”Ord flyger iväg, det skrivna kvarstår.” Ett ordspråk som skulle kunna gälla för förhistorien! Medan grottmålningarna vittnar om Homo sapiens kognitiva utveckling över tid, förblir frågan om språkets ursprung svår att besvara. Forskare föreslår dock en ny metod, baserad på genomik, för att datera språkets uppkomst.

Det är en svår fråga att besvara: när uppstod språket? Eftersom tal inte är något materiellt är det omöjligt att hitta fossila spår av det, till skillnad från de verktyg som tillverkades under förhistorien.

Denna okunskap om språkets ursprung är störande, eftersom det är ett av de viktigaste dragen som definierar oss som människor. Att förstå dess utveckling är därför grundläggande för att förstå vår historia. Vissa studier har uppskattat att språket kan ha uppstått hos den moderna människan för cirka 100 000 år sedan. Andra forskare menar att språkets ursprung är mycket äldre. Vissa föreslår dessutom att språket inte är en egenskap som är unik för Homo sapiens, utan att även andra arter av människor kan ha haft det.

Alla språk i världen har samma ursprung

Det finns alltså många olika teorier om språkets ursprung, och de baseras främst på den vetenskapliga metod som används. Vissa studier baseras på anatomiska studier av fossiler, andra på en koppling till tillverkade föremål eller på framväxten av symboliskt tänkande, vilket till exempel grottmålningarna vittnar om.

Studier av primaters fysiologiska egenskaper tyder på att språkförmågan uppstod för 2 miljoner år sedan. Förmågan att producera ljud skiljer sig dock mycket från förmågan att utveckla ett språk. Detta steg kräver nämligen mycket avancerade kognitiva förmågor.

Hur kan man datera språkets ursprung?

Ett forskarteam har därför utvecklat en annorlunda metod, utifrån en uppenbar iakttagelse: alla språk i världen, hur olika de än må vara till synes, har i själva verket ett gemensamt ursprung. Tidigare studier har visat på språkliga likheter mellan engelska, japanska och vissa bantudialekter i Afrika!

För att datera språkets ursprung måste man därför ställa sig följande fråga: när skedde uppdelningen mellan de olika regionala grupperna som spred sig över hela världen och gav upphov till våra olika folk?

En metod baserad på studier av genomet

För att besvara denna fråga har forskarna ett effektivt verktyg: genomik. Genom att studera genomet hos olika nuvarande och tidigare populationer kan man gå tillbaka i tiden och se när geografiska skillnader uppstod. Steg för steg har forskarna kunnat gå tillbaka till den första uppdelningen.

För att göra detta har de analyserat data som publicerats i 15 genetiska studier. Sammanfattningen av dessa data visade att den första separationen som ledde till de olika nuvarande populationerna inträffade för 135 000 år sedan. Som en påminnelse uppstod Homo sapiens för cirka 230 000 år sedan. Naturligtvis har det skett uppdelningar och migrationer av grupper sedan denna art uppstod i Afrika. Men den som inträffade för 135 000 år sedan skulle vara ursprunget till dagens folk. Detta tyder på att språket redan fanns före detta datum. Detta resultat har publicerats i tidskriften Frontiers in Psychology.

Språk och den modern människan

För Shigeru Miyagawa, huvudförfattare till studien, är språket både ett kognitivt system och ett kommunikationssystem. ”Jag antar att det före 135 000 år sedan uppstod som ett privat kognitivt system, men att det snabbt förvandlades till ett kommunikationssystem”, förklarar forskaren i ett pressmeddelande. ”På ett sätt stimulerade språket det mänskliga tänkandet och bidrog till att skapa den moderna människan. Det skulle ha möjliggjort utvecklingen av inlärning och stora innovationer.”

Originalartikeln finns här – vår översättning från franskan.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)