En medlem i nätverket, som deltog på det nordiska språkseminariet den 1/3 i Esbo, vilket behandlade den nordiska språkkonventionen, rapporterade att ordföranden för Dansk Sprognævn, Niels Davidsen-Nielsen, i sitt anförande hade uppgett att bara en fjärdedel av de svenska ungdomarna hade fått grannspråksundervisning. Jag kontaktade Niels Davidsen-Nielsen och fick veta att uppgiften var hämtad från den stora undersökningen, "Håller språket ihop Norden?", en forskningsrapport som utarbetades av Lars-Olof Delsing/Katarina Lundin Åkesson 2005 för Nordiska Ministerrådets räkning.Jag visste att situationen var allvarlig, men inte så allvarlig. Själv har jag undervisat i svenska i c:a 22 år och alltid undervisat i grannspråken, danska och norska. Det har varit helt självklart. Med minimal ansträngning, och med minst hälften av ordförrådet gratis, kan man ta del av litteratur och text från ett språkområde på ytterligare 10 miljoner människor. Skolans uppgift består i att visa eleverna hur lätt det är att förstå danska och norska. Det fordras bara en viljeansträngning. Jag kan inte erinra mig att jag har haft några elever, som ifrågasatt detta moment efter att de väl har genomgått det.Vad beror det på att så få elever i svenska skolan får ta del av grannspråksundervisningen?Grundskolans kursplan i svenska innehåller visserligen följande formulering:...får erfarenheter av språken i de nordiska grannländerna samt en orientering om det samiska språket och övriga minoritetsspråk i Sverige. Det verkar dock mycket illa beställt med undervisningen i danska och norska i grundskolan. Detta är mitt bestämda intryck, men jag har inga fakta att utgå från.Än värre är det på gymnasiet. Ingen av kursplanerna i svenska A, B eller C säger uttryckligen att det ska ske undervisning i grannspråken. Det öppnar dörren för många lärare att följa minsta motståndets lag och låta bli att undervisa i grannspråken. I storstäderna kan man skylla på att man har så många invandrarelever, men min erfarenhet är att invandrarelever klarar undervisning i grannspråken lika bra som elever med svenska som modersmål. De senare är mera bundna till de svenska språkformerna, vilket kan försvåra förståelsen av en dansk/norsk text, medan de förra kan våga gissa betydelsen i större utsträckning.Per-Åke LindblomDenna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

 

Tim

9 mars 2007 23:38

För två år sedan slapp jag ut ur grundskolan, och jag kan verifiera att undervisningen i grannspråken är fruktansvärd. Det enda som jag kan minnas var i mellanstadiet, där vi fick lära oss räkna på norska.

http://blogg.gurka.se

 

Jens

17 mars 2007 21:19

Ja undervisningen i grannspråken är fruktansvärt dålig. Personligen tycker jag att vi borde samordna skrivspråken mellan Sverige, Danmark och Norge. När det gäller talspråken så skulle det ju vara bra om det utökade kanalutbudet i och med digital-TV omfattade "public service"-kanalerna på grannspråken. Det är trots allt viktigt att vi inte bara kan läsa varandra men också att vi kan tala med och förstå varandra. Kanske gjorde TV4 en god insats när de lät en väderflicka från Norge framträda på svensk TV.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Meta-koncernen [1] presenterar ett nytt AI-system som förstår talat språk och kan transkribera det till 1 600 andra språk. Det nya taligenkänningssystemet ”Omnilingual ASR” ligger därmed betydligt över branschstandarden. Andra AI-system ä...

Om det finns en egenskap som mest utmärker oss som människor, så är det vår förmåga att uttala ord, det vill säga språk. Genom språket förmedlar vi våra känslor och tankar och påverkar andra. Språket är en viktig del av samhället och har varit vårt f...

Per Kornhall skriver på Vi Lärare den 6 november bland annat: ”Är det någon som har hört talas om Skolverkets rapport ” Etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 2023 efter gymnasieskolan”. Inte? Det är märkligt för e...

  ((Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)    ...

De som har kunskaper i tyska, spanska och franska, måste  väl ha funnit ord i dessa språk som är mer tydliga, logiska, lättstavade och begripliga än motsvarande ord på engelska.   Min käpphäst från april detta år är de båda orden jordgubbe och sm...