Engelska som undervisningsspråk inom högskolan diskuteras allt intensivare, vilket följande exempel visar. Universitetskansler Sigbrit Francke skriver t.ex på Högskoleverkets webbplats den 13/9 2006: ”Den akademiska världen är, tillsammans med delar av näringslivet, kanske den miljö i det svenska samhället där engelskan har slagit igenom allra tydligast. Vid universiteten och högskolorna används engelska i allt större omfattning på de flesta nivåer. I grundutbildningen har antalet kurser och utbildningsprogram som ges helt på engelska ökat kraftigt de senaste åren som en följd av den växande internationaliseringen av grundutbildningen, och undervisningen på grund- och forskarutbildningsnivå använder sig till stor del av engelskspråkig kurslitteratur.”Hon avslutar sin artikel med att konstatera:”Internationaliseringen är i grunden något mycket positivt. Ett aktivt utbyte av idéer, erfarenheter och kunskap över nationsgränser ser jag som nödvändigt i en god högskoleutbildning. En förutsättning för detta utbyte är ett gemensamt språk. Jag tycker emellertid att högskolevärlden i större utsträckning behöver kritiskt granska och reflektera över utvecklingen att erbjuda alltmer utbildning på engelska, inte minst ur ett kvalitetsperspektiv.”I Chalmers kårtidning Tofsen 5/2006 refereras också debatten på ledarsidan. Ledarskribenten ser den ökande användningen av engelskan på Chalmers som ett ofrånkomligt resultat av den ökande internationaliseringen, men anser dock inte denna utveckling vara helt problemfri:”Engelska som undervisningsspråk är en komplex fråga som tyvärr lätt leder till överförenklingar. Att som Horace Engdahl hänvisa till att hur svensk forskning förr i tiden klarade sig med avhandlingar på svenska och översättningar till engelska fungerar inte som argument inom de forsknings- och industriinriktade naturvetenskaperna. Men lika lite kan man blunda för problemen och tro att den generellt höga nivån av engelskakunskaper bland svenska studenter räcker för att överbrygga alla förståelseproblem som undervisning på engelska medför.”Han berättar också att studentkåren arbetar med är möjlighet att examineras på svenska även i kurser där undervisningen varit på engelska. Det är i så fall ett steg framåt, om man betänker att Chalmers tillhör de högskolor som går ut med en stark rekommendation att avhandlingar bör skrivas på engelska. Rätten att få examineras på svenska finns upptagen i det utkast till språklag som medlemmar från Språkförsvaret skrivit.Det verkar alltså som om diskussionen kommit igång bland studentkårerna och förhoppningsvis bland studenterna i gemen. I ett protokoll av den 10/10 2006 från Teknologkåren vid Luleå Tekniska Universitet kan man läsa: ”Vi anser att det är ett orimligt krav att ställa på både studenter och lärare att undervisning ska bedrivas på engelska. De lärare som har bristfälliga kunskaper i engelska kan inte förväntas behålla samma höga kvalitet på undervisningen när de tvingas prata engelska. Speciellt då det inte avsätts särskild tid för dem att förbereda sig inför en engelsk kurs. För studenterna så uppstår svårigheter när de kommer från lägre undervisningsnivåer utan att tidigare ha fått tydlig information om på vilket språk undervisning bedrivs. Vi anser att det ska finnas en strävan mot att ha de första tre åren på en civilingenjörsutbildning på svenska och om detta inte är möjligt ska undervisningsspråket finnas väl anvisat innan kursstart. I de stora grundkurserna anser vi att man borde göra gruppindelningen efter undervisningsspråk snarare än efter programtillhörighet. Vi anser att frågan om engelska i undervisningen inte kan vara något som beslutas om på högskolenivå utan att detta måste utredas i ett tidigare skede. Om all undervisning ska vara på engelska måste studenterna vara bättre rustade för detta. Språk måste i så fall prioriteras högre på gymnasiet och i dagsläget är trenden den motsatta. Engelskkraven som ger behörighet till våra utbildningar är mycket grundläggande och man har inte alls den rutin och förståelse som behövs när man förväntas förstå kurslitteratur och undervisning på engelska. I dag fungerar det halvbra eftersom de flesta svenska ungdomarna har en relativt hög nivå i engelska. Det är viktigt att inte stänga ute människor som är behöriga men kanske inte har samma kunskaper utöver kraven som de andra, tex. invandrare. De lärare som inte har den kompetens som krävs vid en nyanställning ska ges möjlighet att komplementera sina kunskaper.”Rätten att få undervisning på sitt eget modersmål, svenska, inom den högre utbildningen tas också upp i utkastet till en språklag för Sverige, som omnämns tidigare. Per-Åke LindblomDenna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret .

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Meta-koncernen [1] presenterar ett nytt AI-system som förstår talat språk och kan transkribera det till 1 600 andra språk. Det nya taligenkänningssystemet ”Omnilingual ASR” ligger därmed betydligt över branschstandarden. Andra AI-system ä...

Om det finns en egenskap som mest utmärker oss som människor, så är det vår förmåga att uttala ord, det vill säga språk. Genom språket förmedlar vi våra känslor och tankar och påverkar andra. Språket är en viktig del av samhället och har varit vårt f...

Per Kornhall skriver på Vi Lärare den 6 november bland annat: ”Är det någon som har hört talas om Skolverkets rapport ” Etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 2023 efter gymnasieskolan”. Inte? Det är märkligt för e...

  ((Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)    ...

De som har kunskaper i tyska, spanska och franska, måste  väl ha funnit ord i dessa språk som är mer tydliga, logiska, lättstavade och begripliga än motsvarande ord på engelska.   Min käpphäst från april detta år är de båda orden jordgubbe och sm...