I ett föregående inlägg rapporterades om utgivningen av ”Tänkta termer – Terminologihänsyn i ett nordiskt perspektiv”.  Här följer ett utdrag från förordet:

”Denna bok handlar om terminologiarbetets roll i samhället. Terminologiska frågeställningar ur flera olika synvinklar och i olika omfattning är viktiga för många idag. Den nordiska dimensionen är en ledande tråd i utarbetningen av boken som avser att vara ett bidrag till diskussionen om terminologiarbete och terminologins betydelse i Norden. I Norden har det praktiska terminologiarbetet och medvetenheten om terminologins betydelse redan länge spelat en viktig roll i samhället. För att kunna försvara och säkerställa de egna språkens status i en internationell referensram har de nordiska länderna under en längre tid satsat på terminologiarbete. Detta arbete blir ännu viktigare i framtiden då de språkpolitiska besluten avgör hur vi nordbor motarbetar domänförlust – inte minst genom att vi satsar på våra fackspråk (vår fetstil).

Det kunnande som finns inom terminologins område i Norden gav idén om ett samarbetsprojekt. Även om de nationella terminologicentralerna i Norden har arbetat framgångsrikt med terminologi ända sedan 1940-talet är medvetenheten om terminologiarbetets fördelar fortfarande begränsad i företag, på myndigheter och inom utbildningssektorn. Denna bok sammanfattar och presenterar fördelarna med terminologiarbete genom konkreta exempel från nordiska kontexter i en europeisk referensram. Skribenterna i boken verkar aktivt inom området terminologi och de representerar språkvårdsinstanser, terminologicentraler, universitet och forskningsinstitut samt företag. Initiativet till denna bok togs på Nordterm-konferensen (1) i Stockholm sommaren 2013. Boken samlar det gemensamma kunnandet och är ett uttryck för det långvariga samarbete mellan nordiska organisationer som har intresse för terminologiarbete, terminologiutbildning och terminologiforskning. Samverkan inom Nordterm kännetecknas av flerspråkighet, vilket också syns i boken. Språket i artikeln har författarna fått välja själva. De olika valen återspeglar det flexibla språkbruket inom Nordterm – i en av artiklarna används både svenska och engelska, medan resten av de 11 artiklarna är skrivna på danska, finska, engelska, norska och svenska. ”

Se vidare hela förordet!

(1)  http://www.nordterm.net/

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Söndagens svenskspråkiga sång    Ulla Billquist - Syrendoft   Söndagens svenskspråkiga dikt    Kastanjeträden trötta luta    Kastanjeträden trötta luta efter regnet sina tunga vita spirors blom. Syrenernas stora våta klasar ...

Den kände kenyanske författaren  Ngũgĩ wa Thiong'o dog den 28 maj. Det heter i The Conversation:   ”Utan tvekan skulle Afrika vara fattigare utan Ngũgĩ wa Thiong'os och andra banbrytande författares insatser för att berä...

Lars Lönnroth skriver på Facebook:   ”Kan man lita på internationella rankinglistor över universitet? I samband med Trumps konflikt med universitetsvärlden påpekade jag häromdagen att Harvard står som nr 3 på den internationella rankinglist...

Ystads Allehanda berättar:   ”Nordic International School tar bort kravet på skoluniform och inför istället en skoltröja eller t-shirt som blir frivillig att bära. Beslutet har fattats mot bakgrund av tidigare kritik från Skolinspektionen.&...

Till Språkförsvaret   Jag irriterar mig mycket på att några av de svenskaste företeelserna i vårt land, nämligen Sveriges radio, Sveriges television och Utbildningsradion, sammanfattningsvis blir benämnda "Public service".   Man borde åtminst...