Med några års mellanrum brukar dyka det upp någon skribent i Sverige som pläderar för att Sverige  ska upphöja engelska till officiellt språk jämsides med svenskan. Magnus Hambleton i Dagens Industri den 26/11 är alltså inte först utan har föregåtts av exempelvis Marian Radetzki i Dagens Nyheter 2007 och Walter Naeslund i Resumé 2019. Dessa förslag till frivillig och enfaldig självkolonisering brukar alltid vittna om såväl bristande omvärldskunskap, särskilt om språkförhållanden, som argumentation byggd på felaktiga premisser.

För det första  ger Magnus Hambleton sken av att svenskarnas kunskaper i engelska är helt unika utanför Storbritannien och Irland jämfört med övriga länder i Europa. Han skriver: ”Den som flyttar till Stockholm kan leva ett helt liv här utan att kunna svenska. Det gör oss i princip unika i Europa (min fetstil).” Han redovisar inget som helst stöd för detta påstående utan förfaller enbart till löst tyckande.

Nu finns det mig veterligt i och för sig ingen undersökning av kunskaperna i engelska i olika europeiska länder, som bygger på ett representativt urval av invånarna. Men det finns andra typer av undersökningar.

Eurobarometerns undersökning från 2012, som byggde på självuppskattning av kunskaperna i engelska i respektive land, visade att 90 procent av nederländarna och malteserna ansåg sig kunna föra en konversation på engelska mot 86 procent i Sverige och Danmark, varpå Österrike och Cypern följde med 73 procent. Enligt Eurobarometern 2023 angav 93 procent av respondenterna i Nederländerna, 90 procent i Sverige, 87 procent i Danmark, 86 procent i Malta och 81 procent i Finland att de var särskilt benägna att tala engelska som främmande språk. Norge och Island ingår inte Eurobarometerns undersökning.

TOEFL (Test of English as a Foreign Language) är ett standardiserat språktest i engelska som mäter kunskaperna hos personer som inte har engelska som modersmål, framför allt för studier på universitet och högskolor där undervisningsspråket är engelska. Testet används av många lärosäten världen över som underlag för antagning till utbildningar. I Europa (exklusive Storbritannien och Irland) är det framför allt Nederländerna, Österrike, Tyskland, Schweiz, Danmark, Belgien, Finland, Sverige och Norge som hör till de bäst presterande länderna på TOEFL.

Det svenska utbildningsföretaget Education First (EF) publicerar varje år testresultaten i engelska som främmande språk fördelade nationellt från sin verksamhet via English Proficiency Index. Det är inte fråga om ett representativt urval från varje land utan om ett genomsnittsresultat och antalet deltagare från varje land kan variera betydligt. De tio länderna med de högsta färdigheterna i engelska 2025 var följande i rangordning: Nederländerna, Kroatien, Österrike, Tyskland, Norge, Portugal, Danmark, Sverige, Belgien och Slovakien.

Kunskaperna i engelska som främmande språk i Sverige som europeiskt land är alltså inte unika; närmare tio länder i Europa har lika goda, eller bättre kunskaper, i engelska. Hambletons argumentation  påminner mig om en diskussion jag hade med en norrman i samband med en språkkonferens i Oslo 2008. Han ville att jag åtminstone skulle erkänna att norrmännen pratade bättre engelska än svenskarna. Det ville jag inte utan förklarade – baserat på flera besök i Nederländerna - att holländarna talade den bästa engelskan utanför Storbritannien och Irland i Europa.

För det andra påstår Hambleton att ”i Schweiz talar färre personer franska än svenskar talar engelska, ändå är franska officiellt språk där. Skillnaden är att schweizarna låter verkligheten styra politiken.” Analogin är helt befängd. Hambleton tycks tro att franskan har upphöjts till officiellt språk i Schweiz för att schweizarna vill fjäska för grannlandet Frankrike. Faktum är att franska är modersmål för 20–22,8 procent, eller runt 1,8–2,0 miljoner, av schweizarna, framför allt i västra Schweiz. De två övriga officiella språken är tyska och italienska, medan rätoromanska är ett regionalt språk.

För det tredje skriver Hambleton att ”trots Brexit är engelskan EU:s språk i allt väsentligt. Det är språket i forskning, handel, standarder och diplomati. Sverige kan bidra till att ge EU:s språkpolitik en trovärdig grund.” Det enda som är sant i detta påstående är att engelskan idag i praktiken fungerar som ett ledande informellt lingua franca inom EU. Men EU:s språkpolitik bygger på att respektera och bevara språklig mångfald, samtidigt som man aktivt främjar flerspråkighet – idealet är “modersmålet plus två andra språk” för alla medborgare. Politikområdet är till stor del medlemsstaternas ansvar, men EU sätter gemensamma mål, ger rekommendationer och finansierar program som Erasmus+ för att stärka språkkunskaper och mobilitet.

Unionen har 24 officiella språk, och EU‑medborgare har rätt att vända sig till EU‑institutionerna på vilket som helst av dessa och få svar på samma språk. Språkreglerna för institutionerna fastställs av rådet (bl.a. genom förordning nr 1/1958), men i praktiken används ett mindre antal arbetsspråk – framför allt engelska, franska och i viss mån tyska – i det dagliga arbetet. EU har världens mest avancerade simultantolkningssystem; i EU-parlamentet kan vem som helst tala något av de officiella språken och sedan bli tolkad till de övriga.

Eurobarometer-undersökningar från 2024 visar att 86 procent av européerna anser att alla bör kunna minst ett främmande språk utöver modersmålet, och att 76  procent anser att språkutveckling bör vara en politisk prioritet. Stödet för skydd av minoritets- och regionalspråk är också starkt: 84  procent av medborgarna tycker att dessa språk bör skyddas och främjas.

Slutligen påstår Hambleton ”att göra det internationellt välkänt att engelska är ett av Sveriges officiella språk ger svenskar utomlands ett försprång.” Om detta verkligen ledde till ett försprång, så skulle Sveriges grannländer raskt kopiera tilltaget och därmed vore konkurrensfördelen lika med noll. För övrigt finns det språkquislingar även i våra nordiska grannländer som tänkt i liknande banor som Hambleton. Radikale Venstre, ett socialliberalt parti, föreslog för ett antal år sedan att engelska skulle bli Danmarks andra officiella språk. I Finland har liknande idéer framförts i enkäter och offentliga debatter av enskilda medlemmar i De Gröna, Svenska folkpartiet och Vänsterförbundet. Både i Danmark och Finland avvisar en majoritet av medborgarna dylika idéer.

Hambleton menar att för ”eliten inom tech och forskning är språket en praktisk fråga. Svaret måste vara lika praktiskt: här fungerar engelska fullt ut, från dag ett.” Det räcker tydligen inte att runt 90 procent av svenskarna säger sig kunna konversera på engelska; denna ”elit” kommer ändå att dra öronen åt sig. Om någon störs av att det talas andra språk än engelska i ett land, så är det snarast fråga om ett obildat och arrogant dumhuvud.

Hambleton tycks också hävda att San Francisco Bay Areas dragningskraft på teknologer i första hand beror på engelskan och inte på att området hittills varit ledande i fråga om datateknologi. Om Kina går om USA i fråga om datautveckling, så kommer  detta också att leda till att antalet teknologer som åker till Kina ökar oberoende av språkförhållandena. Kina befann sig redan på tredje plats efter USA och Storbritannien 2019 vad gäller antalet internationella studenter. Frankrike, där man som bekant talar franska, är exempelvis det land som flest afrikanska studenter söker sig till.

Hambletons förslag att upphöja engelskan till officiellt språk i Sverige är varken nytt eller originellt; det förblir ett ogenomtänkt och för svenskan mycket farligt förslag.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Francoise Sule

10 december 2025 21:34

Mycket bra svar till Hambledon!

Hälsningar

https://http:

 

Per-Åke Lindblom

10 december 2025 21:41

Jag kan tillägga att detta svar också skickades in till Dagens Industri, men debattredaktören ville inte publicera det på grund av att det hade gått för lång tid mellan publiceringen av Hambledons artikel och mitt svar.

https://http:

 

Christina Johansson

10 december 2025 23:45

Per-Åke Lindbloms svar på Magnus Hambletons debattartikel ”Gör engelska till officiellt språk i Sverige” är utomordentligt bra. Det är häpnadsväckande att en svensk kan förespråka att engelska ska bli Sveriges officiella språk. Det är också häpnadsväckande att debattredaktören på Dagens Industri inte vill publicera Per-Åke Lindbloms svar ”Svenska språket håller samman Sverige”.

https://http:

 

Pia K

11 december 2025 14:58

BRAVO!
Hälsningar

https://http:

 

Christina Johansson

11 december 2025 15:57

I min kommentar ovan skrev jag att det är häpnadsväckande att en svensk kan förespråka att engelska ska bli Sveriges officiella språk. Efternamnet på svenska språkets dödgrävare Magnus Hambleton är dock engelskklingande. Detta namn associeras med historiska egendomar och landskap i norra England.

https://http:

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vad händer när engelskundervisningen slutar vara en bro till samhället och börjar kännas som ett test på tillhörighet som man kan misslyckas med?   Det är frågan som väcks av den brittiska regeringens föreslagna nya invandringspolitik, som skulle...

Verein Deutsche Sprache publicerar också varje år Årets rubriker, underförstått de roligaste eller mest slagkraftiga rubrikerna -  se Schlagzeile des Jahres 2025 – 20 besten Schlagzeilen.   I vissa fall krävs det att man förstår eller känn...

Om du talar ett annat språk än engelska flytande har du säkert märkt att vissa saker är omöjliga att översätta exakt.   En japansk designer som förundras över ett objekts shibui (en sorts enkel men tidlös elegant skönhet) kan känna sig hindrad av...

  Fråga till Perplexity:   Används neurala maskinöversättningsverktyg som DeepL vid några europeiska universitet utanför Sverige? Ja, neurala maskinöversättningsverktyg som DeepL används i dag vid flera europeiska universitet utanför Sverige,...

Svaret har genererats av Perplexity. [1]   DeepL är en ledande AI-driven översättningsplattform känd för sin höga noggrannhet och naturliga språkhantering, särskilt för europeiska språk.   Bakgrund   DeepL grundades av Jarek Kutylowski oc...