Travel News skriver:

”Finnair har från april slutat använda svenska i sina utrop ombord – både på inrikes och utrikes flyg. Beslutet, som rapporterats av Hufvudstadsbladet, grundas på en kundundersökning där passagerare efterfrågat färre språk. Numera används endast finska och engelska.”

Läs vidare här!

(Dennaa nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) 

Jag letar efter översättningar på de två svenska orden

jordgubbe och smultron

Dessa två ord betecknar två olika bär/frukter som finns här i Sverige. Ordet jordgubbe  är ju dessutom dubbeltydigt. 1969 blev ju Neil Armstrong den första jordgubben på månen. Neil talade ju ett språk,där man inte kan göra denna ordlek trolig.

Jordgubbe heter strawberry vilket är det bär man trär upppå ett strå - dvs smultron.

Så vad heter då smultron på olika språk? 

På Xhosa betyder iqunube lasendle  = bär + vild  = smultron

På Engelska blir det  wild strawberries

På Engelska kallas smultron Wild strawberry, d v s Vild jordgubbe.

I övriga nordiska länder:

Norge                                  markjordbær

Danmark                            skovjordbær

Island                                 villijarðarber

Finland                               ahomansikka eli metsämansikka

samiska                              gieddemuorji

estniska                              metsmaasikas

Men om man vill veta vad jordgubbe heter på Xhosa så får man detta dravel från Google Översätt:

Ndingathanda ipere yezinto zokukhafula kwiishethi vilket betyder på svenska:

Jag skulle vilja ha ett par magiska föremål i lakan.

Vem ansvarar för detta? Vad heter jordgubbe på Xhosa ?

Inga Johanssson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Bakgrund till namnet "Vintergatan"

Det svenska namnet "Vintergatan" har historiska och kulturella rötter som skiljer sig från de latinska och germanska språken där galaxen ofta kallas "mjölkvägen" (t.ex. engelska Milky Way, tyska Milchstraße, latin Via Lactea). På svenska (och även i isländskan och tyskan) har namnet istället anknytning till vintern och gamla färdvägar

I äldre tider kallades de vägar som gick över frusna sjöar och myrar för "vintervägar" eller "vintergator". Dessa var viktiga leder för resor under vintern, när det var lättare att färdas över is och snö. Det diffusa vita bandet på natthimlen, som vi idag vet är vår galax, påminde människor om just sådana vintervägar: ett ljust stråk över en mörk yta.

Därför fick galaxen på svenska namnet "Vintergatan", vilket är känt sedan 1500-talet och har paralleller i andra nordiska språk, till exempel isländskans vetrarbraut och tyskans Winterstrasse.

Varför inte "Mjölkvägen"?

Namnet "mjölkvägen" har sitt ursprung i antikens Grekland och Rom, där galaxen associerades med mjölk utifrån mytologiska berättelser. Enligt en grekisk myt bildades galaxen av mjölk som sprutade ut över himlen från gudinnan Heras bröst, därav namnet Galaxias (av grekiskans γάλα = mjölk), vilket blev latinets Via Lactea.

Många språk har översatt eller anpassat detta namn, därav engelska Milky Way och tyska Milchstraße.

Svenskan har dock inte följt denna tradition. Istället har det folkliga och poetiska namnet "Vintergatan" slagit rot, troligen för att det passade den nordiska miljön och människors erfarenheter av vinterlandskap och vintervägar

. Det finns alltså ingen gammal svensk tradition att kalla galaxen för "Mjölkvägen", även om det hade varit språkligt möjligt.

Sammanfattning

• "Vintergatan" syftar på likheten mellan det ljusa bandet på himlen och vintervägar över snö och is, vilket var en bekant företeelse i det svenska landskapet.

• "Mjölkvägen" är en direktöversättning av det grekiska/latinska/mytologiska namnet, men har aldrig etablerats i svenskan.
• Namnvalet speglar alltså både naturförhållanden och kulturella traditioner i Sverige.

"Namnet är känt sedan 1500-talet och har paralleller i isländskans vetrarbraut ’vinterväg’ och tyskans Winterstrasse ’vintergata’. Bakgrunden är säkert att det vita bandet över himlen har liknats vid en vinterväg över den snötäckta marken."

Det är därför vi säger "Vintergatan" på svenska och inte "Mjölkvägen".

P.S På flera språk, huvudsakligen semitiska, i Mellanöstern  heter i stället Vintergatan Hötjuvens eller Halmtjuvens väg  och på hindi Himlens Ganges.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång 

Cornelis Vreeswijk - Hönan Agda 

Söndagens svenskspråkiga dikt 

Påskrim

Nu flammar solen som ett påskäggs gula

på skylös himmel i den nakna parken.

Talgoxen visslar, tjälen går ur marken 

och stadens barn har börjat spela kula.

Snart öppnar våren på det slitna fältet

sin jättecirkus i det gröna tältet

med festmusik av nya fågeltoner,

tulpanbalett och andra sensationer.

Och den som då har ögon till att se,

behöver blott ett grässtrå till entré. 

Anders Österling 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I senaste Opulens berättar Kristian Mandin om sitt projekt Modersmålspolisen, ett alias, som han använde för att raljera med dem på Facebook, som framträdde som Sverigevänner men samtidigt skrev på usel svenska.

”Hjälp oss få bort denna kunniga,svamlande,livsfarliga ”människa” från politiken o hjälp honom till rehabilitering,, nä förresten,, lås in honom!”

Jag satt på ett Pågatåg påväg från Malmö när jag läste kommentaren på Sverigedemokraternas Facebook-sida. Det var tydligt att skribenten var riktigt förbannad på statsministern och uttryckte detta på jättedålig svenska.

Av orsak jag inte minns svarade jag:

“Kom igen X! Först skiljetecken och sedan mellanslag. Aldrig två kommatecken efter varandra. Du använder ju det svenska språket så dåligt att man nästan kan tro att du inte är en ”riktig” svensk. Skärpning X! Hedra det svenska språket! P.S Generöst att du ändå tycker Löven är kunnig men ändå förstår jag inte varför du vill låsa in honom, jag trodde vi levde i ett kunskapssamhälle.”

(Observera att jag själv stavade fel till Löfven och att min egen kommentar kanske inte var så värst elegant formulerad.)

Jag skärmdumpade konversationen och delade den på min Facebook.

Sedan föreslog min fru att jag skulle starta en Facebook-grupp med liknande konversationer så det gjorde jag. Svenska mot invandrare — SMI.”

Läs vidare här! 

Ja, det är lätt att synda mot någon av Murphys lagar, särskilt den tredje. Murphys första lag: Ingenting är så lätt som det ser ut. Murphys andra lag: Allt tar längre tid än du tror. Murphys tredje lag: Vad som än kan gå fel kommer att gå fel . Murphys fjärde lag: Om det finns en möjlighet att flera saker går fel, kommer den som kommer att orsaka mest skada vara den som går fel. Vissa påstår att dessa lagar kan sammanfattas i en enda lag: lagen om alltings jävlighet.

Om någon kritiserar min stavning och själv begår ett stavfel, brukar jag skadeglatt åberopa Murphys tredje lag. Jag är naturligtvis extra noga med att korrekturläsa mitt svar i så fall. Med tanke på uttalet av hans efternamn har många för övrigt påpekat att den f.d statsministern borde stava sitt efternamn Löfvén.

Jag såg nyligen en artikel i Bulletin där skribenten Birgitta Sparf ondgör sig över att en av hennes klienter, en invandrare, stavar hennes namn Brgta Sprf. Hon såg det som ett exempel på usel svenska och förmodligen ett hopplöst fall, men det kan lika gärna vara ett fall av dyslexi. Dyslexi känner inga etniska eller klassgränser; den nuvarande kungen Carl XVI Gustaf har som bekant dyslexi.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

"Tabubelagt språk är en av språkets mest spännande aspekter. De ”förbjudna” orden - allt från förolämpningar och svordomar till hatpropaganda och rasistiskt motiverade skällsord - har en extraordinär kraft.

De framkallar starka känslomässiga reaktioner och avslöjar en hel del om värderingar, kulturella normer och psykologiska processer i ett samhälle.

Samhället sätter vanligtvis gränser för tabubelagda ord eller uttryck baserat på kulturella, moraliska eller sociala normer.

Tabubelagda ord och uttryck handlar ofta om ämnen som sexualitet, kroppsfunktioner, religion eller nedsättande kommentarer om individer eller grupper.

Skiljer sig från andra typer av ord

Tabubelagda ord har specifika språkliga och känslomässiga egenskaper som skiljer dem från andra typer av ord.

Flera flerspråkiga vetenskapliga samarbeten har nyligen identifierat tre viktiga egenskaper hos tabubelagda ord som understryker deras unika roll i mänskligt språk och interaktion:

- De förekommer sällan i skriftspråket, vilket återspeglar samhälleliga normer som begränsar deras användning i formella eller offentliga sammanhang.

- Tabubelagda ord har vanligtvis extremt låg valens, vilket innebär att de har mycket negativa känslomässiga konnotationer.

- De är förknippade med starka känslor och framkallar intensiva känslomässiga reaktioner, vilket gör dem särskilt märkbara och effektfulla i kommunikationen."

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lena Lind Palicki skriver i Svenska Dagbladet:

”Det är också högskoleprovets tid. I mina flöden blir medelålders vänner glada för alla eller nästan alla rätt på provets orddel. Grattis, säger jag, för vem är jag att ta ifrån någon lite glädje? Men det jag borde säga är: det är vad som förväntas av en person som har levt ett tag. Testet är inte för oss. Det är gjort för den som inte haft mer än ett par decennier på sig att samla på ord. Vi som haft mer än dubbelt så lång tid på oss har hunnit samla mer än dubbelt så mycket kunskap, mer än dubbelt så många ord. Det betyder inte att vi är smartare, bara att vi har levt längre.”

Jag får det intrycket att Lena Lind Palicki tror att ett gott resultat på högskoleprovets orddel är en enkel funktion av ålder. Det stämmer bara om man utgår från att – låt säga en gymnasist – läst lika mycket i genomsnitt per tidsenhet, dag, vecka, månad,  som Lena Lind Palickis ”medelålders vänner”. Då är det givet att de medelålders vännerna hunnit skaffa sig ett betydligt större ordförråd än gymnasisterna, eftersom de helt enkelt levt längre.

Men hur förklarar då Lena Lind Palicki att t.o.m gymnasister kan uppnå resultat som 1,8 – 2,0 poäng på högskoleprovet? (1) Sådana resultat förutsätter att dessa gymnasister har alla eller nästan alla rätt också på orddelen. (2) När jag arbetade som filosofilärare 1984 – 2009, hände det ibland att jag frågade de elever som hade gjort högskoleprovet vilket resultat de hade uppnått. Jag var mest intresserad av korrelationen mellan resultatet på högskoleprovet och deras betyg i filosofi. Det fanns faktiskt en del elever, som hade uppnått 1,8 – 2,0 poäng. En elev fick t.o.m 2,0 poäng vid sitt andra högskoleprovtillfälle, trots att han hade kommit till Sverige från Iran som nioåring och alltså bara hunnit lära sig svenska under högst tio år.

Den viktigaste förklaringen till ett gott resultat i fråga om läsförståelse är i stället hur mycket man har läst och vad man har läst. Det är viktigt att man varierar facklitteratur, tidningstexter med skönlitteratur. En ung människa kan mycket väl ha läst mycket mer än en medelålders människa, som aldrig ens har öppnat en bok.

Per-Åke Lindblom

(1)   Resultatet på högskoleprovet fastställs genom att antalet rätta svar (råpoäng) först räknas ut och därefter normeras till en skala mellan 0,00 och 2,00, så att resultaten blir rättvisa och jämförbara oavsett provtillfälle. Det är denna normerade poäng som används vid antagning till högre studier i Sverige. Statistik från de senaste åren visar att bara mellan 0,05 % och 0,06 % av provdeltagarna kan uppnå 2,0, vilket innebär att endast ungefär 1 av 2 000 personer lyckas uppnå detta resultat vid varje provtillfälle.

(2)   Jag hade själv alla rätt på orddelen, när jag gjorde högskoleprovet 1980. Tyvärr gjorde jag en del fel på NOG-delen. Det skulle ha underlättat om jag hade haft ett studentbetyg i matematik.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)