Vi förstår mer än vi tror av främmande språk – åtminstone om de tillhör samma språkfamilj som vårt eget och vi får lite hjälp. Det visar en metod för språkförståelse som Radioprogrammet Språket i P1 har haft två inslag om. I programmet som sändes den 8 mars fick man höra hur en lektion i intercomprehension som är den franska och engelska termen, går till i Frankrike, där franska elever övade på att förstå andra romanska språk. Och igår 22 mars, sändes en intervju med en lektor från Åland som varit på den europeiska fackföreningsrörelsens institut i Florens och lärt ut metoden. Vid institutets sammankomster, med deltagare från många europeiska länder, brukar man använda tolkar. Engelska används inte eftersom många deltagare inte har tillräckliga kunskaper i språket. Men nu funderar man på att också använda denna metod, eftersom man menar att den personliga kontakten mellan deltagarna går förlorad vid tolkning. Meningen är att deltagare från de tre stora europeiska språkområdena (romanska, germanska och slaviska språk) sinsemellan ska ha möjlighet att kommunicera med varandra, och några exempel på hur man kan göra gavs i programmet.

Denna metod för att lära ut språkförståelse mellan besläktade språk understöds av EU och Europarådet, just för att öka möjligheterna för talare av olika språk att snabbt kunna förstå varandra hjälpligt och utan att engelska alltid ska behöva användas och utan glos- och grammatikplugg. På så sätt kommer också alla talare på samma nivå, vilket förstås är en fördel. Den svenska termen är grannspråksförståelse, men själv tycker jag den är lite missvisande eftersom den för en svensk för tanken till norska och danska, men metoden är alltså användbar för språk som är mer olika varandra än de nordiska språken.

 
Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

lr.

23 mars 2011 20:17

Tvivlar starkt på att en engelsman, en tysk och en islänning skulle förstå varandra utan omfattande språkstudier.

 

Susanne L-A

25 mars 2011 13:57

Det är naturligtvis på en väldigt grundläggande nivå, och inte fråga om något avancerat intellektuellt samtal. Exempel på hur det kan gå till finns som sagt i programmen, och i det från 8 mars även kursdeltagares synpunkter. (Inslaget sänds i början av programmet och det från 22 mars ca 4 minuter in i det.)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Meta-koncernen [1] presenterar ett nytt AI-system som förstår talat språk och kan transkribera det till 1 600 andra språk. Det nya taligenkänningssystemet ”Omnilingual ASR” ligger därmed betydligt över branschstandarden. Andra AI-system ä...

Om det finns en egenskap som mest utmärker oss som människor, så är det vår förmåga att uttala ord, det vill säga språk. Genom språket förmedlar vi våra känslor och tankar och påverkar andra. Språket är en viktig del av samhället och har varit vårt f...

Per Kornhall skriver på Vi Lärare den 6 november bland annat: ”Är det någon som har hört talas om Skolverkets rapport ” Etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 2023 efter gymnasieskolan”. Inte? Det är märkligt för e...

  ((Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)    ...

De som har kunskaper i tyska, spanska och franska, måste  väl ha funnit ord i dessa språk som är mer tydliga, logiska, lättstavade och begripliga än motsvarande ord på engelska.   Min käpphäst från april detta år är de båda orden jordgubbe och sm...