Pirahã talas av ett par-trehundra individer i Amazonas djungler i Brasilien. Det är i många avseenden ett märkligt språk. För att utgå från den länkade artikelns faktaruta längst ner, så utmärks pirahã bland annat av

• att språket inte har något ord för färg. Man känner inte till något annat språk som helt saknar färgord. Det finns språk, som bara har två färgord;
• att språket inte har några begrepp för tal. Det skiljer bara på ”liten mängd” och ”stor mängd”. Det betyder att  pirahãföräldrar inte kan säga om de har två, tre eller fyra barn, men det finns ingen risk att de skulle kunna tappa bort sina barn utan att märka det, eftersom de känner till namnen på sina barn. Dock finns det en viss oro bland pirahã för att de kan bli lurade i affärstransaktioner med företrädare för det omgivande brasilianska storsamhället;
• att språket inte heller har några tidsangivelser bortsett från ordet nu. Verb böjs inte i tempus och det finns heller inga andra relativa tidsangivelser;
• att språket har platsord, vilka dock helst inte används;
• att språket absolut inte är fattigt i övrigt. Pirahã har alla ord som behövs för att beteckna alla de växter och djur som finns i den omgivande djungeln. Daniel L. Everett, som har studerat språket på plats, skriver i ”Language the cultural tool”: ”Den genomsnittlige pirahãtalarens rika och detaljerade kunskap om denna omgivning är märklig. Men precis som pirahãtalarna uppfinner och behärskar ord för saker som de verkligen behöver, saknar de – i likhet med talare av vilket som helst annat språk –  ord för saker de inte behöver, till och med ord för saker som är akut behövda i andra samhällen, som tal (Pantheon Books, New York 2012, sid. 287 - egen översättning).”

Läs vidare här!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Östen Dahl

30 november 2016 08:59

Att pirahã saknar tidsangivelser bortsett från ordet "nu" stämmer inte riktigt. Dan Everett skriver såhär: "In fact, Pirahã has very few words for time. The complete list is as follows: 'ahoapió `another day' (lit. `other at fire'), pi'í `now', so'óá `already' (lit. `time-wear'), hoa `day' (lit. `fire'), ahoái `night' (lit. `be at fire'), piiáiso `low
water' (lit. `water skinny temporal'), piibigaíso `high water' (lit. `water thick temporal'), kahai'aíi 'ogiíso `full moon'
(lit. `moon big temporal'), hisó `during the day' (lit. `in sun'), hisóogiái `noon' (lit. `in sun big be'), hibigíbagá'áiso
`sunset/sunrise' (lit. `he touch comes be temporal'), 'ahoakohoaihio `early morning, before sunrise' (lit. `at fire
inside eat go')." Alltså, det finns inte många tidsuttryck men lite fler än ett. Citatet är från http://www-01.sil.org/americas/brasil/publcns/anthro/phgrcult.pdf men samma lista finns på sid. 269 i den bok Observatör citerar. Pirahã är ett udda språk men det finns en del överdrifter i hur det beskrivs. Everett kan inte helt frikännas i sammanhanget.

Nätverket Språkförsvaret

30 november 2016 11:20

OK. Jag hittade citatet på sid. 269 hos Everett, men hade det inte inte i minnet vid skrivtillfället.

Observatör

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Om det finns en egenskap som mest utmärker oss som människor, så är det vår förmåga att uttala ord, det vill säga språk. Genom språket förmedlar vi våra känslor och tankar och påverkar andra. Språket är en viktig del av samhället och har varit vårt f...

Per Kornhall skriver på Vi Lärare den 6 november bland annat: ”Är det någon som har hört talas om Skolverkets rapport ” Etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 2023 efter gymnasieskolan”. Inte? Det är märkligt för e...

  ((Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)    ...

De som har kunskaper i tyska, spanska och franska, måste  väl ha funnit ord i dessa språk som är mer tydliga, logiska, lättstavade och begripliga än motsvarande ord på engelska.   Min käpphäst från april detta år är de båda orden jordgubbe och sm...

Swedish International School är en svensk skola i Spanien Marbella Estepona – se  Swedish International School!   Kommentar:    I reklamen för denna svenska skola står språken i ordningen: Engelska, spanska och svenska. I hur många länd...