Direktlänk till inlägg 12 maj 2011

"Vi har lyst til nogle smørrebrød". "Sure thing".


I en krönika i Aftonbladet berättar Anders Westgårdh om hur han vid ett besök i Köpenhamn tilltalat folk på danska och fått svar på engelska. De vill inte kännas vid våra gemensamma skandinaviska språkrötter enligt honom, och "minst av allt ville de försöka förstå vad den jobbige svenske farbrorn försökte säga på sitt fornnordiska tungomål". Han gör reflektionen att vår öppenhet mot omvärlden har gjort oss till internationalister, men samtidigt riskerar vi av stympa vår skandinaviska identitet.


(Denna nätdagbok är knuten till Nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

Anders Lotsson

12 maj 2011 12:12

Danskarna förstår svenska, men de har väl märkt att de flesta svenskar inte förstår talad danska.

Nätverket Språkförsvaret

12 maj 2011 13:40

Jag beklagar att det blev ett fel i inlägget, som nu är rättat. Det skulle stå att Anders Westgårdh tilltalade köpenhamnarna på danska, inte svenska. (Därav rubriken). Eftersom han gjorde sig besväret att använda danska tycker jag det var rent oartigt att svara på engelska.
Susanne L-A

 
Östen Dahl

Östen Dahl

12 maj 2011 23:53

Ibland händer det att folk inte fattar - eller uppfattar - att man försöker tala deras språk. Det går inte ihop med deras föreställningar om utlänningar. Det är ingen ond avsikt med det.

http://www.ling.su.se/staff/oesten

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

13 maj 2011 14:38

I och för sig visar undersökningar att svenskar och danskar förståelse av varandras språk har försämrats de senaste decennierna, men jag tycker ändå att Anders Westgårdh måste ha haft extrem otur eller så är hans danska inte alls så bra som han själv tror. Jag kan också presentera lite anekdotiskt vetande.

Jag besökte Danmark för första gången 1959. Eftersom jag bodde i Malmö i två omgångar på 60-talet och 1970 – 1974 har jag ofta besökt Köpenhamn och Själland. Jag brukar säga att jag besökt Danmark ett 50-tal gånger, men egentligen har jag för länge sedan tappat räkningen. Jag är helt säker på att jag aldrig talat engelska med en dansk fram till dags dato. Det gäller också de tre senaste besöken.

2008 besökte jag en konferens i Köpenhamn. Jag skulle åka buss från centralstationen till konferenslokalen, men jag förstod inte riktigt vilken buss jag skulle ta. Jag frågade två busschaufförer efter rätt busslinje, men ingen av dem verkade förstå mig, inte ens när jag fördanskade min fråga. Båda var dock invandrare, och det är väl känt att invandrare förstår grannspråken sämre än infödda. Så fort jag ställde frågan till en infödd dansk busschaufför var det inget problem.

2009 besökte jag och min fru vår dotter och hennes pojkvän, som då bodde i Köpenhamn. Det enda fall av språkförbistring som ägde rum var när jag ställde en fråga om menyn på en restaurang i Nörrebro. Servitrisen förstod inte min fråga på svenska, men när jag ställde samma fråga på något som liknade danska, förstod hon mig direkt.

Sommaren 2010 bodde jag och min fru 14 dagar i Århus. Det var inga som helst problem att tala svenska eller använda ett språk som liknade danska. Kanske har signatur Casper U rätt när han skriver att jylläningar/jutar talar tydligt och skriftspråksnära– se http://sprakforsvaret.bloggagratis.se/2011/05/05/5285091-hur-hanger-bokstaver-och-ljud-ihop-i-danskan/ . Det enda anmärkningsvärda som inträffade var att en ung expedit på Birkavaruhusets konditoriavdelning inte förstod mig när jag beställde två ”nöddehorn”, en slags kaka. När jag bad henne om det danska uttalet, så uttalade hon ”nöddehorn” med stöt. För henne var alltså stöten betydelseskiljande. Jag hade lärt mig att det för en svensk eller norrman inte var nödvändigt att uttala danska ord med stöt; man skulle ändå bli förstådd. Dessutom hade jag fått gränsen för den danska stöten om bakfoten; jag trodde att den gick i nord-sydlig riktning och att Jylland var undantaget. I stället går den i huvudsak i ost-västlig riktning och att vissa delar av södra Danmark, fr.a öarna, var undantagna.

Om man talar med en dansk vän eller bekant, så ska man växla ner tempot och börja stoppa in danska ord här och var liksom att denne kommer att stoppa in svenska ord på samma sätt. Om det är vilt främmande danskar, som inte förstår en, kan man växla över till något som liknar danska. Om någon dansk vid nästa besök i Danmark trots detta inte förstår mig och svarar på engelska, så kommer jag att svara: ”Jeg forstår ikke tysk.”

 
Ingen bild

Maj

16 november 2011 19:36

Man får undra om skribenten verkligen pratade danska, eller om han trodde sig prata danska. Om man tar rubriken tex., om det nu är det sättet han har kommunicerat på är det inte konstigt att man har svarat på engelska. Man kan inte säga "Vi har lyst til nogle smørrebrød".

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 15 nov 08:00

Meta-koncernen [1] presenterar ett nytt AI-system som förstår talat språk och kan transkribera det till 1 600 andra språk. Det nya taligenkänningssystemet ”Omnilingual ASR” ligger därmed betydligt över branschstandarden. Andra AI-system ä...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 14 nov 08:00

Om det finns en egenskap som mest utmärker oss som människor, så är det vår förmåga att uttala ord, det vill säga språk. Genom språket förmedlar vi våra känslor och tankar och påverkar andra. Språket är en viktig del av samhället och har varit vårt f...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 13 nov 12:55

Per Kornhall skriver på Vi Lärare den 6 november bland annat: ”Är det någon som har hört talas om Skolverkets rapport ” Etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 2023 efter gymnasieskolan”. Inte? Det är märkligt för e...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 12 nov 17:00


  ((Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)    ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 11 nov 12:57

De som har kunskaper i tyska, spanska och franska, måste  väl ha funnit ord i dessa språk som är mer tydliga, logiska, lättstavade och begripliga än motsvarande ord på engelska.   Min käpphäst från april detta år är de båda orden jordgubbe och sm...

Presentation

Omröstning

Vilket av orden från 2024 års nyordslista har störst chans att överleva?
 aktivklubb
 ankkurva
 barntorped
 dubbelklubb
 gisslandiplomati
 grön gumma
 Magdamoderat
 mittokrati
 quishing
 romantasy
 skräpballong
 skuggflotta
 slop
 soft girl
 terian
 tiktokifiera
 tjejnyår
 tryckarlägenhet
 umarell
 vänskapsbänk

Fråga mig

143 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2 3 4 5
6
7
8
9 10 11 12 13 14
15
16 17
18
19 20
21
22
23 24 25 26 27 28 29
30
31
<<< Maj 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till sprakforsvaret@yahoo.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Ovido - Quiz & Flashcards