I ”Deklarationen om nordisk språkpolitik” heter det:

” Vi vill stärka den gemensamma kunskapen om och förståelsen av de språk som talas, särskilt förståelsen av de skandinaviska språken. Intresset för nordiska språk och nordiskt samarbete behöver stärkas bland barn och unga. Det är de som ska föra den nordiska gemenskapen vidare.”

Därför är det naturligtvis viktigt att det sker undervisning i grannspråken i såväl grundskolan som på gymnasienivå i Sverige och att läroplaner och kursplaner anger det som obligatoriska moment. Som lärare i svenska på gymnasiet 1984 – 2009 undervisade jag alltid i grannspråken och särskilt i mellannordisk språkförståelse. Syftet med undervisningen i danska och norska var naturligtvis inte att eleverna skulle lära sig tala eller skriva danska eller norska utan enbart förstå skriftlig danska och norska och lyssna till danska och norska.  En viktig uppgift var också att överkomma de fördomar som eleverna eventuellt hade angående möjligheterna att förstå speciellt danska. Mot slutet av min lärarkarriär kom jag på det pedagogiska greppet att avsluta dessa kurser med läsförståelsetester, s.k clozetester, i bokmål, danska, engelska och nynorska.

En clozetest är så konstruerad att den utelämnar vart sjunde ord. Genomsnittsresultatet på Clozetester i svenska  för gymnasielever i årskurs 1 med två föräldrar med svenska som modersmål brukade ligga på drygt 80 procent. De flesta elever i denna undersökning på Brännkyrka gymnasium hade redan gjort Clozetester i svenska för undertecknad i årskurs ett.

Resultaten på Clozetesterna visade självfallet att en eleverna bättre förstod texter på bokmål, danska och nynorska än på engelska, trots att de hade läst engelska i åratal.

Per-Åke Lindblom

”En liten undersökning i språkförståelse

I november genomförde undertecknad en clozetest http://www.sprakforsvaret.se/sf/fileadmin/Worddokument/Clozetest_i_bokm_l_mfl.doc (1)

i bokmål, danska, engelska och nynorska som en del i min undervisning i grannspråken. Clozetesten genomfördes i två gymnasieklasser i andra årskursen, vilka läser svenska B. Sammanlagt deltog 46 elever.

Syftet var att utröna hur väl eleverna förstod bokmål/danska/nynorska jämfört med engelska. Majoriteten av eleverna hade svenskspråkiga föräldrar; en del elever, särskilt i klass B, var andra generationens invandrare med blandad språkbakgrund. Några av dem hade läst engelska kortare tid än eleverna med svenskspråkiga föräldrar. Å andra sidan fanns det också en elev i klass B, som hade engelska som modersmål. Testen hade föregåtts av ett par veckors undervisning i grannspråken, särskilt danska och norska.

De texter som användes finns samtliga redan på Språkförsvarets webbplats. Avsikten från början var att hitta en löpande text från samma författare på de fyra nämnda språken, exempelvis Astrid Lindgren, H C Andersen och så vidare. På grund av tidsbrist visade det sig vara omöjligt att genomföra denna inriktning. I stället valde jag ut fyra texter från Språkförsvarets webbplats. Jag utgick från att svårighetsgraden i texterna var ungefär densamma enbart på grundval av min intuition.

Eleverna hade drygt en timme på sig att genomföra testen. När de lämnade in testen, tillfrågades de också om vilket språk som de ansåg hade varit lättast/hade lyckats bäst i. Resultatet blev följande:

Jag antog att eleverna, särskilt i klass B, hade överskattat sina kunskaper i engelska och underskattat sin kunskaper i danska, förmodligen på grund av förutfattade meningar om den ”svåra” danskan.

Vilket blev då utfallet? Läsförståelsen mäts i procent:

Det visade sig alltså att eleverna förstod bokmål bäst, vilket också var deras egen förhandsuppfattning. Däremot gissade de fel angående sin förståelse av danskan, särskilt i klass B. Danska kom på andra plats i båda klasser – före nynorskan. De överskattade sina kunskaper i engelska, särskilt i klass B. Samtidigt fanns det sex elever i klass B som lyckades bättre på den engelska delen än den danska. Klass B var som synes något bättre i engelska än klass A. Undersökningen bekräftar att det behövs mycket liten övning, ibland ingen alls, för att förstå danska och norska bättre än engelska, som de flesta svenska elever har studerat i många år sedan barnsben.

Det bästa enskilda elevresultatet i bokmål var 68,8 %, i danska 45,8 %, i nynorska 58 % och i engelska 45,8 %.

Det står var och en fritt att använda denna clozetest. Källa behöver inte uppges, men jag är intresserad av resultaten – skicka dem i så fall till perake.lindblom@sprakforsvaret.se "(2)

(1)  Man hittar den använda Clozetesten via: http://sprakforsvaret.bloggplatsen.se/2007/12/28/424414-en-liten-undersokning-i-sprakforstaelse/

(2)  Denna e-postadress fungerar inte längre – använd perakelinblom@yahoo.se!

Per-Åke Lindblom

28/12 2007

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)