ChatGPT har utkommit med en version 5, men hallucinerar fortfarande. I bifogad text om Språkförsvaret påstår t.ex ChatGPT att Språkförsvaret ”inte (är) en förening med medlemskap”, vilket inte alls stämmer. Vad är egentligen ”språklig självklarhet”, ”språklig nationalism” och ”språklig ekologi”? Perplexity är fortfarande överlägset ChatGPT, eftersom det förra verktyget alltid redovisar sina källor.

ChatGPT said:

Språkförsvaret är ett svenskt nätverk och ideellt forum som verkar för att stärka det svenska språkets ställning i Sverige och Finland. De är särskilt engagerade i frågor om språkpolitik, språklig självklarhet och motstånd mot domänförluster – framför allt till engelskan.

📌 Grundläggande fakta om Språkförsvaret:

• Grundat: 2005
• Karaktär: Nätverk av privatpersoner, inte en förening med medlemskap
• Ideologi: Språknationalism, språklig demokrati och språkekologi
• Mål: Att svenska språket ska kunna användas inom alla samhällsområden – inklusive högre utbildning, forskning, näringsliv och EU

🎯 Vad vill Språkförsvaret?

1. Bevara och stärka svenskans ställning – särskilt inom högre utbildning, vetenskap och offentliga sammanhang där engelskan tränger undan svenskan.
2. Skydda svenskan som samhällsbärande språk – att det ska fungera inom alla områden utan att engelska behövs.
3. Minska "domänförluster" – exempelvis när universitet enbart erbjuder kurser på engelska eller när svenska myndigheter kommunicerar främst på engelska.
4. Försvara flerspråkighet – de är inte emot andra språk, men menar att svenskan måste ha en självklar plats i Sverige.

🗣️ Exempel på aktiviteter:

• Publicerar artiklar, insändare och debattinlägg
• Har en aktiv blogg och hemsida där språkfrågor diskuteras
• Ger ut böcker och skrifter (t.ex. "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva")
• Samverkar med andra språkförsvarare i Norden

💬 Ställningstaganden (exempel):

• Kritik mot engelska skolnamn i Sverige, t.ex “International High School”
• Motstånd mot att universitet övergår till engelska som undervisningsspråk
• Vill att svenska språklagen efterlevs, där det står att svenska är huvudspråk i Sverige

📚 Relaterad lagstiftning:

• Språklagen (2009:600): Svenska är huvudspråk i Sverige, och myndigheter har ansvar för att använda ett vårdat, enkelt och begripligt språk.
• Språkförsvaret bevakar hur lagen efterlevs och uppmärksammar brister.

(Dena nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vad är språk?

Språk är ett komplext kommunikationssystem som används av människor för att uttrycka tankar, idéer och känslor. Det är en samling ljud, ord, meningar och regler som gör det möjligt för oss att förstå och bli förstådda av andra.

Definition av språk

En definition av språk är att det är ett strukturerat och systematiskt sätt att kommunicera som använder ljud, tecken eller symboler för att representera betydelser. Språk kan vara både muntligt och skriftligt och varierar från kultur till kultur.

Syfte och betydelse av språk

Språk spelar en central roll i mänsklig interaktion och samhällsliv. Det ger oss möjlighet att uttrycka våra tankar och känslor, utbyta information, lära oss och bevara kunskap, skapa konst och kultur samt bygga relationer och gemenskaper.

Språkets historia

Språket har utvecklats under årtusenden och har djupa rötter i människans evolution. Språkets exakta ursprung och utveckling är fortfarande ett ämne för debatt bland forskare, men man antar att språket uppstod som ett medel för kommunikation och samarbete mellan tidiga människor.

Språkets utveckling

Språket har utvecklats över tid genom en process som kallas språkutveckling. Detta innebär förändringar i ljud, ordförråd, grammatik och betydelse, som har påverkats av faktorer som kultur, migration, tekniska framsteg och kontakt mellan olika språk.

De äldsta kända språken

Några av de äldsta kända språken är sumeriska, egyptiska, sanskrit och kinesiska. Dessa språk har en rad unika drag och har haft stor inverkan på utvecklingen av andra språk och kulturer.

Språkets inverkan på kultur och samhälle

Språket spelar en avgörande roll i kultur och samhälle. Det påverkar vårt tänkande, vår världsbild och vår identitet. Språk är också ett viktigt verktyg för att bevara och överföra kulturell kunskap och traditioner.

Språkinlärning

Språk kan klassificeras på olika sätt utifrån deras likheter och skillnader. Ett vanligt sätt att klassificera språk är att dela in dem i språkfamiljer och språkgrupper.

Indelning av språk

Språk kan delas in i olika kategorier baserat på deras språkliga egenskaper och geografiska utbredning. Några av de vanligaste kategorierna är germanska språk, romanska språk, slaviska språk och afrikanska språk.

Språkfamiljer och språkgrupper

Språk som har ett gemensamt ursprung och vissa språkliga drag klassificeras som medlemmar av samma språkfamilj. Språkfamiljer kan vidare delas in i mindre språkgrupper baserat på deras närmare släktskap.

Språkstruktur och lingvistik

Lingvistik är studiet av språkstruktur och språkanvändning. Det omfattar olika discipliner som fonologi, fonetik, morfologi, syntax, semantik och pragmatik.

Fonologi och fonetik

Fonologi är studiet av ljudstrukturer i ett språk, medan fonetik är studiet av ljudens fysiska egenskaper. Dessa discipliner analyserar ljudsystemet i ett språk och dess variationer.

Morfologi och syntax

Morfologi handlar om studiet av ordstruktur och bildandet av ord, medan syntax är studiet av meningsbyggnad och grammatiska regler. Dessa discipliner undersöker hur ord och meningar kombineras för att skapa meningsfull kommunikation.

Semantik och pragmatik

Semantik är studiet av betydelse i språk, medan pragmatik är studiet av språkanvändning i sammanhang. Dessa discipliner fokuserar på betydelsen av ord och meningar samt de sociala och kulturella faktorer som påverkar språkanvändningen.

Språkinlärning

Språkinlärning är processen att tillägna sig ett språk. Det kan ske naturligt som en del av barnets utveckling eller genom medveten undervisning och inlärning för vuxna.

Språkinlärningsprocessen

Språkinlärning hos barn innebär en gradvis utveckling av lyssnings-, tal-, läs- och skrivfärdigheter. Denna process sker genom interaktion med andra och exponering för språket i olika sammanhang.

Språkutveckling hos barn

Barns språkutveckling följer vanligtvis vissa faser där de lär sig att producera och förstå olika ljud, ord och meningar. Denna utveckling påverkas av både biologiska och miljömässiga faktorer.

Andraspråksinlärning

Andraspråksinlärning avser processen att lära sig ett nytt språk efter att ha förvärvat ett modersmål. Det kan vara en utmanande process som kräver engagemang och övning.

Språklig variation och dialekter

Språk varierar i olika regioner och bland olika sociala grupper. Dessa variationer kan ta sig uttryck i dialekter, som är olika versioner av ett språk som talas inom en viss geografisk eller social grupp.

Regionala dialekter

Regionala dialekter uppstår som ett resultat av geografiska skillnader och kan omfatta variationer i uttal, ordförråd och grammatik. De kan vara så olika att talare av olika dialekter inte förstår varandra.

Sociala dialekter

Sociala dialekter uppstår som ett resultat av sociala faktorer som klass, utbildning och yrke. Dessa dialekter kan spegla skillnader i språkbruk och ordförråd mellan olika sociala grupper.

Etniska dialekter

Etniska dialekter uppstår som ett resultat av språkbruk bland vissa etniska grupper. Dessa dialekter kan ha unika drag och spegla kulturella och historiska influenser.

Språk och kommunikation

Språk spelar en avgörande roll i kommunikationen mellan människor. Det möjliggör utbyte av information, idéer och känslor.

Verbala och icke-verbala kommunikationsformer

Kommunikation kan vara både verbal och icke-verbal. Verbal kommunikation innebär användning av ord och meningar, medan icke-verbal kommunikation innebär användning av kroppsspråk, ansiktsuttryck och gester.

Språkanvändning och pragmatik

Språkanvändning avser de regler och konventioner som styr hur språk används i olika situationer. Pragmatik är studiet av språkanvändning i sammanhang och betydelsen av meningsbyggnad och uttryck.

Kommunikationsbarriärer och missförstånd

Skillnader i språk, kultur och kommunikationsstil kan leda till kommunikationsbarriärer och missförstånd mellan människor. Det är viktigt att vara medveten om dessa skillnader för att uppnå effektiv kommunikation.

Språk och teknik

Språk och teknik har en nära koppling, eftersom tekniska framsteg har haft en stor inverkan på språkanvändning och kommunikation.

Maskinöversättning och artificiell intelligens

Maskinöversättning är användningen av datorer och artificiell intelligens för att översätta text mellan olika språk. Denna teknik har blivit allt mer avancerad, men utmaningar med noggrannhet och nyanser kvarstår.

Automatiserad språkkänning

Automatiserad språkkänning är användningen av datorer för att känna igen och förstå mänsklig tal. Denna teknik används i allt från röststyrningssystem till transkriptionstjänster.

Onlinekommunikation och språkanvändning

Onlinekommunikation har förändrat vårt sätt att använda språk. Textmeddelanden, sociala medier och e-post har introducerat nya former av språkanvändning och kommunikation som kan vara mer informella och kortfattade.

Språk och kultur

Språk och kultur är nära förknippade och påverkar varandra på många sätt. Språk är en viktig del av kulturellt uttryck och identitet.

Språk och identitet

Språk spelar en avgörande roll i bildandet av individuell och gruppidentitet. Det är ett medel för att uttrycka kulturella värderingar, traditioner och tillhörighet.

Språkets roll i kulturellt uttryck

Språk är en central del av kulturellt uttryck, inklusive litteratur, musik, konst och teater. Det är ett verktyg för att bevara och överföra kulturell kunskap och traditioner.

Språkliga tabun och artighet

Språk kan ha vissa tabun och artighetsnormer som varierar mellan olika kulturer. Det är viktigt att vara medveten om dessa normer för att undvika att förolämpa eller skapa missförstånd.

Språk och samhälle

Språk spelar en viktig roll i samhället och påverkar både individuella och kollektiva erfarenheter.

Språklig mångfald och språkpolitik

Språklig mångfald avser förekomsten av olika språk i ett samhälle. Språkpolitik handlar om de politiska beslut och åtgärder som påverkar användningen och bevarandet av olika språk.

Språkstandardisering och officiella språk

Språkstandardisering innebär att en standardversion av ett språk fastställs för officiella ändamål som utbildning, lagstiftning och administration. Officiella språk är de språk som är erkända och används av myndigheterna i ett land.

Språkliga utmaningar i globaliseringens tidsålder

Globaliseringen har lett till ökad kontakt mellan olika språk och kulturer. Detta har skapat nya utmaningar, såsom bevarandet av språklig mångfald och behovet av flerspråkighet.

Exempel på språk

Det finns tusentals språk i världen, alla med sina unika egenskaper och historia.

Världens mest talade språk

Några av världens mest talade språk är mandarin, spanska, engelska, hindi och arabiska. Dessa språk har ett stort antal talare och används i olika länder och regioner.

Sällsynta och utrotningshotade språk

Det finns också många sällsynta och utrotningshotade språk som riskerar att dö ut. Dessa språk är ofta knutna till små samhällen och hotas av globalisering och kulturell assimilation.

Konstgjorda språk och konstruerade språk

Konstgjorda språk och konstruerade språk är språk som har skapats av människor för olika ändamål. Exempel är esperanto, klingon och alviska.

Fördelar med flerspråkighet

Att vara flerspråkig har en rad fördelar på både individ- och samhällsnivå.

Kognitiva fördelar

Flerspråkighet har kopplats till förbättrad kognitiv funktion, inklusive bättre problemlösningsförmåga, ökad kreativitet och förbättrad minne.

Kulturella och sociala fördelar

Att vara flerspråkig ger en djupare förståelse och uppskattning av olika kulturer och perspektiv. Det underlättar också kommunikation och interaktion med människor från olika bakgrunder.

Karriärmässiga fördelar

Flerspråkighet öppnar dörrar till ett bredare utbud av karriärmöjligheter, särskilt i globalt orienterade företag och organisationer. Det kan också öka jobbmöjligheterna och lönenivån.

Språkrelaterade resurser och verktyg

Det finns många resurser och verktyg tillgängliga för att hjälpa till med språkinlärning och språkanvändning.

Ordböcker och uppslagsverk

Ordböcker och uppslagsverk är användbara verktyg för att hitta definitioner, översättningar och exempel på ord och fraser.

Språkkurser och undervisningsmaterial

Språkkurser och undervisningsmaterial finns både online och offline och erbjuder strukturerad undervisning och övningar för att lära sig ett nytt språk.

Online språkresurser och appar

Det finns en mängd online språkresurser och appar som erbjuder interaktiva lektioner, övningar och möjligheter till språkövning.

Redaktionen Designovations Vidensartikler 23/10 2023

Översatt från danskan

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Mats Sjölin (V) förlorar strid om bidrag till engelska skolan – igen

Ända sedan Trelleborgs kommun i december 2019 beslutade att ge Internationella engelska skolan (IES) en hyressubvention på upp till fyra miljoner kronor per år har vänsterpartisten Mats Sjölin kämpat emot. Men nu har förvaltningsrätten dömt till kommunens fördel. Igen.”

Resten av nyhetsartikeln ligger bakom en betalmur. 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Anne Vorbringer och Marcus Weingärtner från Berliner Zeitung har en del att klaga på när det gäller Berlins restaurangvärld. Det är inte bara de höga priserna, den överbelastade personalen och den stökiga atmosfären i de oftast överfulla lokalerna som stör gästerna, utan även servitörernas språk som möter allt större oförståelse bland gästerna. De båda redaktörerna förklarar att man i många kaféer och barer måste beställa på engelska för att servitörerna ska förstå. Särskilt i stadsdelarna Neukölln, Kreuzberg och Mitte är ”engelska det officiella språket”. Denna utveckling beror inte bara på turismen, utan också på det ökade antalet "expats", det vill säga personer som arbetar utomlands tillfälligt eller permanent. Den som inte anpassar sig betraktas som en ”trångsynt provinsbo”. Vorbringer och Weingärtner beskriver denna utveckling som en ”märklig uppfattning om service”. Källa: berliner-zeitung.de (bakom betalmur)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång 

Hootenanny Singers - Hjärtats saga

Söndagens svenskspråkiga dikt 

Hjärtats sommar 

Endast en gång blommar hjärtat riktigt,

hjärtat har sin sommar endast en gång.

Flera ljusa vårar kan det rymma,

fyllda av en skygg och oklar längtan,

av ett vekt och vemodsblandat jubel -

tuvans första blom och blom på barkvist;

äga mer än en augustimånad -

dagars kvalm och heta kvällars mörker,

lyst av lidelsernas kopparmåne.

Kanske klara eftersomrar även,

vindlöst stilla, daggbegjutet svala,

rörda ren av höstens blanka lie,

rimfrostbrämade av vinterns närhet.

Men sin sommar har det endast en gång,

vindomspolad, frisk, solgenomdallrad,

doftande av blom på slåtterängar,

mognande med gula åkrars gröda,

full av styrkans ro, förtröstansfullt trygghet

och en fast förvissning: nu har livet

nått sitt mål och funnit sin fulländning.

Hjärtat har sin sommar endast en gång,

endast en gång blommar hjärtat riktigt.

Emil Zilliacus 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mikael Parkvall behandlade en pågående språkförändring i Svenska Dagbladet den 29/7 och skrev bland annat:

"Inte heller det längre utav var något som skvallrade om ett övermått av mondänitet, men under de senaste trettio eller så åren har ungdomen anammat just den formen. Det verkar (jag frågade en gång några yngre förmågor) som om bevekelsegrunden helt enkelt är ’det är längre, alltså måste det vara tjusigare’. Och därmed ’rättare’. De har vuxit upp med uppfattningen att av är ett slarvigt och vardagligt sätt att uttrycka det ’egentliga’ utav.

Lyssna nästa gång ni hör Ebba Busch (som annars talar standardnära) – jag är osäker på om jag någonsin har hört henne producera ett enda ’av’.

Så kan det gå. En sociolingvistisk polvändning brukar jag kalla det, i ett försök att integrera naturvetarlingo i den lingvistiska fackterminologin.

Det är hur som helst en språkförändring som inte rimligen kan sorteras in under ’utav är enklare än av, därför vann det’. För att nu inte tala om att förloraren å är kortast av dem alla.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Minuterna innan han ska upp på scen tar en absolut koncentration över hans kropp. Han är som en boxare som ska upp i ringen. Det är dags för leverans. 

– Jag har respekt för publiken, det spelar ingen roll om jag pratar inför tio personer. Jag är dessutom vidöppen i mina sinnen – det är ett av skälen till att jag kan stå på scen utan manus. Jag kan prata i två timmar helt utan manus. 

Regnet öser ner i Brunnsparken i Simrishamn när Björn Ranelid sommartalade den 6 juni.”

Läs vidare i Expressens reportage!

Eftersom Björn Ranelid tillhör dem, som har mottagit Språkförsvarets hederspris och hållit ett vederbörligt tacktal, kan vi bekräfta att han inte hade några som helst problem med att hålla ett underhållande tacktal utan manus.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)