Hej!

Jag skulle vilja tipsa er om att ta med Swedavia, ett bolag ägt av svenska staten och grundat 2010, i ”Tummen ner”-sektionen:

För det första själva namnet i sig: Den tidigare myndigheten som ansvarade för ägandet och driften av svenska statens flygplatser hette Luftfartsverket. När man nu skapade ett statligt ägt företag som ersättning, borde man ha beaktat språklagen och döpt företaget till "Svenska statens flygplatser". SSF skulle dessutom kunna bli en utmärkt förkortning i och med att det i dagens språk inte finns något som skulle kunna konkurrera med den förkortningen. Istället fick vi "Swedavia", helt uppenbart ett namn som går bra att använda på engelska och som syftar till detta men ger endast ett klumpigt uttryck om man ska uttala det på svenska.

Men det som upprör mig mest är den veritabla kulturrevolution som företaget gjorde strax efter dess grundande 2010: Att döpa om inarbetade flygplatsnamn genom att lägga till "Airport", helt i onödan.

Ett förfärligt exempel är omdöpandet av Sturups flygplats till Malmö Airport. Sturup var uppkallat efter den by som låg där på platsen för flygplatsen från tidig medeltid och fram tills 1970 då flygplatsbygget började. Genom att låta flygplatsen uppkallas efter byn bidrog man till att åtminstone symboliskt ge byn en form av upprättelse genom att byanamnet fick leva vidare i flygplatsen.

Men i och med att Swedavia skapades så döpte man om flygplatsen från Sturup till "Malmö Airport". Det är beklagligt, och dessutom ett missvisande namn. Sturup ligger nämligen cirka tre mil från Malmö och ligger dessutom lika långt från Lund. Stora delar av Malmös befolkning har dessutom närmre till Köpenhamns flygplats Kastrup än till Kastrup, många malmöbor flyger dessutom hellre eller enbart från Kastrup p.g.a att kommunikationerna är enklare dit än till Sturup och att flyglinjerna från Kastrup är betydligt fler än från Sturup. Sturup är förvisso en internationell flygplats men betjänar i huvudsak inrikestrafik till och från Stockholm. Dessutom fungerar det alldeles utmärkt och har alltid gjort det att använda namnet "Sturup" på många språk, även om uttalandet av u-ljudet gör att uttalet inte blir enhetligt förstår man vilken plats som avses.

Det fanns ingen anledning att byta namn och i fallet Sturup är det så att ytterst få människor utom de som måste delta i officiella sammanhang och med officiella språkbruk använder sig av namnet "Malmö Airport" vilket gör att förutsättningarna för ett byte till det gamla namnet skulle gå tämligen smärtfritt, till sorg kanske endast för några reklammakare och för de bussbolag som måste byta ut namnet på alla linjetabeller. Viktigare är att vi som svenska medborgare gemensamt äger företaget Swedavia och bör därmed kunna ställa krav på att de uppfyller sin del av språklagen. Där ingår det att inte göra oss urarva genom ombyte till ett anglifierat flygplatsnamn ingen i vardagligt bruk använder och som ingen har bett om.

Sturup/Malmö Airport var endast ett exempel men faktum är att alla flygplatser Swedavia äger har genomgått samma metamorfos: Landvetter heter exempelvis Göteborg Landvetter Airport, trots att det i det fallet liksom med Sturup/Malmö Airport inte kan förena svenska alfabetet med ett engelskt dito genom bruket av bokstaven ö.

Resenär

Redaktionens anmärkning: Medlemmar i Språkförsvaret JO-anmälde Luftfartsverket (Swedavia) den 16/10 2010. JO ställde sig inte bakom denna anmälan. Enligt Språkförsvaret är detta ett exempel på att språklagens räckvidd är alltför begränsad.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Hur artificiell intelligens förändrar klassrummet Artificiell intelligens (AI) förändrar den språkliga utbildningen i skolan i grunden. Intelligenta tutorsystem, generativa AI-verktyg som ChatGPT och adaptiva lärplattformar gör sitt intåg i unde...

Utbildningsföretaget EF [1]publicerar varje år resultaten från sin testverksamhet via English Proficiency Index fördelade nationellt. Det är naturligtvis inte fråga om ett representativt urval från varje land utom ett genomsnittsresultat och antalet ...

I Indien finns det mer än 700 språk, varav många hotas av utrotning. Forskare vid universitetet i Delhi har nu utvecklat appen ”Adi Vaani” (”Ursprunglig röst”), som med hjälp av artificiell intelligens registrerar de sällsynta...

Söndagens svenskspråkiga sång    Miss Li - Den vintertid nu kommer    Söndagens svenskspråkiga dikt  Vita, rena snö av sublimerad ånga! Vattendiamanter, I, liljeblommor, utav köld förstenade, du himlens mjöl som siktats genom  moln...

(Texten är hämtad från Institutet för språk oh folkminnen)   Språkliga rättigheter och minoritetspolitik står i centrum när Språkcentrum deltar på Mänskliga Rättighetsdagarna i Stockholm den 9–10 december.   I Språkcentrums monter B:24 ...