Arbetarbladet i Gävle har anlitat en språkkrönikör, Alexander Katourgi. Det är bra, eftersom det inte är så många svenska dagstidningar idag, som har regelbundet återkommande språkspalter. På rak arm kan jag bara ange Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Östgöta-Correspondenten som har det.

I en av Alexander Katourgis språkspalter, ”Ord från barndomen som inte hänger med”, skriver han:

”Dialekter kännetecknas vanligtvis av uttalet, men även ordförrådet kan avslöja ens härkomst. De flesta orden en typisk hälsing använder är förstås gemensamma med standardssvenskan, men ord som laggrann, myssla eller rangel är obegripliga annorstädes.”

Men dialektområden är inte enhetliga. Alexander Katourgi är uppvuxen i Orbaden, som ligger vid sydvästra ändan av Orsjön, som bildas av Ljusnan. Jag är uppvuxen i en by, Bogården, som ligger tre-fyra kilometer fågelvägen därifrån på andra sidan av Orsjön. Det betyder att en sjö eller en älv skiljer oss åt, trots att det fråga om samma socken, Arbrå socken. Det betyder att jag inte förstår två av de tre orden, som han anger, d.v.s laggrann och myssla. Rangel borde vara identiskt med vårt rångel. Det verkar som om både laggrann och myssla finns i färila-, järvsö- och losdialekten, dialekter som alla talas västra Hälsingland.

Det finns klara skillnader mellan de olika sockendialekterna i Hälsingland. De som anses vara de mest särpräglade dialekterna i Hälsingland är järvsödialekten (jarsemålet) och färiladialekten (falamålet). Min morfar, som talade njutångersdialekt, brukade säga att han kunde identifiera alla sockendialekter i Hälsingland. Jag blev tidigt medveten om dialektskillnaderna i Hälsingland. Som tio-elvaåring såg jag en fotbollsmatch mellan vår skola och en skola i Järvsö, d.v.s grannsocknen. Jag hörde en järvsöelev, som också såg matchen, säga till en annan:

”Hä fjorta minuta kvör”.

Jag vände mig förvånat om till min kamrat och sade:

”Det heter ju ’Dä fjorten minuter kvâr ’”. Kvâr uttalades med ett öppet a-ljud, som inte finns i rikssvenskan, och närmast med stöt. Vi uttalade alltså inte ett enda ord likt.

Och varför är inte dialektområden enhetliga? Därför att dialekter fungerar som talspråk och ingen har exempelvis försökt att standardisera hälsingedialekterna i form av ett skriftspråk.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Om det finns en egenskap som mest utmärker oss som människor, så är det vår förmåga att uttala ord, det vill säga språk. Genom språket förmedlar vi våra känslor och tankar och påverkar andra. Språket är en viktig del av samhället och har varit vårt f...

Per Kornhall skriver på Vi Lärare den 6 november bland annat: ”Är det någon som har hört talas om Skolverkets rapport ” Etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 2023 efter gymnasieskolan”. Inte? Det är märkligt för e...

  ((Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)    ...

De som har kunskaper i tyska, spanska och franska, måste  väl ha funnit ord i dessa språk som är mer tydliga, logiska, lättstavade och begripliga än motsvarande ord på engelska.   Min käpphäst från april detta år är de båda orden jordgubbe och sm...

Swedish International School är en svensk skola i Spanien Marbella Estepona – se  Swedish International School!   Kommentar:    I reklamen för denna svenska skola står språken i ordningen: Engelska, spanska och svenska. I hur många länd...