Svenskans historia

av Tore Janson (Historiska Media)

”Vi slutar där vi började – i språket. Litteraturens förut­sättning. Lingvisten Tore Janson skriver om hur svenskan utvecklats under 800 år – sedan det på 1300-talet började få sin roll som ett eget språk, nära kopplat till den fram­växande nationen Sverige. Genom att studera texter skrivna i såväl slott som koja vill Janson visa hur språket alltid har speglat samhällets förändringar, och hur språkets utveckling berättar något om oss själva.

Återstår att se om han har något att säga om vad dagens svenska berättar om oss – när pyssel kallas granny hobbies (i rapporten Ungdomsbarometern för 2026); där ett stort investmentbolag slår fast att ”Vi backar dedikation” (som nog ska betyda ”Vi stödjer hängivenhet”) och där företrädare för modeföretaget Lindex förklarar att ”Vårt reason to talk i det här avseendet är att Lindex higher purpose är att ’Empower and inspire women everywhere’ och det jobbar vi med på många olika sätt.”

Kanske blir svenskan inte så mycket äldre än 800 år...?

Jansons bok kommer ut i januari.”

Presentationen är lånad från Svenska Dagbladet

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Denna sekreterarberättelse 2025 hölls av Mats Malm den 20 december 2025.

”Språkets kraft och fiktionens makt ligger i centrum av vad Svenska Akademien verkar för, det behöver knappast sägas. Men denna kraft, denna makt, blir mer och mer problematisk. Förmågan att läsa och uttrycka sig utgör ett viktigt fundament för samhällsbygget och allas tillgång till det offentliga – såväl som privata – samtalet. Språket möjliggör gemensamma överläggningar, prövande av argument och välgrundade beslut. Samtidigt kan ju, paradoxalt nog, effektiv språkbehandling användas för att motverka detta goda.

Det här är på inget sätt en nyhet. För 2 000 år sedan formulerade sig tidernas förmodligen mest inflytelserika retoriker, Quintilianus, i frågan:

Där det krävs kraft att påverka domarnas sinnen och där medvetandet skall ledas bort från begrundande av sanningen: där ligger talarens verkliga uppgift. […] Bevis får nämligen domarna att anse vår sak riktigare, men affekter åstadkommer att de också vill anse vår sak riktigare – och det de vill tro, det tror de också. För när de börjar vredgas, ta parti för, hata eller ömka, då känner de att saken ligger i deras personliga intresse, och […] så överger den domare som gripits av affekter all prövning av sanningen. Han rycks med av passionen och ger efter liksom för en kraftig flodvåg.

Den exploatering av affekter vi ser överallt omkring oss idag är alltså inte en ny uppfinning. Inte heller de osanningar och vilseledande påståenden som produceras och sprids med allt större effektivitet. Skillnaden mot Quintilianus tid är att scenen han såg för sig var mycket begränsad: domstolen eller den politiska församlingen. Där fanns utrymme att bemöta och korrigera språkliga manipulationer av det här slaget. I dagens mediala landskap finns inga möjligheter att bemöta mer än en bråkdel av de manipulationer som kablas ut.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det är skönt att se att Språkförsvaret håller igång kampen mot den inträngande engelskan. Ibland önskar jag att vi hade ett skarpare fördömande ord för personer eller organisationer som beter sig förrädiskt mot vårt språk och mot sitt land. "Quislingist" skulle kunna vara ett sådant. Förutom det historiska sammanhanget för det ju också tanken till "ligist" liksom till "lingvist", dock  mindre tydligt i det senare fallet.

Nu angrips svenskan allt oftare av femtekolonnare, dvs av de ymnigt förekommande översättningslånen. Men de är ju bara en del av svenskarnas självskadebeteende. Tydligast blir det den dag då vår nationalsång ersätts med den amerikanska. Den näst "heligaste" positionen intar väl diktläsningen på Skansen, utsänd till hela folket i den känsliga stunden då det gamla året övergår i det nya. Då borde alla varningsklockor ringa men de har fått ge plats åt lord Alfred Tennysons försvenskade "Ringklocka, ring"! Om man nu ska ha en högtravande idealistisk dikt för att markera samhörighet vid detta tillfälle, då borde det vara omöjligt att undvika en svensk dikt och det självklara valet borde bli Tegnérs "Det eviga". Hur har landets kulturbärande skikt kunna svälja denna nesa?

"Erövrar det onda all världen till slut

så kan du det rätta dock vilja.

Förföljs det utom dig med list och våld,

sin fristad det har i ditt bröst fördold"

Någon liten tröst det kanske kunde ge i denna svarta första vecka av 2026.

Bo Alvberger

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Pernilla Andersson - Det fryser på Norrmälarstrand igen

Söndagens svenskspråkiga dikt 

Gårdagens snö

Som föll som körsbärsblommor

Är vatten igen

Gozan

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Frågan löd: Vilket av orden från 2024 års nyordslista har störst chans att överleva?

Omröstningen pågick från den 27/12 2024 till den 3/1 2025 och resutatet blev följande:

Totalt röstade 114 personer.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Att lära sig språk är ofta en skrämmande uppgift. Många av oss önskar att vi hade lärt oss ett språk på en högre nivå i skolan. Men även om vuxna i alla åldrar kan lyckas bra med att lära sig ett nytt språk, kan rädsla – eller minnet av att ha kämpat med att memorera grammatik i skolan – hålla oss tillbaka.

Vi arbetar båda inom språkutbildning och inser de verkliga fördelarna som det kan ge att lära sig ett annat språk. Förutom otaliga kognitiva fördelar ger det också kulturell insikt och empatisk medvetenhet.

Med detta i åtanke vill vi här slå hål på fem myter om språkinlärning som kanske avskräcker dig.

Myt ett: det handlar bara om grammatik och ordförråd

I själva verket är det att lära sig om människor, historia och kultur utan tvekan den bästa delen av att lära sig ett språk. Grammatik och ordförråd är visserligen viktiga aspekter av språkinlärning, men de existerar inte isolerat från hur människor kommunicerar i vardagen.

Språkinlärning kan hjälpa oss att få ”interkulturell smidighet”: förmågan att engagera oss empatiskt med människor som har mycket olika erfarenheter från våra egna. För att kunna göra detta måste vi lära oss om människor, historia och kultur.

Att fördjupa sig i ett visst land eller en viss plats, till exempel genom studier eller arbete, är ett fantastiskt sätt att göra detta. Men när detta inte är möjligt finns det så många andra alternativ. Vi kan lära oss så mycket genom musik, böcker, filmer, musikteater och spel.

Myt två: vi bör fokusera på att undvika misstag – de är pinsamma

Ett problem med formellt språkinlärning är att det uppmuntrar oss att fokusera på noggrannhet till varje pris. För att klara prov måste man göra saker ”rätt”. Och många av oss känner oss nervösa över att göra fel.

Men i verkliga livet, även när vi talar våra modersmål, gör vi ofta misstag och kommer undan med det. Tänk på hur många gånger du har stavat fel eller sagt fel ord och ändå blivit förstådd.

Mindre formell språkinlärning kan uppmuntra oss att tänka mer på kommunikation än på korrekthet.

En förespråkare för detta tillvägagångssätt är författaren Benny Lewis, som populariserade ett kommunikativt inlärningssätt som han kallar ”språkhackning” och som fokuserar på de språkkunskaper som behövs för konversation. Språkappar uppmuntrar också detta, liksom resor och kommunikation i verkliga livet.

Myt tre: det är för svårt att börja om med ett nytt språk

Du kan använda språk på många olika sätt, och det språk du lär dig i skolan behöver inte vara det enda du lär dig.

I England lär sig de flesta ett eller flera av språken franska, spanska eller tyska i skolan. Dessa språk kan ofta fungera som bra lärlingsspråk, som lär oss hur man lär sig ett språk och om grammatiska strukturer.

Men det är inte alltid de språk som vi är mest benägna att använda som vuxna, när familj och arbete kan ta oss vart som helst. Våra kulturella intressen kan också leda till att vi vill lära oss mer om ett nytt språk.

Att lära sig ett språk som du har ett personligt intresse för kan vara mycket motiverande och hjälpa dig att fortsätta när det blir lite svårt.

Myt fyra: att lära sig ett språk är en individuell strävan

Du behöver inte lära dig ensam. Att lära sig tillsammans med andra, eller att ha stöd från andra, kan hjälpa oss att motivera oss att lära oss.

Det kan vara genom ett flerspråkigt äktenskap, att gå med i en konversationsgrupp eller att chatta i ett språkforum online. Känn inte att du måste ha nått en viss nivå innan du börjar ta kontakt med andra.

Språkappar kan också göra språkinlärning till en kollektiv strävan. Du kan lära dig tillsammans med vänner och familj och gratulera dem till deras språkinlärningsframsteg.

Detta är något som vi båda gör med flera generationer av våra familjer, vilket hjälper oss att engagera oss i språkinlärning på ett lättsamt sätt.

Myt fem: det är mycket hårt arbete

Att lära sig ett språk på ett systematiskt sätt kan vara utmanande, oavsett om det är i ett klassrum eller genom en självstudiekurs. Men vissa saker gör det lättare. Vi har upptäckt att människor är mer motiverade att engagera sig när de har en personlig anledning att lära sig. Det kan till exempel vara att de vill kommunicera med familjen eller resa till ett visst land eller en viss region.

Språkinlärningsapparnas ökade popularitet och tillgänglighet har gjort det möjligt att lära sig språk var som helst och när som helst, ofta gratis.

Du kan enkelt lära dig kinesiska från din bekväma fåtölj, när det passar dig bäst. Appar kan vara roliga och lekfulla och kan hjälpa oss att behålla motivationen, utveckla ordförrådet och förankra grammatiska strukturer.

Det finns många skäl att lära sig ett språk, och många fördelar. Vi uppmuntrar alla att fokusera på dessa fördelar och ge det en chans.

Abigail Parrish/Jessica Mary Bradley

Artikeln publicerades ursprungligen i The Conversation den 29/12 2025 - vår översättning från engelskan.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Sveriges Radio)

”Wokehöger”, ”vibbkodning” och ”finfluerare”. Panelen analyserar nyordslistan 2025 och berättar vilka som kommer att överleva och glömmas bort.

Ladda ner (30 min, MP3)

Nyordslistan 2025 är här. Det är Språkrådet och Språktidningen som varje år listar årets nyord. Språkets panel: Henrik Torehammar, Valerie Kyeyune Backström och Henrik Rosenkvist sätter tänderna i den.

– Det har varit ett ganska oroligt år med olika konflikter. Jag känner att ”drönarmur” är ett ord som har blivit väldigt aktuellt, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Skibidi, hjärnöta och six seven

Även trams får plats på nyordslistan. ”Skibidi”, ”hjärnröta” och ”six seven” är tre av orden. Valerie Kyeyune Backström, biträdande kulturchef på Expressen, beskriver ”hjärnröta” så här:

– Det som händer när vi domedagsskrollar hela dagarna och tar del av massor med Skibidi Toilet-material. Det känns som att ens hjärna långsamt förvandlas till en schweizerost.

Henrik Torehammar, journalist på Svenska Dagbladet, kommer att fortsätta säga ”six seven” för att göra sina barn arga.

– Jag vet inte varför men ”vibbkodning” gör mig vansinnig.

Många engelska lån på nyordslistan

Flera ord är inlånade, till exempel ”finfluencer”, ”quadrobics” och ”rage bait”.

– Jag tycker att alla orden som är direkt intagna från engelska är de sämsta. De är sämst allihop, säger Henrik Rosenkvist.

Panel: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Henrik Torehammar, inrikespolitisk kommentator på Svenska Dagbladet. Valerie Kyeyune Backström, författare och biträdande kulturchef på Expressen. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej!