Per Kornhall skriver på Vi Lärare den 6 november bland annat:

”Är det någon som har hört talas om Skolverkets rapport ” Etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 2023 efter gymnasieskolan”. Inte? Det är märkligt för egentligen borde den vara förstasidesstoff i alla våra tidningar.

1992 införde en regering ett skolmarknadsexperiment som redan då oroade OECD-experter. Bland annat eftersom vi införde den på ett skolsystem de menade var ett av världens bästa och de ifrågasatte därför den dåvarande regeringens mål om att en fri skolmarknad skulle ge Sverige ”Europas bästa skolsystem”. (Ja, läs gärna meningen en gång till, precis så skriver de)….

Varför är då Skolverkets ovan nämnda rapport förstasidesstoff? Jo, för att den visar svart på vitt att modellen fullständigt har misslyckats. Den visar att drivkraften att etablera gymnasieutbetalningar för att tjäna pengar leder till att färre studenter får jobb. Och det är stora skillnader. Skolverket skriver:

”Andelen ungdomar med en etablerad ställning på arbetsmarknaden tre år efter examen från ett yrkesprogram var generellt högre hos offentliga huvudmän, 68 procent, jämfört med enskilda huvudmän, 56 procent. Samtidigt var också andelen högskolestuderande tre år efter examen från ett högskoleförberedande program generellt högre hos offentliga huvudmän, 60 procent, jämfört med enskilda huvudmän, 55 procent”. (s.5)

Varför blir det så? En förklaring finns så klart i att vinstmarginaler kapar antalet lärare. Men mycket av detta ligger också i oseriösa aktörer inom gymnasial yrkesutbildning genom åren. Skandalerna där om uteblivna praktikplatser, utbildningar utan utrustning med mera finns det massor av exempel på.”

Per Kornhalls resonemang gäller i allra högsta grad de engelskspråkiga friskolorna.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)