor i en smäll. För det första säkerställer man att avhandlingen eller den vetenskapliga artikeln i fråga alltid finns på svenska – för det andra går det betydligt snabbare att först skriva texten på modersmålet och sedan översätta den med ett neuralt maskinöversättningsverktyg som exempelvis DeepL, vilket bara tar några sekunder, än att skriva den direkt på engelska. Perfekt tvåspråkighet är nämligen mycket sällsynt. Det förutsätter i regel att man har använt två språk parallellt från barnsben och dessutom att den omgivande miljön är tvåspråkig. Eftersom det överväldigande flertalet internationella vetenskapliga tidskrifter är på engelska, så är en engelsk version nästan alltid nödvändig.

Jag kan också tala för mig själv i det avseendet. Enligt diverse placeringstester har jag en akademisk nivå på min engelska, men jag skriver betydligt långsammare på engelska än på svenska. Jag måste kontrollera stavningen oftare, systematiskt leta efter synonymer, diverse ordstäv eller idiomatiska uttryck sitter heller inte i ryggmärgen eller och jag håller mig heller inte ajour med den senaste amerikansk-brittiska slangen.

De flesta svenska akademiker har avstått från att översätta en egenhändigt skriven text på engelska tillbaka till svenska, eftersom det har inneburit dubbelarbete. Jag känner inte på rak arm till något sådant exempel från Sverige. För några år sedan läste jag om en portugisiska, som lade fram en avhandling på franska vid universitet i Marseille, men som också översatte den själv till portugisiska. Beundransvärt, anser jag.

De neurala maskinöversättningsverktygen håller idag mycket hög klass. Vi har till och med översatt texter till den här nätdagboken från språk som vi egentligen inte behärskar, exempelvis nederländska, italienska, finska, lettiska, litauiska, polska, färöiska och kinesiska. I dessa fall har det oftast räckt att utgå från sammanhanget och från egna kunskaper i sakfrågan för att avgöra om det har skett ett översättningsfel eller inte. Vid översättningen från finska genererades exempelvis översättningen ”mjölkburk”; jag har visserligen aldrig besökt en livsmedelsbutik i Finland, men jag kan inte tänka att man säljer mjölk i burkar, så jag valde termen ”mjölkförpackning” i stället. Vid översättningen av den kinesiska misstänkte jag att den egentligen var en översättning av en engelsk text. Den visade sig vara en översättning av ett kapitel från antropologen Rickard Leakeys bok ”The Origin of Humankind”, som jag också införskaffade. Däremot skulle jag aldrig våga använda ett neuralt maskinöversättningsverktyg för att översätta från svenska till ett språk som jag inte behärskar. Då finns det ju ingen möjlighet att genomföra en egen språkgranskning.

Jag använder till och med DeepL, då jag översätter från bokmål/nynorska och danska, på grund av den tidsvinst det innebär. Jag har absolut inga problem med norska och danska, eftersom jag regelbundet läst bokmål/nynorska sedan 1963 och danska sedan 1968 och dessutom vistats i långa perioder i Norge och Danmark.

När jag fram till 2014 regelbundet uppdaterade den femspråkiga Schackportalen, gjorde jag alltid den första korrekturläsningen själv till engelska, tyska, spanska och franska. Detta ledde till att jag avsevärt förbättrade min kunskaper i speciellt tyska, spanska och franska. Därefter genomfördes den slutliga språkgranskningen av modersmålstalande, tillika schackspelare, innan texterna publicerades på webben. Det betydde att översättningarna höll hög klass.
Användningen av neurala maskinöversättningsverktyg behöver inte alls stå i motsättning till att lära sig främmande språk; kunskapen i de senare möjliggör egen språkgranskning, naturligtvis beroende på hur väl man behärskar det främmande språket i fråga.