(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) 

IKEA är till råga på allt ett svenskt företag från början!

”Flera internettjänster har drabbats av ett tekniskt problem.

Många användare har felrapporterat.

Bland annat X har drabbats av tekniska problem. Sajten ligger nere för många användare, enligt Downdetector.

Även användare av onlinespelet ”League of Legends”, Spotify och Chat GPT har rapporterat problem. Vid 14-tiden har även sajten Downdetector drabbats av problemen.

Internet- och cybersäkerhetsföretaget Cloudflare uppger att de drabbats av problem som kan påverka flera kunder. Strax efter 14.30 meddelade de att man ”börjat lösa problemen”, skriver ABC News.

”Vi ser att tjänsterna återhämtar sig, men kunderna kan fortsätta att observera högre felfrekvenser än normalt i takt med att vi fortsätter våra åtgärdsarbete”. (Texten är hämtad från Aftonbladet)

Språkförsvarets webbplats berörs av Cloudflares problem. Det är omöjligt att veta när dessa problem kommer att vara lösta.

P.S Men nu, 15.58, fungerar webbhotellet igen. Denna text med utbytt rubrik får dock ligga kvar som en påminnelse om vad som kan hända en webbsida.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Var Storytels fest i Bredäng bokbranschens ändstation?” Det frågar sig Jonas Gardell i Expressen. I en debattartikel beskriver han förlagskoncernens jubileumsfest i kritiska ordalag, bland annat utifrån språkval. Från scenen skröt ledningen om framgång och börsintroduktion helt på engelska, ”trots att de flesta gästerna nog var svenskar” som Gardell skriver. De prisade alla som bidragit till framgången: marknadsavdelningar, ekonomiavdelningar osv (fast med engelska termer förstås), och tillade sist: ”and other functions”. Inte ett ord sades om författarna. Gardell drar slutsatsen att författarna numera ingår i begreppet ”other functions”.

Andra saker Gardell nämner utifrån anglifieringen av förlagskoncernen är att deras utgivning av svenskspråkiga författare kallas Storytel originals, ”en härligt svenskklingande rubrik” som Gardell skriver. Han fortsätter med att kritisera att Storytels topplista mest består av ”en uppsjö inläst massproducerad underhållningslitteratur. Eller content som det heter på svenska nu för tiden. Som är ett annat ord för innehåll (ett lite äldre svenskt ord).”

Hela artikeln finns att läsa här.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång 

Barbro Hörberg - November min vän

Söndagens svenskspråkiga dikt

Drömmar ur snö 

De har sagt att det ska blomma.

- Ur mörker och snö

allt det ljusa som vi drömde

ska ge frukt och ge frö.

De har sagt att det ska blomma

som kring björk och kring lind.

Men händerna är tomma

och blicken blind.

Nils Ferlin 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Meta-koncernen [1] presenterar ett nytt AI-system som förstår talat språk och kan transkribera det till 1 600 andra språk. Det nya taligenkänningssystemet ”Omnilingual ASR” ligger därmed betydligt över branschstandarden. Andra AI-system är begränsade till några hundra språk och behöver stora mängder ljudfiler för att transkribera så att systemet kan lära sig. Enligt Meta kan det nya systemet lära sig språk även med en liten mängd ljudtextexempel, och dess översättningskapacitet kan därmed teoretiskt utökas till 5 400 språk. Omnilingual ASR är lämpligt för användning på allt från mobila enheter till stora forskningsmodeller. (Källa: the-decoder.de)

Om det finns en egenskap som mest utmärker oss som människor, så är det vår förmåga att uttala ord, det vill säga språk. Genom språket förmedlar vi våra känslor och tankar och påverkar andra. Språket är en viktig del av samhället och har varit vårt främsta verktyg för socialisering. Utan detta verktyg hade människan kanske inte nått den nivå vi befinner oss på idag.

Kognitionsforskaren Lera Boroditsky hävdar till och med att språket kan forma vår kognition och ”ha långtgående undermedvetna effekter på hur vi ser på världen”. Ett enkelt exempel på detta är de grammatiska könsskillnaderna mellan olika språk i världen. I vissa språk, såsom germanska och romanska språk, delas substantiv in i ”maskulina kontra feminina” eller ”maskulina kontra feminina kontra neutrala”. Andra språk kan dock ha många fler genus. Enligt George Lakoff kan australiska aboriginska språk ha upp till 16 grammatiska genus för substantiv.

Men sedan när har vi haft språk? Uppfanns det eller föddes människan med det?

Dessa frågor är några av de många filosofiska frågor som lingvister har funderat över i århundraden, och det verkar finnas en oändlig lista med svar på dem.

Språkforskaren Arika Okrent konstaterar att ”teorier om språkets ursprung i allmänhet har baserats på gissningar”. Det är en sorts hönan-och-ägget-gåta som har gett upphov till olika spekulativa teorier.

Som vi kan se i grafen  från Google Books-korpusen nedan nådde debatterna om språkets ursprung sin höjdpunkt mellan 1860- och 1880-talen. Under den perioden inträffade dock en viktig vändpunkt. Forskningen om språkets ursprung fick en dålig start när den förbjöds av Linguistic Sociéte de Linguistique de Paris 1866.

Det har funnits många teorier med intressanta titlar (t.ex. bow-wow-teorin, pooh-pooh-teorin, ding-dong-teorin, yo-he-ho-teorin osv.) som försöker förklara var språket kommer ifrån. Ingen av dem har slagit igenom eller ens kommit i närheten av darwinismens status inom biologin eller big bang-teorin inom fysiken.

Symboler

Kärnan i språket är symboler. Lingvister använder ofta en klassificering av symboler, ikoner och index, men i grund och botten hänvisar de tre till idén om ”något som representerar något annat”. Vi tillbringar våra liv med att skapa och uppfatta betydelser genom symboler.

Djur kommunicerar också, men med andra och mycket mindre komplicerade symboler än människor. Det kan också vara anledningen till att vi människor inte betraktar djur som en del av oss. Det beror till stor del på att vi inte förstår deras symboler. Deras ”icke-mänskliga språk” är så att säga meningslösa för oss.

Medfött eller uppfunnet?

Mänskliga barn har en medfödd förmåga att producera vissa universella eller, mer exakt, instinktiva symboler, såsom leenden och gråt, som betyder lycka respektive sorg.

Föräldrar lär inte medvetet sina barn att le eller gråta. De föds helt enkelt med den förmågan. Vetenskapligt sett är vissa (ansikts)uttryck exempel på symboler som är medfödda hos oss.

Men utöver ansiktsuttryck skiljer sig människor från andra levande varelser när det gäller språklig komplexitet. Vi har förmågan att tolka, lära oss, imitera/modifiera och, ännu viktigare, uppfinna godtyckliga symboler, såsom ord.

Språkvetenskaplig forskning tenderar att stödja tanken att ord i mänskliga språk är uppfunnna (och mestadels godtyckliga).

Vi kanske blir förvånade över att ord för att kalla ”mamma” eller ”pappa” i många språk innehåller ljuden /m/, /p/ eller /b/. Dessa ljud kallas bilabiala och produceras genom kontakt mellan båda läpparna.

Eftersom de är lätta att artikulera är /m/, /p/ och /b/ de första ljuden som babblande spädbarn producerar. Och det är logiskt att dessa första ljud används och väljs för att uppfinna benämningar för mödrar och fäder i de flesta språk, eftersom de är de första personerna som spädbarn blir bekanta med.

När grammatiken kom in i bilden

Språkvetare är överens om att språk inte bara består av symboler utan också av grammatik. Det är i grunden en uppsättning regler som kopplar samman våra symboler (ord).

Enligt Dan Everett var Homo erectus troligen den första primaten som använde språk.

Om det stämmer kan språket ha uppstått redan för 1,9 miljoner år sedan. Han baserar sin hypotes på de sofistikerade sociala organisationerna och tekniken, som kan ha krävt ett komplext kommunikationssystem.

Vissa forskare hävdar att Homo erectus inte hade fullt utvecklade stämband som gjorde det möjligt för dem att använda språk. Men det skulle inte ha hindrat dem från att kommunicera. Mänsklig kommunikation bygger inte främst på formerna (talat/skrivet) utan mer på deras kognition, som, som lingvisten Ib Ulbaek påpekar, är betydligt mer komplex. Teckenspråk, till exempel, bygger alla på symboliska gester. De anses vara språk på grund av sin komplexa grammatik.

Jakten på det första språket

Det är i själva verket nästan omöjligt för oss att veta eller spekulera om det tidigaste mänskliga språket som någonsin använts, särskilt i talad eller gestikulerad form, eftersom det inte finns några kvarvarande bevis för det idag.

Lingvister kan spåra språk tillbaka utifrån hur långt deras skriftliga dokumentation sträcker sig. Med detta tillvägagångssätt kan vi, åtminstone för tillfället, dra slutsatsen att sumeriska är det äldsta kända skriftliga språket som sträcker sig från ca 3300 till 3000 f.Kr

En annan metod som lingvister använder för att spåra det första språket är genom så kallad ”jämförande lingvistik”. Inom jämförande lingvistik försöker lingvister i princip rekonstruera forntida ursprungsspråk, som föregick skriftliga former, utifrån likheterna mellan flera språk i skriftliga källor eller språk som finns idag.

Problemet med jämförande lingvistik är att ju längre tillbaka vi spårar ett forntida dött språk, desto mindre kan vi rekonstruera och desto mer spekulativt blir det.

Ett mycket kontroversiellt försök att rekonstruera ett forntida ursprungsspråk för nästan alla språkfamiljer världen över är känt som boreiska språk. Detta försök är naturligtvis mycket hypotetiskt och kräver mer bevis.

Om det, som nämnts tidigare, är mycket svårt eller till och med nästan omöjligt att spåra språkets ursprung, varför bryr vi oss då? Svaret är enkelt: eftersom människor av naturen är varelser som ställer frågor, och denna längtan efter att hitta svar på till synes olösliga frågor är en av de starka egenskaper som människor besitter.

För lingvister är svaren på frågor om språk och hur det uppstod en del av strävan att förstå mänsklighetens själva natur. Det är endast med hjälp av filologer och jämförande lingvister som vi kan bättre förstå vår historia och, ännu viktigare, lägga grunden för våra moderna språkstudier.

Ignatius Tri Endarto

Artikel publicerades ursprungligen i The Conversation den 2/5 2018  – vår översättning från engelskan.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Per Kornhall skriver på Vi Lärare den 6 november bland annat:

”Är det någon som har hört talas om Skolverkets rapport ” Etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 2023 efter gymnasieskolan”. Inte? Det är märkligt för egentligen borde den vara förstasidesstoff i alla våra tidningar.

1992 införde en regering ett skolmarknadsexperiment som redan då oroade OECD-experter. Bland annat eftersom vi införde den på ett skolsystem de menade var ett av världens bästa och de ifrågasatte därför den dåvarande regeringens mål om att en fri skolmarknad skulle ge Sverige ”Europas bästa skolsystem”. (Ja, läs gärna meningen en gång till, precis så skriver de)….

Varför är då Skolverkets ovan nämnda rapport förstasidesstoff? Jo, för att den visar svart på vitt att modellen fullständigt har misslyckats. Den visar att drivkraften att etablera gymnasieutbetalningar för att tjäna pengar leder till att färre studenter får jobb. Och det är stora skillnader. Skolverket skriver:

”Andelen ungdomar med en etablerad ställning på arbetsmarknaden tre år efter examen från ett yrkesprogram var generellt högre hos offentliga huvudmän, 68 procent, jämfört med enskilda huvudmän, 56 procent. Samtidigt var också andelen högskolestuderande tre år efter examen från ett högskoleförberedande program generellt högre hos offentliga huvudmän, 60 procent, jämfört med enskilda huvudmän, 55 procent”. (s.5)

Varför blir det så? En förklaring finns så klart i att vinstmarginaler kapar antalet lärare. Men mycket av detta ligger också i oseriösa aktörer inom gymnasial yrkesutbildning genom åren. Skandalerna där om uteblivna praktikplatser, utbildningar utan utrustning med mera finns det massor av exempel på.”

Per Kornhalls resonemang gäller i allra högsta grad de engelskspråkiga friskolorna.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)