Igår publicerade Dagens Nyheter en artikel, ”Japanerna lyckades aldrig knäcka hans hemliga kod”, av Per Ahlin, som handlade om de s.k kodtalarna (code talkers) i de amerikanska stridskrafterna under andra världskriget.  I artikeln porträtteras Chester Nez, den siste kodtalaren från navajo, som dog den 4 juni i år.  I och för sig hade metoden prövats i begränsad utsträckning av den amerikanska armén i Europa under första världskriget, varvid cherokeser  och choctawindianer fungerade som kodtalare.

Kodtalarna förknippas vanligen med navajoindianerna, som brukar betecknas som den största indianstammen i USA, men kodtalarna rekryterades även från andra stammar, bl.a lakota (sioux), meskwaki (Fox), comancher och seminoler. Nazityskland var förberett på möjligheten att amerikanarna skulle använda kodtalare igen och skickade kunskapare till USA före andra världskrigets utbrott för att samla in information om olika indianspråk.  Men enligt den amerikanska underrättelsetjänsten hade Nazityskland inte lyckats skaffa sig någon information om navajospråket.  

Färre än 30 icke-navajoindianer i USA kunde tala språket. Navajospråket talades bara i sydvästra USA, och trots att det ingår i språkfamiljen na-dene, är det inte ömsesidigt förståeligt med något annat språk i denna familj. Navajo saknade skriftspråk (i motsats exempelvis till cherokesspråket); språket skiljde sig också radikalt från tyska och japanska på grund av dess syntax och tonala kvaliteter. Det är ett språk, som det är mycket svårt att lära sig som vuxen. Därför föreslogs 1942 att navajoindianer skulle rekryteras som kodtalare.  Totalt rekryterades drygt 400 navajoindianer.

Kodtalarna kommunicerade på navajo, men med en inbäddade koder. Bokstäverna hade kodats; bokstaven A hade getts det engelska namnet ant (myra), vilket blev wol-la-chee på navajo. Viktiga militära termer fick också kodord: u-båt blev béésh łóóʼ, järnfisk, på navajo. De kodtalare som mottog meddelandena på navajo översatte sedan dessa till engelska. Koden var egentligen enkel, men japanerna lyckades aldrig knäcka den trots att de tillfångatog en navajosoldat och torterade honom. Denne var dock ingen kodtalare och förstod inte den inbäddade koden.

I artikeln berättar Chester Nez att erbjudandet om att börja arbeta som kodtalare i och för sig var lite märkligt. När han som barn gick i en internatskola, var han förbjuden att tala sitt eget språk. Inte förrän 1948 fick indianerna i hans födelsestat, New Mexico, rösträtt. Kodtalarnas uppdrag var hemligstämplat fram till 1968; sista gången de användes var i samband med Vietnamkriget. Först 2001 fick Chester Nez kongressens guldmedalj för sina insatser.

I en artikel, ”Miljontals amerikaner byter etnicitet” i Forskning & Framsteg juni 2014 noterar Henrik Höijer att den senaste folkräkningen i USA visar att antalet indianer ökar:

”Allt fler uppgav att de var ’indianer’ och den växande gruppen indianer kan inte förklaras genom invandring eller födelsetal.”

Ökningen kan dock förklaras med politiska orsaker. De amerikanska indianerna har alltsedan slutet av 1960-talet intensifierat den medborgarrättsliga kampen; den viktiga organisationen American Indian Movement bildades 1968. AIM lyckades nå ut till det amerikanska folket, bl.a genom en del spektakulära aktioner. Sammantaget har de amerikanska indianernas kamp för sina rättigheter sedan slutet av 1960-talet lett till att självkänslan hos de amerikaner, som har indianskt påbrå, stärkts betydligt; den indianska härkomsten är ingenting som man skäms över längre utan är tvärtom något som man är stolt över. Enligt US Census Bureau fanns det år 2000 i USA 729 533 personer som ansåg sig vara helt eller delvis cherokeser. Dessutom kan det också löna sig att åberopa indianskt påbrå. 240 stammar bedriver tack vare suveränitet över reservaten spelverksamhet, som kasinon, bingohallar etc. , vilket 2011 genererade intäkter på 27 miljarder dollar. USA:s näst största kasino, Foxwoods Resort Casino, ligger i pequotstammens reservat.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Söndagens svenskspråkiga sång    Ulla Billquist - Syrendoft   Söndagens svenskspråkiga dikt    Kastanjeträden trötta luta    Kastanjeträden trötta luta efter regnet sina tunga vita spirors blom. Syrenernas stora våta klasar ...

Den kände kenyanske författaren  Ngũgĩ wa Thiong'o dog den 28 maj. Det heter i The Conversation:   ”Utan tvekan skulle Afrika vara fattigare utan Ngũgĩ wa Thiong'os och andra banbrytande författares insatser för att berä...

Lars Lönnroth skriver på Facebook:   ”Kan man lita på internationella rankinglistor över universitet? I samband med Trumps konflikt med universitetsvärlden påpekade jag häromdagen att Harvard står som nr 3 på den internationella rankinglist...

Ystads Allehanda berättar:   ”Nordic International School tar bort kravet på skoluniform och inför istället en skoltröja eller t-shirt som blir frivillig att bära. Beslutet har fattats mot bakgrund av tidigare kritik från Skolinspektionen.&...

Till Språkförsvaret   Jag irriterar mig mycket på att några av de svenskaste företeelserna i vårt land, nämligen Sveriges radio, Sveriges television och Utbildningsradion, sammanfattningsvis blir benämnda "Public service".   Man borde åtminst...