Sverker Johansson skriver på Epoch Times den 13 augusti:

”De flesta språk som dör ut gör det genom att folk som talar ett minoritetsspråk gradvis assimileras in i en dominerande majoritetskultur och anammar majoritetens språk. Även utan illvilja från majoritetens sida är det en process som är svår att hejda. Sveriges språkpolitik har inte alltid varit ett föredöme, men i dag har de inhemska minoritetsspråken lagstadgat skydd. Det har dock inte hejdat kräftgången för till exempel pitesamiska, som är akut hotat. Allt färre ungdomar för samiskan vidare – och det är svårt att klandra dem, för vägen till framgång i livet i Sverige är skyltad på svenska, inte på samiska, oavsett politisk välvilja.

Inte alla makthavare ser så välvilligt på minoritetsspråk. Mönstret genom historien är att imperialister i bästa fall ignorerar undersåtarnas språk. Men när nationell enighet ska byggas upplevs minoritetsspråk ofta som hot. ’Ein Volk, ein Reich, ein Sprache!’ – och då måste minoritetsspråken bort!”.

Resten av artikeln befinner sig bakom en betalmur.

Man måste komma ihåg att många regeringar i centraliserade stater genom historien har fört en aktiv och repressiv politik för att assimilera nationella minoriteter språkligt. De internatskolor som medvetet inrättades i USA, Kanada och Australien  etcetera fr.o.m mitten av 1800-talet i syfte att ”civilisera” ursprungsbefolkningens barn är ökända. Nutida exempel är kurdiskan i Turkiet och minoritetsspråkens ställning  i Frankrike. Kurdiska är fortfarande inte officiellt erkänt språk i Turkiet, trots att det talas av 15  - 20 procent av befolkningen. Det finns inga lagstadgade eller konstitutionella garantier för kurdiska rättigheter; språkets status vilar på godtyckliga administrativa beslut. Det innebär till exempel att kurdiska inte är undervisningsspråk i de offentliga skolorna, och att kulturella och politiska rättigheter för kurder är begränsade. Frankrike har inte ratificerat den europeiska minoritetsspråkskonventionen (Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk), som skapades av Europarådet 1992 och trädde i kraft 1998.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)