Språkförsvaret  skrev ett remissvar till betänkandet ”Översyn av lagen om skiljeförfarande (SOU 2015:37)" den 10/9 2015. Lars Fredriksson har gått igenom de remissyttranden om lagen som ligger ute på nätet och funnit att två av dem i likhet med Språkförsvarets tar upp frågan om engelska som rättegångsspråk. Det ena har skrivits av Justitiekanslern och det andra av Göta Hovrätt. Nedan återges de relevanta avsnitten i respektive remissyttrande.

Justitiekanslern:

”Rättegångsspråk i klanderprocesser (avsnitt 6.6 i betänkandet)                      

Justitiekanslern delar betänkandets bedömning att det inte bör införas en möjlighet att använda engelska som rättegångsspråk med avseende på hela klanderprocessen, innefattande bl.a att domar och beslut skulle författas på engelska. Såväl principiella som praktiska skäl talar med styrka emot en sådan ordning (jfr betänkandet s. 141 ff.).

Även lämpligheten av det förslag som lämnas i betänkandet, att rättegången på parts begäran i lämplig omfattning ska kunna äga rum på engelska, kan emellertid ifrågasättas.

För det första kan frågan ställas om den föreslagna regleringen innebär någon påtaglig förändring jämfört med vad som idag gäller vid handläggningen av klandermål. Som anförs i betänkandet förekommer det redan att handlingar i målen ges in på engelska, att hovrätten tillskriver parterna på engelska samt att vittnesförhör hålls på engelska utan tolkning – under förutsättning att alla är överens om en sådan ordning och ingen åhörare finns i salen (se betänkandet s. 137). De problem som vid denna typ av handläggning kan uppkomma, med hänsyn till att offentlighetsprincipen torde kräva att allmänheten ges möjlighet att ta del av allmänna handlingar och förhandlingar på svenska, undanröjs inte heller genom den föreslagna regleringen (se betänkandet s. 145 f.). Vad som egentligen tillförs genom förslaget är därmed möjligheten för part att begära att en översättning av hovrättens avgörande, protokoll och beslut ska tillhandahållas av domstolen. Med hänsyn till att kostnaden för översättningen föreslås bekostas av parterna kan det ifrågasättas om denna reglering är särskilt angelägen, den part som önskar en sådan översättning kan ju redan idag själv ombesörja att översättning sker.

För det andra kan det ifrågasättas om det är motiverat att införa en särlösning just för klanderprocesser. Enligt utredningens egen bedömning kan det uppskattas att endast cirka fem klandertvister per år kommer att avslutas genom prövning i sak, där engelska används som rättegångsspråk i den omfattning som medges enligt förslaget (se betänkandet s. 138). Det förekommer dock, som anförs i betänkandet (se s. 144), även i andra måltyper – t.ex i kommersiella mål och patentmål – att bevisning och andra handlingar som är avfattade på engelska ges in till domstol utan att översättning sker. Om lagstiftaren anser att det bör införas möjligheter för parter att i viss utsträckning använda engelska som rättegångsspråk bör det övervägas att införa en sådan möjlighet generellt avseende de måltyper som är lämpade för en sådan ordning och där det finns ett behov. Det är svårt att se några principiella skäl som talar för att just klandertvister bör särbehandlas i detta avseende.”

Göta Hovrätt:

” Hovrätten ställer sig tveksam till om det behöver införas en ordning med engelska som rättegångsspråk, detta mot bakgrund av att det synes röra sig om ytterst få fall per år även om måltypen koncentreras till en hovrätt. Frågan ska ses mot bakgrund av att den föreslagna ordningen innebär ett avsteg från regeln om att svenska är rättegångsspråk och att den därmed i viss mån får återverkningar i offentlighetshänseende.” (sid 7 – 8).

Obsaervatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Om det finns en egenskap som mest utmärker oss som människor, så är det vår förmåga att uttala ord, det vill säga språk. Genom språket förmedlar vi våra känslor och tankar och påverkar andra. Språket är en viktig del av samhället och har varit vårt f...

Per Kornhall skriver på Vi Lärare den 6 november bland annat: ”Är det någon som har hört talas om Skolverkets rapport ” Etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 2023 efter gymnasieskolan”. Inte? Det är märkligt för e...

  ((Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)    ...

De som har kunskaper i tyska, spanska och franska, måste  väl ha funnit ord i dessa språk som är mer tydliga, logiska, lättstavade och begripliga än motsvarande ord på engelska.   Min käpphäst från april detta år är de båda orden jordgubbe och sm...

Swedish International School är en svensk skola i Spanien Marbella Estepona – se  Swedish International School!   Kommentar:    I reklamen för denna svenska skola står språken i ordningen: Engelska, spanska och svenska. I hur många länd...