Denna text har förmodligen skrivits av två elever, Malin och Ewelina. Den innehåller en del sakfel, bland annat påståendet” Efter andra världskrigets slut infördes engelska som andraspråk i Sverige” senare i den länkade texten. Engelska infördes som första främmande språk, inte som andra språk, i folkskolan 1946. ”Ordskrift” i inledningen är oklart. Hieroglyfer är ett bildbaserat skriftsystem där tecknen kunde stå för ord, konsonantljud eller fungera som klassificeringar. Kilskrift är ett system av kilformade tecken, uppkommet ur piktogram, som med tiden blev abstrakta och kunde stå för ord, stavelser eller klassificera ord. Kärnan är att båda dessa skriftsystem var bildskrift från första början. Det är också lite bakvänt att tala om att ”vissa språk blev så kallade urspråk”. När språkens ursprung utforskas, går det helt enkelt inte att komma längre, exempelvis vad gäller de indoeuropeiska språkens ursprung.  Bortsett från dessa anmärkningar är presentationen vällovlig.

“Skriftspråkets utveckling

 De första skriftspråken var så kallande ordskrifter och kom till ungefär år 3500 f. Kr. Med ordskrifter menas att varje tecken förklarade ett föremål eller företeelse, och de var hieroglyfer och kilskrift. Skrifterna utvecklades, och hieroglyferna blev kring år 1700 f. Kr. en bokstavsskrift. Bokstavsskrifter innehöll inga vokaler utan bestod endast av konsonanter, men de här skrifterna utvecklades av grekerna till ett fullständigt alfabet bestående av både vokaler och konsonanter. Det latinska alfabetet blev fullständigt tack vare romerna och är det alfabet som vi använder oss av idag.

Språkens ursprung

Det är tack vare skriftspråket som forskare kunnat kartlägga språkens ursprung och veta hur de är släkt med varandra. Vissa språk blev så kallade urspråk och det är ur dessa som nya språk utvecklats med tiden. Språken som härstammar från samma urspråk tillhör samma språkfamilj.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)