Jag hörde i P1 under morgonen den 9 januari något som jag sedan kunde läsa på nätet. Dock fann jag inget när jag gjorde en sökning på sr.se.

http://www.bt.se/nyheter/iran-stoppar-engelsklektioner-for-mindre-barn-2/

http://www.smp.se/nyheter/iran-stoppar-engelsklektioner-for-mindre-barn-2/

Min fråga är: Är detta verkligen sant?

Min åsikt är att varför se negativt på denna uppgift. För en gång skull kan de styrande i Iran ha rätt om ”förbudet” gäller att se till att de unga i Iran får kunskaper i sitt eget modersmål, som är tillräckligt bra INNAN man tar in ett nytt språk (oavsett om det är engelska, arabiska eller vad som erbjuds). Därför kan en 12-års gräns vara av godo. Mina egna erfarenheter är att jag lärde engelska först i 5:e klass (min ålder var då 11 år) Därpå följde tyska (13 år), franska (15 år) Jag har även suttit med under en debatt i ett  lärarrum där man diskuterade en sänkning av tidpunkten för att lära engelska redan till 3:e klass.

Hur går debatten idag, här i Sverige? Hur ser det ut i dagens svenska skolor?

Inga Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Observatör

9 januari 2018 20:09

Två medlemmar i Språkförsvaret skrev redan 2010 en artikel, ”Övertro på engelskans betydelse” - https://www.svd.se/overtro-pa-engelskans-betydelse - i SvD, tillsammans med Horace Engdahl, Peter Englund och Olle Josephson. Flera medlemmar i Språkförsvaret har skrivit artiklar, som diskuterar tidig start av undervisning i engelska eller engelskans roll överhuvudtaget som undervisningsspråk i svenskt undervisningsväsende. Dessa och andra artiklar som belyser samma problemkomplex återfinns i sektionen ”Engelska som första undervisningsspråk i Sverige - http://www.språkförsvaret.se/sf/index.php?id=393 - på Språkförsvarets webbplats.

 

Anders Larsson

10 januari 2018 11:54

Nej, människohjärnan är förinställd så att ett barn lätt lär sig alla olika varianter av nya språk. De som föds i Kina lär sig kinesiska och de som föds i Sverige lär sig svenska. Men efter ett tag, när vissa nervceller inte har stimulerats på ett tag, så blir det svårare att lära sig nya språk. Tidig flerspråkighet är alltså inget hinder för att senare (ofta efter en lite senare start) bli minst lika bra på resp. språk som enspråkiga barn, liksom de flerspråkiga barnen ofta blir bättre rustade att lära sig helt nya språk senare i livet. Jag tycker därför inte att tidig introduktion till andra språk (inte bara engelska) inte bör ses som motstående intresse till att vårda det svenska språket, utan tvärtom - det kan ge väldigt intressanta perspektiv på det svenska språket och sätta det i en vidare kontext. Se bara på hur Cornelius förnyade och levandegjorde vår språkkultur!

 

Rätt ska vara rätt

13 januari 2018 23:08

Cornelis inte Cornelius! Skämmes!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Meta-koncernen [1] presenterar ett nytt AI-system som förstår talat språk och kan transkribera det till 1 600 andra språk. Det nya taligenkänningssystemet ”Omnilingual ASR” ligger därmed betydligt över branschstandarden. Andra AI-system ä...

Om det finns en egenskap som mest utmärker oss som människor, så är det vår förmåga att uttala ord, det vill säga språk. Genom språket förmedlar vi våra känslor och tankar och påverkar andra. Språket är en viktig del av samhället och har varit vårt f...

Per Kornhall skriver på Vi Lärare den 6 november bland annat: ”Är det någon som har hört talas om Skolverkets rapport ” Etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 2023 efter gymnasieskolan”. Inte? Det är märkligt för e...

  ((Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)    ...

De som har kunskaper i tyska, spanska och franska, måste  väl ha funnit ord i dessa språk som är mer tydliga, logiska, lättstavade och begripliga än motsvarande ord på engelska.   Min käpphäst från april detta år är de båda orden jordgubbe och sm...