Vi skrev häromdagen en notis om en ny avhandling som pekar på fördelarna med flerspråkig kompetens och flerspråkiga kontakter i näringslivet. Nyligen presenterades också en utredning inom samma ämne av Ingela Bel Habib, frilansande forskare.

Hennes studie visar att europeiska små- och medelstora företag alltmer använder sig av exportmarknadens specifika språk – som ryska, spanska, italienska, polska och kinesiska – för att etablera sig i nya tillväxtmarknader. Men den trenden ser vi inte i Sverige. Svenska företag använder sig av få språk i sina exportkontakter, mest engelska. Detta trots att Sverige har en högre andel flerspråkiga i befolkningen än många andra europeiska länder. Det innebär att Sverige förlorar affärskontrakt till länder som konkurrerar om samma marknader som Sverige, till exempel Danmark, Tyskland och Frankrike.

Ingela Bel Habib har i sin studie framför allt jämfört situationen i Sverige, Tyskland och Frankrike. En slutsats är att större investeringar i flerspråkig personal totalt innebär fler exportländer och utlandsetableringar för ett land, med större geografisk spridning över världen.

Den svenska språkstrategin gör svensk export onödigt sårbar. En förändring måste nu till, framför allt bland de små- och medelstora företagen. Dessa blir allt viktigare för både exportnäringen och sysselsättningen i Sverige. Ska Sverige klara exportintäkterna och sysselsättningen behöver vi använda fler språk än engelska i våra affärskontakter.

Läs Ingela Bel Habibs sammanfattning av studien i en artikel på Newsmill."

Se även detta inlägg, där Ingela Bel Habib omnämns, i samma fråga i denna nätdagbok.

(Denna nätdagok är knuten till nätverket Språkförsvaret)