Språkförsvaret  skrev ett remissvar till betänkandet ”Översyn av lagen om skiljeförfarande (SOU 2015:37)" den 10/9 2015. Lars Fredriksson har gått igenom de remissyttranden om lagen som ligger ute på nätet och funnit att två av dem i likhet med Språkförsvarets tar upp frågan om engelska som rättegångsspråk. Det ena har skrivits av Justitiekanslern och det andra av Göta Hovrätt. Nedan återges de relevanta avsnitten i respektive remissyttrande.

Justitiekanslern:

”Rättegångsspråk i klanderprocesser (avsnitt 6.6 i betänkandet)                      

Justitiekanslern delar betänkandets bedömning att det inte bör införas en möjlighet att använda engelska som rättegångsspråk med avseende på hela klanderprocessen, innefattande bl.a att domar och beslut skulle författas på engelska. Såväl principiella som praktiska skäl talar med styrka emot en sådan ordning (jfr betänkandet s. 141 ff.).

Även lämpligheten av det förslag som lämnas i betänkandet, att rättegången på parts begäran i lämplig omfattning ska kunna äga rum på engelska, kan emellertid ifrågasättas.

För det första kan frågan ställas om den föreslagna regleringen innebär någon påtaglig förändring jämfört med vad som idag gäller vid handläggningen av klandermål. Som anförs i betänkandet förekommer det redan att handlingar i målen ges in på engelska, att hovrätten tillskriver parterna på engelska samt att vittnesförhör hålls på engelska utan tolkning – under förutsättning att alla är överens om en sådan ordning och ingen åhörare finns i salen (se betänkandet s. 137). De problem som vid denna typ av handläggning kan uppkomma, med hänsyn till att offentlighetsprincipen torde kräva att allmänheten ges möjlighet att ta del av allmänna handlingar och förhandlingar på svenska, undanröjs inte heller genom den föreslagna regleringen (se betänkandet s. 145 f.). Vad som egentligen tillförs genom förslaget är därmed möjligheten för part att begära att en översättning av hovrättens avgörande, protokoll och beslut ska tillhandahållas av domstolen. Med hänsyn till att kostnaden för översättningen föreslås bekostas av parterna kan det ifrågasättas om denna reglering är särskilt angelägen, den part som önskar en sådan översättning kan ju redan idag själv ombesörja att översättning sker.

För det andra kan det ifrågasättas om det är motiverat att införa en särlösning just för klanderprocesser. Enligt utredningens egen bedömning kan det uppskattas att endast cirka fem klandertvister per år kommer att avslutas genom prövning i sak, där engelska används som rättegångsspråk i den omfattning som medges enligt förslaget (se betänkandet s. 138). Det förekommer dock, som anförs i betänkandet (se s. 144), även i andra måltyper – t.ex i kommersiella mål och patentmål – att bevisning och andra handlingar som är avfattade på engelska ges in till domstol utan att översättning sker. Om lagstiftaren anser att det bör införas möjligheter för parter att i viss utsträckning använda engelska som rättegångsspråk bör det övervägas att införa en sådan möjlighet generellt avseende de måltyper som är lämpade för en sådan ordning och där det finns ett behov. Det är svårt att se några principiella skäl som talar för att just klandertvister bör särbehandlas i detta avseende.”

Göta Hovrätt:

” Hovrätten ställer sig tveksam till om det behöver införas en ordning med engelska som rättegångsspråk, detta mot bakgrund av att det synes röra sig om ytterst få fall per år även om måltypen koncentreras till en hovrätt. Frågan ska ses mot bakgrund av att den föreslagna ordningen innebär ett avsteg från regeln om att svenska är rättegångsspråk och att den därmed i viss mån får återverkningar i offentlighetshänseende.” (sid 7 – 8).

Obsaervatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sara Lövestam skriver idag i Svenska Dagbladet bland annat:   ”Regeln upprätthölls sedan, med undantag för åren 1973–1976, i flera decennier. År 1999 skrotades den slutgiltigt (?) och Sverige skickade omedelbart ett bidrag på engelska...

I P4 extra i tisdags intervjuades en sjuttonåring i Uddevalla vid namn Elvis Corell Svensson, som har ett språkintresse utöver det vanliga. Han har lärt sig flytande spanska genom att lyssna på spanska filmer, serier och poddar, läsa böcker på spansk...

Undertecknad har en prenumeration som gör att jag kan läsa Gefle Dagblad på nätet. Föregående blogginlägg berättar om intervjun med Språkförsvarets nya ordförande, och jag tycker det var en så bra intervju med utmärkt argumentation av Olle Käll att j...

Gefle Dagblad skriver den 25 maj:   ”Olle Käll, gymnasielärare i Gävle, har nyligen valts till ordförande i Språkförsvaret. Kristian Ekenberg möter honom för ett samtal om kampen för att svenska språket inte ska slukas av det dominerande vä...

Söndagens svenskspråkiga sång   Vikingarna - Ord   Söndagens svenskspråkiga dikt   Ordbanken    Vad gör jag när jag har slut på orden Då går jag till ordbanken och lånar Öppnar en bok räntefritt och läser:   Daniel Boyacioglu ...