Man behöver inte kunna svenska för att bo i Sverige, men man behöver kunna engelska. Eller? Allt oftare händer det att man går på restaurang där personalen enbart talar engelska. Detta brukade vara ett Stockholmsfenomen, nu har det spritt sig över landet. Diskarna och kockarna kan svenska – men inte restaurangvärden!

Det plågar mig när jag ser äldre människor kämpa med att försöka uttrycka sig på engelska – i sitt eget land! Varför ska de behöva göra detta? Och än värre när ett barn frågar var toaletten är och inte förstår vad personalen säger.

På nittiotalet var standardförklaringen till att invandrare diskriminerades på arbetsmarknaden att de inte hade tillräckliga språkkunskaper. Detta kan inte ha varit sant, för nu ratas kurder, somalier, araber och latinos som bott tjugo år i Sverige, till förmån för italienare och andra EU-medborgare som just kommit hit! Var hudfärg problemet, undrar man?

Det finns förmodligen inget annat land där detta skulle accepteras. Försök att jobba i Frankrike utan att kunna franska! Eller i England, utan att kunna engelska! Tänk er att en engelsman går in på krogen och möts av en fransk servitör som utan att be om ursäkt förväntar sig att beställningen ska ske på franska.

Jag förstår att det handlar om att restaurangägare importerar billig arbetskraft, men det är inte hela frågan. Det handlar också om svenskans dåliga självförtroende generellt. Häromveckan var jag på en wrestlingshow. Det var mycket underhållande förutom att deltagarna – alla svenskar – pratade ENGELSKA! Vilket de inte kunde. Åskådarna fick för sig att de också behövde prata engelska, så när de ropade åt deltagarna på sin bästa tv-engelska dog jag av skam.

Man skulle aldrig kunna få en hel grupp spanjorer i Spanien att prata engelska med varann. Det är till och med svårt att få en av dem att prata engelska med en utlänning.

Sverige måste vara sämst i världen på att vårda och uppskatta sitt eget språk. Så fort en ny term kommer på engelska direktimporterar vi den. AI heter AI även här, på norska heter det däremot KI – konstgjord intelligens. Som Mats-Eric Nilsson skriver i sin bok ”Kåppi pejst – hur vi härmar USA mer än ever” tar Sverige efter USA i allt från begrepp till politik. Han nämner föreställningen att det är jättesvårt att kombinera mat och vin, vilket det behövs en expert till. Detta är okänt i klassiska vinländer – man tar det lokalproducerade vin som finns till hands – och uppstod i USA på 80-talet då vinföretagen uppfann food and wine pairing, för att sälja mer. Nu tror alla svenskar att detta är en objektiv vetenskap.

Så fort en amerikansk kändis nyser, kommer artiklar på svenska kultursidor om Vad Detta Betyder För Vår Samtid. Så fort en amerikansk kändis skådats med nya byxor skriver DN:s modeskribent Susanne Ljung att ”nu slipper vi frysa anklarna av oss”. Att modet skapas i Paris verkar ha glömts bort.

Våra företag gör reklam på engelska (vilket är synd för barn som försöker lära sig läsa och inte fattar vad det står) våra tv-kanaler är fulla av amerikanska filmer eller svenska versioner av amerikanska program, det har till och med gått så långt att vi använder klumpiga amerikanska omskrivningar istället för geniala svenska uttryck! Engelskan har inget ord för dygn eller blunda, de säger ”twenty four seven” och ”close your eyes” vilket vissa har börjat använda här!

När amerikaniseringen når politiken verkar den inte bearbetas, utan bara direktöversättas – och ibland inte ens det. Begrepp som nolltolerans, snöflinga, hjärtlandet, husblatte, trop, metoo, alt-right, dicpic, no-go-zones, triggervarning, weaponize är alla hämtade från USA. När Ulf Kristersson meddelade att den misstänkte gängledaren Mikael Tenezos häktats i Mexico (vilket medierna redan berättat) sa han: ”Jag kan bekräfta: Vi har honom” som om han vore Obama på jakt efter bin Laden, och inte en svensk statsminister i ett land där rättsväsendet förväntas vara självständigt och där vi inte dömer människor på förhand. Och alla medier och debattörer förväntades yttra sig om den amerikanske föreläsaren Charlie Kirks död, trots att ingen visste vem det var innan han dog.

Om vi nu måste hämta inspiration till våra politiska debatter från utlandet, kanske det finns länder som påminner mer om Sverige? Norge, till exempel? Eller Finland? Är det någon som har hört om dessa länder? Kanske det till och med skulle vara intressant att veta hur man resonerar i Indien eller Mongoliet?

Kajsa Ekis Ekman

Artikeln har tidigare publicerats i Dala-Demokraten den 30/10 2025 - här med skribentens tillåtelse.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Anonym IVA-medlem

6 december 2025 15:48

Hej!

I samma anda: Vill förmedla en iakttagelse som klingade illa i mina öron.
I november var jag på K. Ingenjörsakademins årshögtid i Stadshuset i Stockholm. Först en bra årsberättelse, nästan helt på svenska, i Gyllene salen.

Sedan vidtog högtidlig middag i Blå hallen (IVA försöker likna Nobelstiftelsen.) Den innehöll förstås ett antal tal. Samtliga på engelska (trots att 96-99% av deltagarna kan och/eller är svenska/r). Sista talet hölls av talman Andreas Norlén. Han avslutade med en skål för Sverige och Sveriges lysande framtid - på klingande BBC-engelska.
Om det tyckte jag inte...

Hälsningar
Anonym IVA-medlem

PS. Middagens musikunderhållare sjöng originellt nog på svenska!

https://http:

 

Tove

6 december 2025 15:52

Ja, sannerligen!!!!!!

https://http:

 

Lars N.

6 december 2025 20:09

Utmärkt skrivet, tack!

https://http:

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vad händer när engelskundervisningen slutar vara en bro till samhället och börjar kännas som ett test på tillhörighet som man kan misslyckas med?   Det är frågan som väcks av den brittiska regeringens föreslagna nya invandringspolitik, som skulle...

Verein Deutsche Sprache publicerar också varje år Årets rubriker, underförstått de roligaste eller mest slagkraftiga rubrikerna -  se Schlagzeile des Jahres 2025 – 20 besten Schlagzeilen.   I vissa fall krävs det att man förstår eller känn...

Om du talar ett annat språk än engelska flytande har du säkert märkt att vissa saker är omöjliga att översätta exakt.   En japansk designer som förundras över ett objekts shibui (en sorts enkel men tidlös elegant skönhet) kan känna sig hindrad av...

  Fråga till Perplexity:   Används neurala maskinöversättningsverktyg som DeepL vid några europeiska universitet utanför Sverige? Ja, neurala maskinöversättningsverktyg som DeepL används i dag vid flera europeiska universitet utanför Sverige,...

Svaret har genererats av Perplexity. [1]   DeepL är en ledande AI-driven översättningsplattform känd för sin höga noggrannhet och naturliga språkhantering, särskilt för europeiska språk.   Bakgrund   DeepL grundades av Jarek Kutylowski oc...