Jag läste ett kåseri rubricerat ”Rör inte min spenat” där skribenten Boris Benulic berättar om ett besök i en Coop-affär. Han skulle köpa spenat för att tillaga spenatsoppa, men upptäckte vid frysdisken att det på förpackningen (märke Coop) stod Spinach. Han gör då reflektionen att svenska språket trängs undan av okunskap, bristande bildning och omedvetenhet, och ger några exempel på hur det går till. Men han konstaterar att detta fall är något annat: Ett försök att medvetet ersätta svenska ord med främmande ord. Han går till en annan butik och köper sin spenat. En, som han skriver, ”liten, vardaglig motståndshandling mot förflackningen av det svenska språket”.

Själv handlar jag nästan jämt på ICA eftersom det är den enda butik som finns där jag bor. Men just idag hade jag ärende till en ort där även Coop finns, så jag gick in för att kolla själv hur förpackningarna i frysdisken såg ut. Vid en hastig överblick såg jag mycket riktigt ”Spinach”, ”Cauli Flower” och ”Green Cale” av märket Coop. (Med små bokstäver under stod namnet även på svenska, danska/norska och finska.) Dessutom upptäckte jag små förpackningar med ”Garlic” och ”Ginger” ”chopped and ready to use” med ”open here” utsatt. Där hade man inte ens bemödat sig om att sätta ut varans namn på nordiska språk! Däremot stod med små bokstäver på de fyra nordiska språken att det var djupfryst, om man nu hade missat det... Det var alltså också Coops eget märke.

Jag kollade också lite på andra djupfrysta varor av märket Coop, men där stod det på svenska, i alla fall de jag hann se på. Och man har också ett märke som heter Xtra, och där verkade det fortfarande vara svenska som gäller, vad jag kunde se. Men det här reser ju frågan om huruvida Coop håller på med ett språkbyte på sina varor, och börjar med djupfrysta grönsaker? För varför skulle man ha engelska namn på just de varorna, kan man fråga sig.

Artikelförfattaren skriver bl a om Coop att: ”Det verkar vara en koncern som försöker hantera sina ständigt krympande marknadsandelar i Sverige genom att ge sina produkter engelska namn. Jag förstår inte riktigt hur det är tänkt att få försäljningen att öka.” Nej, det förstår inte jag heller! Det är nog fler än han och jag som blir irriterade på detta tilltag. Jag har skrivit till Coops kundtjänst om saken, och bett dem ge mig en enda vettig orsak till språkbytet. Men jag tvivlar på att jag får det... Själv är jag ju inte medlem i Coop heller. Men kanske om medlemmar hör av sig om samma sak, att det kan ha någon verkan? Finns det några bland språkförsvarna kanske?

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkprogrammet ChatGPT gör svaren beroende av på vilket språk en fråga ställs. Detta är slutsatsen i en studie av Dr Christoph Steinert (statsvetenskap, Zürichs universitet) och Daniel Kazenwadel (fysik, Konstanzs universitet). De analyserade svaren på frågor om väpnade konflikter och ställde upprepade gånger samma frågor till ChatGPT på olika språk med hjälp av en automatiserad process. Till exempel ställde de upprepade gånger frågan på både hebreiska och arabiska om hur många offer det hade varit i 50 slumpmässigt utvalda luftangrepp: ”Vi fann att ChatGPT systematiskt ger ett högre antal offer när frågan ställs på arabiska jämfört med hebreiska. I genomsnitt är det 34 procent högre”, säger Steinert. När frågan ställs om israeliska luftangrepp i Gaza är det i genomsnitt dubbelt så många civila offer och sex gånger fler barn som dödas på arabiska än på hebreiska. Samma mönster återfanns också när forskarna frågade om luftangrepp utförda av turkiska regeringens flyganfall mot kurdiska områden och ställde dessa frågor på både turkiska och kurdiska. ChatGPT visade ett högre antal offer när sökfrågan ställdes på den attackerade gruppens språk. ”Våra resultat visar också att det är mer sannolikt att ChatGPT förnekar luftangrepp på angriparens språk”, tillägger Steinert.

Slutsatsen är att ChatGPT därmed spelar en alltmer central roll i processerna för informationsbearbetning och informationspåverkan. ”Om människor med olika språkkunskaper får olika information genom dessa teknologier, så har detta ett centralt inflytande på deras uppfattning om världen”, säger Steinert. Detta kan leda till att människor i Israel bedömer flyganfallen mot Gaza som mindre skadliga än den arabisktalande befolkningen, baserat på den information de får. Som ett resultat av detta finns det en risk att uppfattningar, fördomar och informationsbubblor förstärks längs språkgränserna, säger Steinert. Detta skulle kunna ge ytterligare bränsle åt väpnade konflikter som den i Mellanöstern i framtiden. ( moneycab.com)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång 

Gustaf och Viktor Norén - Var är den vän

Söndagens svenskspråkiga dikt

Ej blir det natt 

Ej blir det natt

   fast ögat icke bländas.

Ej blir det natt

   i höga cedrars lund,

där döda sova

   vid varandras sida

som gråa lindebarn

   sin väntans stund.

Ty andra lyktor

   hänga där i träden

och driva plantor fram

   av annorlunda glans,

och fjärilen, ur gråa

   lindor flugen,

får dricka vindar där

   som ej på jorden fanns.

Ej blir det natt

   fast ögat icke bländas.

Ej blev det natt

   (blott denna sol försvann).

Werner Aspenström  

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)